Budgetering och ekonomiplanering

Ekonominyckeln - ett redskap för beräkning av landskapsreformens verkningar

Ekonominyckeln

Kommunförbundet har tagit fram ett hjälpmedel, Ekonominyckeln, för bedömning av vård- och landskapsreformens konsekvenser till stöd för ekonomiplaneringen i kommunerna. Det är en excel-fil som kommunerna kan använda för att uppskatta vård- och landskapsreformens verkningar på kommunernas resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning år 2020. Vid sidan av den egentliga kalkylen finns det per kontogrupp och balansräkningspost anmärkningar om sådant som de som planerar kommunens ekonomi bör beakta.

Ekonominyckeln baserar sig på Finansministeriets överföringskalkyler, som finns på webbplatsen alueuudistus.fi, uppgifterna om skatteredovisningar i Kommunförbundets skatteprognosfil, kommunernas bokslutsprognoser 2017 samt Statistikcentralens befolkningsuppgifter. Ekonominyckeln kan användas fritt av vem som helst och kan modifieras för egna behov. Den uppdateras alltid när ministeriets beräkningar uppdateras.

I ekonominyckeln beaktas också statistiska prognoser för nya kommuner enligt vård- och landskapsreformen samt Finansministeriets hållbarhetsberäkningar per kommun för åren 2021–2024, som presenteras på alueuudistus.fi. Beräkningarna försöker ge en bild av hur kommunens verksamhetsbidrag utvecklas efter reformen.  Ekonominyckeln beaktar också övergångsutjämningen, ändringen i skattefinansieringen, befolkningsprognosen per kommun, uppgifter om budget och ekonomiplaner som kommunerna uppgett samt prognossiffror för den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Landskapsreformen

Vård- och landskapsreformen innebär att över hälften av kommunernas lagstadgade uppgifter och kostnader inom driftsekonomin överförs till landskapen i början av 2020. Samtidigt överförs klientavgifterna för motsvarande funktioner till landskapen och skattefinansiering till ett belopp som motsvarar de överförda nettokostnaderna. Från kommunernas inkomster avdras samfundsskatt, statsandelarna för de överförda uppgifterna och kommunalskatt. De poster som dras av preciseras kontinuerligt. De slutliga överföringsberäkningarna görs i slutet av 2020 utgående från de genomsnittliga kostnaderna för 2018 och 2019.

Mer information (på finska): https://www.kuntaliitto.fi/ajankohtaista/2018/kuntataloustilaston-tarkeys-maakunta-ja-sote-uudistuksessa

På riksnivå är reformen kostnadsneutral, eftersom det försvinner lika mycket kostnader som inkomster från den kommunala ekonomin. För de enskilda kommunerna blir situationen ändå en annan, eftersom de kostnader som försvinner från de enskilda kommunerna inte kommer att motsvara inkomstbortfallet De kommunvisa skillnader som reformen orsakar jämnas ut i statsandelssystemet genom jämkningar och begränsningar av överföringens effekter. Trots detta medför reformen förändringar i ekonomin och den ekonomiska balansen i nästan alla kommuner. På längre sikt kommer den nya uppgiftsfördelningen mellan kommunerna, landskapen och staten att förändra kommunernas verksamhet på många olika sätt, bland annat på grund av kommunernas varierande investeringsbehov.

Läs mer på webben:

tags