Kommunförbundets bloggar

I Finland trivs vi där vi bor. Vi är stolta över vacker natur, service som fungerar i vardagen och handlingskraft. Men i olika kommuner kan samma ord ha olika innebörd. Därför bör framtidens kommun vara lyhörd för invånarnas önskemål: hur kan man just i vår kommun stärka det särpräglade, underlätta

En betydande del av tjänsterna för medborgarna kommer att föras över till de 18 landskapen i början av år 2020. Den politiska debatten har koncentrerat sig på organiseringen, produktionen och finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna, räddningsväsendet och de sk. tillväxttjänsterna. Däremot

Under ledning av Finansministeriet bereds en lag om tillhandahållande av digitala tjänster . Lagen innehåller bestämmelser om tillgänglighetskrav som syftar till att alla finländare oberoende av ålder eller hälsotillstånd på egen hand ska kunna utnyttja den offentliga sektorns digitala tjänster.

Med vem ska kommunen förhandla om trafik- och markanvändningsplaner i fortsättningen? Statens trafikförvaltning håller på att ses över grundligt. Trots att det är en statlig uppgift som ska omorganiseras, har saken betydelse för kommunerna. När kommunerna sköter trafik- och markanvändningsuppgifter

Regeringspropositionen 9/2018 med förslag till ny dataskyddslag behandlas av riksdagen under mars månad. Lagen är tänkt att träda i kraft 25.5.2018 på samma gång som EU:s allmänna dataskyddsförordning börjar tillämpas. Den nationella dataskyddslagen innehåller bestämmelser som preciserar

Vi lever i två olika världar. Å ena sidan bor vi i ett av världens mest jämställda och likvärdiga länder. Å andra sidan upplever många ständig hatretorik i sin vardag, könsrelaterat våld eller diskriminering i skolan och på arbetsmarknaden. #Metoo-kampanjen har visat det som stängda dörrar döljer.

Kommunerna bär huvudansvaret för samhällsfunktionerna och för kommuninvånarnas livsmiljö. Planläggningen, markpolitiken och styrningen av byggandet bildar en helhet som är grundstenen i kommunens livskraft och kommuninvånarnas välfärd. I det här arbetet behöver kommunerna en fungerande lagstiftning.

Estland firar sina hundra år av administrativ självständighet den 24 februari. Estland, såsom fjolårets jubilar Finland, nådde sin statliga självständighet i efterdyningarna av turbulenta händelser i Europa och särskilt i Ryssland. Estland och Finland – ester och finländare – har dock varit varandra

Många reformer inom den offentliga förvaltningen i Finland har misslyckats på grund av inre kretsar. Med inre kretsar avser jag att en del av aktörerna i reformerna allierar sig och bildar ett maktcentrum. I denna krets ”glömmer” man att inkludera förutom medborgarna också personer och aktörer som

Den heta potatisen i reformen av tillväxttjänster har varit hur landskapens tillväxttjänster ska samordnas med kommunernas livskraftstjänster. Målet med samordningen är att en så stor effekt som möjligt ska uppnås, vilket förutsätter att instrumenten kompletterar varandra sinsemellan. Regeringens

Stödformerna för barn som behöver stöd i sin skolgång förnyades år 2011 då lagstiftningen om stöd i tre steg trädde i kraft. Nu börjar tiden vara mogen för att se över hurdan finjustering den nuvarande modellen kräver. Enligt lagen har eleven rätt till tillräckligt stöd för inlärning och skolgång

Finland har den lägsta sysselsättningsgraden och största arbetslösheten i Norden. Om man ser till arbetstiden i sin helhet så arbetar vi mycket i Finland. De som arbetar är flitiga, en del blir rentav utmattade samtidigt som en betydande del av finländarna står utanför arbetskraften. Trots att den

I diskussionerna kring beredningen av landskaps- och vårdreformen har förkortningen SISOTE skymtat fram på senare tid. Med SISOTE avses de beröringspunkter och gemensamma tjänster som finns i kommunens bildningstjänster och landskapets social- och hälsovårdstjänster. I anknytning till temat ordnade

Tiden efter årsskiftet är en trevlig tid, för det nya året för ofta med sig någonting nytt. För mig förde 2018 med sig en ny intressant uppgift – sedan årsskiftet är jag koordinator för kranskommunernas nätverk. Nätverket består av 26 kranskommuner i Tammerfors, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Lahtis och

Kommunerna har inlett en ny fullmäktigeperiod och vid utgången av den hotar kommunernas uppgiftsfält att förändras betydligt i och med landskaps- och vårdreformen. Flera kommuner har börjat eller fortsatt att skapa framtidens kommun genom att revidera sin förvaltningsstadga och med hjälp av

I Finland har man lyckats rätt väl med att få ned bostadslösheten. Ändå har hanteringen av bostadslösheten inte beaktats i landskapsreformen. Det är problematiskt därför att reformen sätter käppar i hjulet för arbetet mot bostadslösheten. Städernas gemensamma resurser för bostadsväsendet och

Merparten av framför allt de stora städernas kulturanslag riktar sig till bibliotek samt konst- och kulturinstitutioner, dvs. teatrar, orkestrar och museer. Nätet av konst- och kulturinstitutioner täcker rätt väl hela landet och har varit avgörande för invånarnas möjligheter att uppleva och utöva

Dataskyddsförordningen träder i kraft om fyra månader, 25.5.2018. I en fullkomlig värld skulle den lagstiftning som behövs som stöd för förordningen vara klar sedan länge och kompetenta myndigheter skulle ha gett ut anvisningar om hur de nya reglerna skall tolkas. Så är inte fallet, och det står nu

När jag första gången läste Realtidsbarometern hösten 2017 slogs jag av den kritiska och delvis till och med cyniska tonen i de öppna kommentarerna. Realtidsbarometern, som är en del av ARTTU2-programmet, är en utvärderingsenkät om hur beredningen av vård- och landskapsreformen framskrider i

Den kommunala valperioden som inleddes 2012 blev extra lång när valen sköts upp från oktober till april. Således byts Kommunförbundets fullmäktige och styrelse ut i februari 2018. Den gångna perioden har varit mångskiftande och de sista två åren har varit en tid av förnyelser. Det finns flera