Kommunalekonomin och staten

Planen för de offentliga finanserna och programmet för kommunernas ekonomi

kommunal planen

Från år 2015, efter att planen för de offentliga finanserna infördes, kommer den offentliga ekonomin i högre grad att styras som en helhet. Planen för de offentliga finanserna är regeringens beslutshandling som omfattar hela den offentliga ekonomin. I planen finns delar som gäller statsfinanserna, den kommunala ekonomin, lagstadgade arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Syftet med planen är att trygga hållbarheten inom hela den offentliga sektorn. Det innebär att regeringen till exempel inte längre kan balansera statsfinanserna på bekostnad av den kommunala ekonomin.

En del i planen för de offentliga finanserna är finansieringsramen för den kommunala ekonomin. Den fastställer balanseringsmålet för den kommunala ekonomin enligt nationalräkenskaperna och åtgärder för att nå målet. Styrsystemet för den kommunala ekonomin kallas också makrostyrning av kommunerna.

Det bereds också ett program för kommunernas ekonomi som fördjupar planen för de offentliga finanserna i fråga om beslut som gäller den kommunala ekonomin. Utöver balanseringsmålen och åtgärderna bedömer programmet läget och utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin och kommunernas möjligheter att kunna tillhandahålla  kommunal basservice med de åtgärder som fastställts finansieringsramen för den kommunala ekonomin. Den uppskattade utvecklingen presenteras i programmet för kommunernas ekonomi med de begrepp som används i kommunernas bokföring.

Enligt den nya kommunallagen ska programmet för kommunernas ekonomi också innehålla en bedömning av hur finansieringsprincipen uppfylls nationellt och per kommungrupp. Enligt finansieringsprincipen ska lokalförvaltningen ha tillräckliga resurser i förhållande till de uppgifter som ålagts den. Bedömningen av om finansieringsprincipen uppfylls kräver enligt grundlagsutskottet inte bara ekonomisk information om kommunernas uppgiftshelheter utan också information om de ekonomiska konsekvenserna av enskilda uppgifter och hur de påverkar olika kommuner.

I nationalräkenskaperna utgörs balansen i den kommunala ekonomin av skillnaden mellan sektorns totala inkomster och utgifter, det vill säga nettokreditgivning (underskott). De totala utgifterna i nationalräkenskaperna omfattar också investeringsutgifterna under året. I kommunernas bokföring åtskiljs däremot verksamhetsutgifterna och investeringarna. Det begrepp i den kommunala bokföringen som ligger närmast begreppet nettokreditgivning  är verksamhetens och investeringarnas kassaflöde. Det är fråga om ett mellanresultat i finansieringsanalysen där ett minusbelopp anger att utgifterna måste täckas antingen genom en minskning av likvida medel eller genom ytterligare låntagning. Ett plusbelopp anger hur mycket av kassaflödet som blir kvar för nettokreditgivning, amortering av lån och förstärkning av likvida medel.

Målet för kommunernas finansiella ställning binder inte de enskilda kommunerna. Framöver kommer de enskilda kommunerna och samkommunerna att styras genom en skärpt skyldighet att täcka underskott i enlighet med den nya kommunallagen. Ett underskott i kommunens balansräkning ska i fortsättningen täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. I fortsättningen kan kommunerna inte längre skjuta upp täckandet av underskott till en senare tidpunkt. Om de inte täcker sina underskott inom utsatt tid blir de föremål för ett s.k. kriskommunsförfarande. Skyldigheten att täcka underskott och kriskommunsförfarandet utvidgas till att gälla även samkommunerna. 

Visste du att

Programmet för kommunernas ekonomi behandlas i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning, där Kommunförbundets ledning har en bred representation.

Programmet för kommunernas ekonomi bereds av ett sekretariat som består av representanter för ministerierna och Finlands Kommunförbund. Ordinarie medlemmar från Kommunförbundet är biträdande direktör Reijo Vuorento och chefekonom Minna Punakallio.

Mer information på Kommunförbundets webbplats:

tags
Reijo Vuorento

Förnamn
Reijo
Efternamn
Vuorento
Biträdande direktör

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2078
Ansvarsområden
  • förhållandet mellan staten och kommunerna
  • intressebevakning
  • beskattning
  • statsandelar
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunalekonomi