Kommunal självstyrelse

Hemkommun

Last modified

Hemkommunen är avgörande för till exempel rösträtten i kommunalvalet, valbarheten till kommunens förtroendeuppdrag, social- och hälsovårdstjänsterna, medlemskapet i en församling och beskattningen.

Hemkommunen bestäms enligt kommunallagen. En persons hemkommun är med vissa undantag den kommun där personen bor stadigvarande. Om en person har flera bostäder eller ingen bostad alls i sin användning, är hemkommunen den kommun som personen på grund av sina familjeförhållanden, sin utkomst eller andra motsvarande omständigheter själv betraktar som sin hemkommun och till vilken personen med hänsyn till dessa omständigheter har den fastaste anknytningen. En persons egen uppfattning om hemkommunen beaktas, men avgör inte ensam hemkommunen.

I lagen om hemkommun föreskrivs om begränsningar som gäller ändring av hemkommunen. Hemkommunen ändras till exempel inte för den som bor i en annan kommun huvudsakligen på grund av arbetsuppgifter, studier eller sjukdom, eller någon annan med dessa jämställbar orsak, som varar i högst ett år. Boendet anses i dessa fall vara tillfälligt till sin natur. 

Hemkommunen ändras inte heller om personen bor i en annan kommun huvudsakligen på grund av familjevård eller på grund av institutionsvård eller boende med boendeservice. I lagstiftningen har rätten att välja hemkommun utvidgats från och med början av 2011 för i synnerhet äldre och personer med funktionsnedsättning.

Läs mer om rätten att välja hemkommun och rätten att anlita service i en annan kommun.

Om hemkommunen ändras ska magistraten meddelas. Magistratens avgörande om hemkommun är inte juridiskt bindande för andra myndigheter.

HFD 26.5.1999 L 1275: En anteckning i befolkningsdatasystemet är inte juridisk bindande för andra myndigheter, utan dessa ska med tillämpning av relevanta bestämmelser oberoende av anteckningen i befolkningsdatasystemet utgående från den utredning som presenterats för dem självständigt avgöra bl.a. frågan om personens hemkommun.

Hemkommunen som förutsättning för valbarhet

Att den som ställer upp i kommunalvalet har kommunen i fråga som hemkommun är en av de förutsättningarna för allmän valbarhet som fastställs i kommunallagen. Till ledamot i fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder eller utskott kan inte väljas personer vars hemkommun inte är kommunen i fråga. I samband med val till förtroendeuppdrag blir alltså kommunen och på motsvarande sätt samkommunen tvungen att tillämpa lagen om hemkommun när det gäller att avgöra valbarheten till ovan nämnda organ.

Två bostäder i användning

Om en person har flera bostäder eller ingen bostad alls i sin användning, är hemkommunen den kommun som personen på grund av sina familjeförhållanden, sin utkomst eller andra motsvarande omständigheter själv betraktar som sin hemkommun och till vilken personen med hänsyn till dessa omständigheter har fast anknytning. Om det inte gått att utreda personens egen uppfattning om vilken kommun som är personens hemkommun inte kunnat utredas, är hemkommunnen den kommun till vilken personen ska anses ha den fastaste anknytningen med hänsyn till sitt boende, sina familjeförhållanden, sin utkomst och andra motsvarande omständigheter.

Då man fastställer hemkommunen för en person med två bostäder är personens egen subjektiva uppfattning om hemkommunen inte den enda avgörande faktorn, utan personen ska också på basis av fakta som kan fastställas objektivt ha fast anknytning till den kommun han eller hon uppgett. Sådana fakta är familjeförhållanden (personens band till familjen och familjens gemensamma bostad, dvs. hemmet), utkomst (arbete eller annan ekonomisk anknytning till en bestämd boningsort) eller andra motsvarande omständigheter (t.ex. släktskaps-, fostrings- eller vårdförhållande).

Högsta förvaltningsdomstolen har i sina beslut 2001:34, 4.4.2005 L 735 och 28.8.2008 L 2090 tagit ställning till bestämningen av hemkommunen för en person med två bostäder. I samtliga fall kom HFD till den slutsatsen att personens subjektiva uppfattning om hemkommunen inte var tillräcklig. Det avgörande var i vilken kommun personen bor med sin familj och var arbetsplatsen finns, dvs. vart personen har en fast anknytning. 

HFD 2001:34: En person hade bostad i två kommuner. I kommun A hade han tillsammans med sin maka ett egnahemshus som länge hade varit familjens stadigvarande bostad. I kommun B hade personen en bostadsbyggnad som var avsedd för året runt-bruk och försedd med alla bekvämligheter. Makan hade sin arbetsplats i kommun A, och även personen själv arbetade fortsättningsvis, efter att ha gått i deltidspension, i kommun A. Med hänvisning till detta ansågs personen på grund av sina familjeförhållanden och sin utkomst ha fast anknytning till kommun A och inte till kommun B, där han enligt egen uppgift tillbringade all sin fritid, 7 månader om året. Personens hemkommun ansågs därför vara kommun A, inte kommun B, som personen själv betraktade som sin hemkommun.

HFD 4.4.2005 L 735: Personens egen uppfattning om hemkommunen var inte avgörande vid bestämningen av hemkommun då den tillgängliga utredningen om familjeband, utkomst eller andra motsvarande omständigheter visade på en fast anknytning till någon annan kommun, och de ovan nämnda omständigheterna inte visade på en tillräcklig anknytning till den kommun som personen uppfattade som sin hemkommun. Den principiella utgångspunkten är att bestämningen av hemkommun så noga som möjligt ska motsvara den materiella sanningen, dvs. personens faktiska boende i en viss kommun. Bestämningen av hemkommunen kunde inte motiveras med att personen skött förtroendeuppdrag i kommunen.
 
