Skattefrågor - Ändringar i skattegrunderna

Ändringar i skattegrunderna år 2016

De ändrade skattegrunderna år 2016 enligt statens budgetproposition innebär minskade skatteinkomster för kommunerna. Till följd av ändringarna kommer intäkterna från kommunalskatten att minska med omkring 262 miljoner euro. Skatteinkomsterna minskar dessutom med cirka 258 miljoner euro då den tidsbegränsade höjningen av kommunernas samfundsskatteandel upphör. I fråga om fastighetsskatten föreslås ändringar som kan öka skatteinkomsterna med cirka 28 miljoner euro, men det förutsätter egna beslut av kommunerna.

Föreslagna ändringar i kommunalbeskattningen

Ändringarna i inkomstbeskattningen enligt statens budgetproposition innebär i huvudsak skattelättnader för år 2016. Enligt budgetpropositionen innebär ändringarna att kommunernas skatteinkomster minskar med omkring 262 miljoner euro. Kommunerna har föreslagits få kompensation för verkningarna genom större statsandelar.

Den största enskilda verkningen på kommunernas skatteinkomster har den föreslagna höjningen av arbetsinkomstavdraget, som innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med över 218 miljoner euro. Andra föreslagna ändringar som minskar kommunernas skatteinkomster år 2016 är bland annat en inflationsjustering av förvärvsinkomstbeskattningen (- 49 milj. €). Övriga ändringar som minskar på skatteinkomsterna är fortsättandet av nyckelpersonslagen (-13 milj. €) och skattelättnaderna för privatpersoners donationer till högskolor (-1 milj. €). Beslut som däremot ökar på kommunernas skatteinkomster är ändringar i sjöarbetsinkomstavdragets struktur  (5 milj. €) och minskandet av ränteavdragsrätten för bostadslån på ett sätt där endast 60 % av räntorna är avdragsgilla (14 milj. €). De kommunvisa uppskattingarna presenteras i den bifogade Excel -filen. Skattebortfallen skall kompenseras till kommunerna genom ökade statsandelar. Uppskattningarna gälllande de slutliga effekterna av skattegrundsändringarna på kommunernas skatteinkomster preciseras då budgeteringsprocessen framskrideroch är således inte slutliga. 
 
Den temporära höjningen av samfundsskatteandelen upphör
 
För samfundsskattens del finns det för tillfället inga pågående lagändringar som kännbart skulle påverka samfundsskatten under de kommande åren. Till följd av tidigare beslut upphör den tidsbegränsade höjningen av samfundsskatteandelen i slutet av 2015. Kommunernas samfundsskatteandel minskar därför med 258 miljoner euro. Effekten kan inte av periodiseringsskäl presenteras i kommunernas skatteinkomster år 2016. På grund av ändringen minskar samfundsskatteredovisningarna med 222 miiljoner euro år 2016.

Föreslagna ändringar i fastighetsskatten
 
I regeringens budgetproposition till riksdagen till ändring av fastighetsskattelagen har det föreslagits ändringar till åren 2016 och 2017.
 
För 2016 föreslås tre förändringar i de övre gränserna för fastighetsskattesatserna för bostadsbyggnader som används för andra ändamål än stadigvarande boende, byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk samt obebyggda byggplatser. 

I fråga om bostadsbyggnader som används för andra ändamål än stadigvarande boende föreslås den övre gränsen för fastighetsskatten bli höjd så att den kan vara högst 1,00 procentenhet högre än den övre gräns som kommunen fastställt för byggnader som används för stadigvarande boende. För närvarande får skillnaden vara högst 0,60 procentenheter. Den övre gräns som lagen tillåter tillämpas för tillfället i 171 kommuner. För byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk föreslås den övre gränsen bli höjd från 2,85 till 3,10 procent. Den övre gräns som den nuvarande lagen tillåter tillämpas i 64 kraftverkskommuner. I fråga om obebyggda byggplatser föreslås den övre gränsen bli höjd från 3,00 till 4,00 procent. Definitionen av obebyggda byggplatser skall granskas för bl.a. byggförbud på byggplatser.
 
Finansministeriet uppskattar att många av de kommuner som för tillfället tillämpar de övre gränser som lagen tillåter skulle utnyttja möjligheten att höja fastighetsskattesatserna till de nya övre gränserna. Utgående från detta har man uppskattat att kommunernas inkomster från fastighetsskatten skulle kunna öka med cirka 25 miljoner euro år 2016. År 2017 har inkomsterna från fastighetsskatten beräknats öka med ytterligare 3 miljoner euro. Lagändringen medför inget tvång för kommunerna att höja sina fastighetsskattesatser för 2016, så ökningen förutsätter att kommunerna själva fattar beslut om att höja skattesatserna.
 
Det föreslås också ändringar i fastighetsbeskattningen för 2017. Höjda variationsintervall föreslås för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende. Variationsintervallet för den allmänna fastighetsskattesatsen föreslås stiga från 0,80–1,55 till 0,86–1,80 procent och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende från 0,37–0,80 till 0,39–0,90 procent. Kommunerna ska alltså senast i fastighetsbeskattningen 2017 höja sina skattesatser till minst den nedre gränsen. Höjningarna av de nedre gränserna skulle öka kommunernas skatteinkomster med omkring 24,3 miljoner euro. För den allmänna fastighetsskattens del skulle höjningarna inbringa 17 miljoner euro och för byggnader som används för stadigvarande boende cirka 7,3 miljoner euro. Sammanlagt 60 kommuner skulle bli tvungna att höja sin allmänna fastighetsskattesats och 25 sin fastighetsskatt för byggnader som används för stadigvarande boende.

tags
Jukka Hakola

Förnamn
Jukka
Efternamn
Hakola
Utvecklingschef, skattefrågor

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2086
Ansvarsområden
  • skattefrågor
  • skatteprognoser
  • finansiering
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunalekonomi
Benjamin Strandberg

Förnamn
Benjamin
Efternamn
Strandberg
Sakkunnig

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2082
Mobiltelefon
+358 50 594 0603
Ansvarsområden
  • finansiering
  • ekonomistyrning
  • andra assisterande upppgifter
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunalekonomi
Statistiksakkunniga