Rättsfall

HFD tog ställning till grundlagsskyddet för den kommunala självstyrelsen

Last modified

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) tog veterligen för första gången ställning till den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd i sitt årsboksbeslut 2014:144. Frågan gällde om statsrådets beslut genom vilket en kommun förpliktats till samarbete inom primärvården med en annan kommun var lagstridigt.

Statsrådets beslut

Statsrådet hade förpliktat Tohmajärvi kommun att ordna sin primärvård i samarbete med Kitee stad. Beslutet baserade sig på bestämmelserna i lagen om en kommun- och servicestrukturreform, dvs. den s.k. ramlagen, trots att lagen hade upphört att gälla.

Statsrådet hade ändå befogenheter att till slutet av år 2014 fatta beslut om anslutning till ett samarbetsområde och förplikta en kommun till samarbete i det fall att kommunen i fråga om samarbetsarrangemangen avvek från det som kommunen tidigare meddelat och arrangemangen inte uppfyllde samarbetsförpliktelsen i ramlagen. I det aktuella fallet fattade statsrådet även beslut om sammansättningen och fördelningen av rösträtten i samarbetsområdets organ.

Kommunstyrelsen i Tohmajärvi nöjde sig inte med statsrådets beslut utan överklagade beslutet hos högsta förvaltningsdomstolen och hänvisade bland annat till att statsrådet inte hade befogenheter i ärendet och att beslutet stred mot likställighetsprincipen och principen om berättigade förväntningar.

HFD upphävde beslutet som stod i strid med grundlagsskyddet för den kommunala självstyrelsen

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att statsrådet i sig hade befogenheter enligt ramlagen att besluta om samarbetsarrangemangen men att beslutet med hänvisning till bestämmelserna om beslutsordningen inom samarbetsområdet stred mot grundlagsskyddet för den kommunala självstyrelsen i 121 § 1 mom. i grundlagen, när grundlagen tolkades enligt de hävdvunna tolkningsprinciper som särskilt framgår av grundlagsutskottets utlåtande. Därför hade statsrådet överskridit sin prövningsrätt i ärendet och beslutet var lagstridigt. I och med att beslutet upphävdes som grundlagsstridigt tog högsta förvaltningsdomstolen inte ställning till de övriga besvärsgrunderna.

Statsrådets beslut stred mot grundlagen i och med att beslutet gav Kitee stad ensidig bestämmanderätt i samarbetsområdet. Grundlagsutskottet hade i samband med stiftandet av ramlagen uttryckligen tagit ställning till att det inte går att införa bestämmelser i lagen som ger en kommun ensidig bestämmanderätt utan att kommunerna har kommit överens om detta tillsammans. Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande infördes en sådan bestämmelse inte i den slutliga ramlagen.

Grundlagsutskottet har en avgörande roll

Grundlagsskyddet för den kommunala självstyrelsen har inte tidigare bedömts av högsta förvaltningsdomstolen. I det finländska systemet aktualiseras grundlagsskyddet framför allt i lagstiftningsskedet. Riksdagen kan inte stifta en lag i vanlig lagstiftningsordning om lagen ingriper i den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsens särdrag.

I praktiken har riksdagens grundlagsutskott blivit den högsta auktoriteten för att bedöma grundlagsenligheten. Grundlagsutskottet ska ge utlåtanden om grundlagsenligheten i fråga om lagförslag som föreläggs utskottet (74 § i grundlagen). Nu var högsta förvaltningsdomstolen tvungen att ta ställning till lagligheten i statsrådets beslut i en fråga som grundlagsutskottet uttryckligen hade tagit ställning till i lagstiftningsskedet. I sitt beslut har HFD inte utstakat nya riktlinjer utan HFD konstaterade att statsrådets beslut strider mot den ståndpunkt som grundlagsutskottet har haft när ramlagen stiftades.

Samarbete mellan två kommuner

HFD:s beslut väcker ändå en viktig fråga. Är det i praktiken omöjligt för två kommuner att ingå ett lagstadgat samarbete? Den ena kommunen är säkerligen alltid större än den andra kommunen men ska inte få ha en dominerande ställning i samarbetet.

 

Text: Arto Sulonen

 

Mer på webben

KHO:2014:144
(finlex.fi)