HFD 28.8.2008 L 2090: Personen hade i användning ett egnahemshus i kommun A, vilket ägdes av hans maka och där makan och tre minderåriga barn bodde. Personen hade i kommun B en hyresetta, där hans minderåriga studerande dotter var stadigvarande bosatt. Personen levde inte i hemskillnad och var inte skild från sin maka. Personens primära arbetsrum fanns i kommun A och ett annat i kommun B. I förvaltningsdomstolens motiveringar (som HFD inte ändrade) konstateras följande: ”Personens egen uppfattning om hemkommunen kan inte avgöra bestämningen av hemkommun då den tillgängliga utredningen om familjeband, utkomst eller andra motsvarande omständigheter visar på en fast anknytning till någon annan kommun och dessa omständigheter inte visar på en tillräcklig anknytning till den kommun som personen uppfattar som sin hemkommun. Den principiella utgångspunkten är att bestämningen av hemkommun så noga som möjligt ska motsvara den materiella sanningen, dvs. personens faktiska boende i en viss kommun. Rätten till ett kommunalt förtroendeuppdrag är en följd av kommunmedlemskap och bestämningen av hemkommun. Således kan inte handhavandet av ett visst förtroendeuppdrag i sig vara grund för bestämningen av hemkommunen."

Hemkommun och arbetskommun

Efter kommunalval har man i några fall ifrågasatt en ny fullmäktigeledamots allmänna valbarhet i situationer då ledamoten på grund av att han eller hon arbetar långt borta har en andra bostad.  Personen har inte själv sett ”arbetskommunen” som sin hemkommun.

Klara situationer med tanke på tillämpningen av hemkommunsbestämmelserna är de fall då familjens gemensamma hem ligger i kommun A, som personen själv ser som sin hemkommun och tillbringar veckoslut och ledigheter i. I kommun B finns arbetsplatsen och oftast bara en liten hyresbostad. Personen har i detta fall en fast anknytning till den hemkommun han eller hon uppgett.

Personens egen uppfattning om sin hemkommun kan också ges en avgörande betydelse i en situation då en person utan familj i sin användning har en bostad i den kommun som personen betraktar som sin hemkommun, där han eller hon tillbringar sin fritid och huvudsakligen har sitt sociala liv. Att man har en arbetsplats och under arbetsveckorna bor i en annan kommun visar inte på en anknytning som är tillräcklig för att utgöra en fast anknytning till denna kommun, som personen inte själv uppfattar som sin hemkommun.

Hemkommunen ändras inte

Hemkommunen ändras inte för den som bor i en annan kommun huvudsakligen på grund av arbetsuppgifter, studier eller sjukdom, eller någon annan med dessa jämställbar orsak, som varar i högst ett år. Boendet anses i dessa fall vara tillfälligt till sin natur.

Enligt motiveringen till lagen om hemkommun ändras hemkommunen nödvändigtvis inte heller även om boendet i den andra kommunen varar längre än ett år, såvida de förutsättningar som föreskrivs i 2 § 2 mom. i lagen kvarstår oförändrade för hemkommunens del och personen i fråga inte själv vill ändra sin hemkommun. Med oförändrade omständigheter avses främst att personen fortsättningsvis har två bostäder och en fast anknytning till ”utgångskommunen”.

Hemkommunen ändras inte heller för en person som bor i en annan kommun huvudsakligen på grund av familjevård eller institutionsvård eller på grund av boende med boendeservice, vistelse till sjöss såsom sjöfolk, avtjänande av straff i straffanstalt, medlemskap i riksdagen eller statsrådet eller ett offentligt förtroendeuppdrag eller fullgörande av värnplikt eller civiltjänst. I dessa situationer har det ingen betydelse hur länge personen bor i den andra kommunen. 

HFD 2009:59: Enligt 3 § 5 punkten i lagen om hemkommun ändras en persons hemkommun inte om han bor i en annan kommun huvudsakligen på grund av ett offentligt förtroendeuppdrag. Av bestämmelsen kan man sluta sig till att hemkommunen inte ändras på nämnda grund, men att den kan ändras av någon annan orsak under den tid som en person handhar ett förtroendeuppdrag.

En ledamot av Europaparlamentet ansåg att hans hemkommun var Rovaniemi, den kommun till vilken han genom organisationsverksamhet meddelade sig ha fast anknytning och till vilken han hade betalt skatt. Ledamoten var dock inte valbar till Rovaniemi stadsfullmäktige, eftersom han inte genom familjeförhållanden hade anknytning till nämnda stad, inte arbetade där och inte heller hade uppgivit annan ekonomisk anknytning till Rovaniemi och nämnda stad inte heller av andra motsvarande skäl var hans hemkommun.

tags
Palvelusähköposti hallintolakimiehet

Förnamn
Palvelusähköposti
Efternamn
hallintolakimiehet
forvaltningsjuristerna[at]kommunforbundet.fi

Kontaktinformation
Ansvarsområden
  • Servicepost förvaltningsjuristerna

  • Frågor som gäller bland annat kommunernas förvaltning och ledning, beslutsfattande och förvaltningsförfarande samt dataskyddet

  • Vi betjänar kommunernas personal och förtroendevalda i juridiska frågor som rör deras uppgifter. Vi rekommenderar att du i första hand använder vår serviceadress.

  • forvaltningsjuristerna@kommunforbundet.fi

Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Juridiska ärenden
Team
Palvelusähköpostit