Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2019–2022

Julkisen talouden suunnitelma ja kuntatalousohjelma 2019–2022

Våren 2015 infördes ett nytt styrsystem för de offentliga finanserna. Systemet innebar att mål för det strukturella saldot sattes för undersektorerna i de offentliga finanserna. Målen bands i högre grad än tidigare samman med planen för de offentliga finanserna. Kommunekonomiprogrammet fördjupar den bedömning av kommunernas ekonomi som ingår i planen för de offentliga finanserna. Regeringen ansvarar för att hela den offentliga ekonomin är stabil.

Regeringen har i planen för de offentliga finanserna lovat att genom sina åtgärder minska kommunernas utgifter. Utgiftsökningen har begränsats och kommunerna ska inte åläggas nya eller utvidgade lagstadgade uppgifter eller skyldigheter som försvagar den kommunala ekonomin på permanent basis. Regeringen har genom sina åtgärder också möjliggjort en ökning i vissa avgiftsintäkter och fastighetsskatteintäkter. Men samtidigt har regeringen minskat kommunernas inkomster till exempel genom att frysa indexjusteringarna av statsandelarna och genom att dra av de besparingar som konkurrenskraftsavtalet gav kommunerna. När man utgår från Finansministeriets uppskattningar blir den samlade effekten av alla regeringens åtgärder som riktar sig till kommunerna under åren 2016–2019 ett negativt tal: – 69 miljoner euro (bilaga 1).

Kommunernas och samkommunernas ekonomiska situation har trots allt förbättrats rejält i och med att skatteinkomsterna vuxit snabbare än väntat och  verksamhetsutgifterna utvecklats måttfullt. Den måttfulla utgiftsökningen beror främst på kommunernas egna anpassningsåtgärder.

Trots detta förväntas kommunerna utveckling enligt kommunekonomiprogrammet försvagas redan i år då löneuppgörelserna ökar kostnaderna och de tidigare anpassningsåtgärdernas effekt avtar.

För den kommunala ekonomins del verkar målet för det strukturella saldot, dvs. 0,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, vara möjligt att nå. Det förutsätter ändå en sträng ekonomisk disciplin och en gynnsam ekonomisk utveckling. Programmet utgår från att vård- och landskapsreformen i fortsättningen kommer att stabilisera den kommunala ekonomin.

Kommunekonomiprogrammet har beretts av ett sekretariat som verkar under ledning av Finansministeriet. Sekretariatet har representanter från ministerier med inflytande i kommunernas verksamhet och från Kommunförbundet. Programmet har också behandlats i Delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning (KUTHANEK).

Kommunekonomiprogrammet i korthet:

  • Kommunernas ekonomi förbättrades ytterligare under 2017, men med stor variation mellan kommunerna
  • Landskaps- och vårdreformen lägger om strukturerna i kommunernas ekonomi år 2020
  • Positiva utsikter för den kommunala ekonomin
  • Kommunernas möjligheter att balansera sin ekonomi varierar mycket
  • Målet för det strukturella saldot håller på att uppnås i kommunerna
  • Investeringsbehoven, de eftersatta reparationerna, servicen i tillväxtcentrumen och den växande infrastrukturen utmanar kommunerna. För att investeringarna ska kunna finansieras också i framtiden måste kommunernas inkomstutveckling vara stark och utgifterna hållas i styr.

Läs mer ämnet: 

tags
Reijo Vuorento

Förnamn
Reijo
Efternamn
Vuorento
Biträdande direktör, kommunalekonomi

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2078
Mobiltelefon
+358 50 667 41
Ansvarsområden
  • förhållandet mellan staten och kommunerna
  • intressebevakning
  • beskattning
  • statsandelar
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunalekonomi