Samarbete mellan kommuner och samkommuner

Samkommuner (KomL 2015)

Kommuner kan komma överens om att låta en samkommun sköta någon uppgift för deras räkning. Samkommunen är en från medlemskommunerna självständig offentligrättslig juridisk person med ett verksamhetsområde som framgår av grundavtalet. Samkommunen har egna organ och egen personal. Den är en form av offentligrättsligt samarbete mellan kommuner.

En samkommun bildas genom ett grundavtal som medlemskommunernas fullmäktige godkänner. Den sköter för sina medlemskommuners räkning de uppgifter som framgår av grundavtalet.

Det finns särskilda bestämmelser om kommunernas skyldighet att höra till en samkommun inom ett verksamhetsområde eller på ett visst område. Det är till exempel obligatoriskt för kommunerna att höra till ett sjukvårdsdistrikt och ett landskapsförbund. De flesta samkommuner är ändå frivilliga samkommuner som kommunerna inte behöver höra till enligt lagen.
År 2016 fanns det 138 samkommuner och de representerar många olika sektorer inom kommunen.
 
Bestämmelser om samkommuner finns i 8 kap. 55–64 § i kommunallagen från 2015.

Att beakta i övergångsbestämmelserna i kommunallagen från 2015

Ändring av grundavtalet

Den nya kommunallagens (410/2015) bestämmelser om samarbete mellan kommuner avviker i viss mån från den gamla kommunallagen (365/1995). Samarbetsavtalen mellan kommuner, inklusive grundavtalen för samkommuner, ska uppdateras före utgången av 2019 så att de överensstämmer med kap. 8 i kommunallagen.

Bestämmelser om ändring av grundavtalet för en samkommun finns i 57 § i kommunallagen. Där föreskrivs det att om inte något annat bestäms i grundavtalet kan grundavtalet ändras, om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder en ändring och deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner.

Kommunallagen från 1995 gav inte möjlighet till att avtala om saken i grundavtalet, så om inte motsvarande ändring görs i grundavtalet, ska ändringar i avtalet i princip göras med den majoritet som bestäms i kommunallagen.

Val av representant vid samkommunsstämman

Enligt övergångsbestämmelsen i kommunallagen från 2015 tillämpas 60 § 2 mom. i kommunallagen från ingången av mandattiden för det fullmäktige som väljs 2017. Där sägs att representanterna vid samkommunsstämman utses av medlemskommunernas kommunstyrelse eller av något annat kommunalt organ enligt beslut av medlemskommunernas fullmäktige. Medlemskommunerna utser sina representanter särskilt till varje stämma. Det är alltså inte längre möjligt att utse en representant t.ex. för en fullmäktigeperiod. Avsikten med bestämmelsen är att kommunstyrelsen liksom vid aktiebolags bolagsstämmor tar ställning till de ärenden som ska behandlas vid samkommunsstämman och ger representanten anvisningar särskilt för varje stämma.

Uppsägning av ledande tjänsteinnehavare i en samkommun

Enligt övergångsbestämmelsen i kommunallagen från 2015 tillämpas 64 § 4 mom. i kommunallagen från ingången av mandattiden för det fullmäktige som väljs 2017. Där sägs att på uppsägning eller förflyttning till andra uppgifter av ledande tjänsteinnehavare i en samkommun tillämpas vad som föreskrivs om kommundirektören i 43 §. För fattande av beslut krävs det att beslutet omfattas av två tredjedelar av det sammanräknade röstetalet för samtliga medlemskommuner enligt grundavtalet.

Bildande av en samkommun och grundavtal

Enligt 55 § i kommunallagen bildas en samkommun genom ett grundavtal mellan kommunerna. Grundavtalet för en samkommun godkänns av medlemskommunernas fullmäktige. Grundavtalet är uttryckligen ett avtal mellan kommuner. Den samkommun som bildas genom avtalet är däremot inte part i avtalet.

En samkommun anses ha bildats när avtalet godkänts av fullmäktige i samtliga kommuner som är med om att bilda samkommunen. Enligt 55 § i kommunallagen är en samkommun en juridisk person som kan förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt föra talan i domstolar och hos andra myndigheter.

I 56 § i kommunallagen föreskrivs om vad grundavtalet för en samkommun åtminstone ska innehålla. I grundavtalet ska det åtminstone bestämmas om:

  1. samkommunens namn, hemort och medlemskommuner,
  2. samkommunens uppgifter samt vid behov om överföringen av organiseringsansvaret enligt 8 §;
  3. antalet representanter vid samkommunsstämman eller antalet ledamöter i samkommunsfullmäktige eller något annat organ som utövar den högsta beslutanderätten samt om grunderna för rösträtten,
  4. samkommunens övriga organ samt om organens uppgifter och beslutanderätt och sammankallandet av dem,
  5. vilket av samkommunens organ som bevakar samkommunens intressen, representerar samkommunen och ingår avtal för dess räkning samt på vilket sätt beslut fattas om rätten att teckna samkommunens namn,
  6. medlemskommunernas andelar i samkommunens tillgångar och deras ansvar för samkommunens skulder samt om annat som gäller samkommunens ekonomi,
  7. granskningen av samkommunens förvaltning och ekonomi,
  8. ställningen för en medlemskommun som utträder ur samkommunen och för de medlemskommuner som fortsätter verksamheten;
  9. förfarandet vid upplösning och likvidation av samkommunen,
  10. det förfarande genom vilket samkommunens underskott täcks i en situation där medlemskommunerna inte har godkänt det avtal om balanseringen av samkommunens ekonomi som avses i 119 § 2 mom.,
  11. ett system för att följa ekonomin och verksamheten och om rapporteringen till medlemskommunerna.

I grundavtalet kan det också bestämmas att ledamöterna och ersättarna i andra organ än samkommunsstämman ska vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna och om att kvalificerad majoritet krävs för beslutsfattandet i ärenden som bestäms i avtalet.

Om grundavtalet bereds omsorgsfullt kan man undvika många svårigheter – det är lättare att tillämpa ett väl utarbetat avtal i samband med utträde ur eller upplösning av samkommunen eller andra förändringar under avtalsförhållandet. En god avtalsberedning är ett effektivt sätt att förebygga problem.

Mall för grundavtal enligt kommunallagen 2015:

Förvaltningsmodeller för samkommuner

Tillämpade förvaltningsmodeller för samkommuner är samkommunsfullmäktige, samkommunsstämma och endast ett organ.

Enligt 58 § i kommunallagen utövas samkommunens beslutanderätt av samkommunsfullmäktige eller samkommunsstämman.

I en samkommun med endast ett organ, om vilken föreskrivs i 61 §, fördelar sig beslutanderätten mellan medlemskommunerna och samkommunens organ på det sätt som bestäms i grundavtalet.

En samkommun kan också ha andra organ enligt vad som bestäms i grundavtalet. Medlemskommunerna kan överväga om de vill bestämma samkommunens organisations- och förvaltningsstruktur på ett uttömmande sätt i grundavtalet. Medlemskommunerna kan ge det organ som utövar den högsta beslutanderätten i samkommunen rätt att besluta om de övriga organen, men då ska en bestämmelse om detta införas i grundavtalet.

I grundavtalet kan medlemskommunerna också i detalj avtala om organisationsstrukturen och organens uppgifter.

Enligt 58 § i kommunallagen ska samkommunens andra organ än de som har den högsta beslutanderätten ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom samkommunens område vid kommunalvalet med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen. Detta innebär att understödet för de olika grupperna i medlemskommunerna i kommunalvalet beaktas proportionellt.

Samkommunsfullmäktige

I samkommuner med samkommunsfullmäktige har samkommunsfullmäktige den högsta beslutanderätten. Under samkommunsfullmäktige lyder i allmänhet samkommunsstyrelsen.

Bestämmelser om samkommunsfullmäktige finns i 59 § i kommunallagen. På samkommunsfullmäktige tillämpas vad som föreskrivs om fullmäktige. Ledamöterna till samkommunsfullmäktige ska utses av kommunen på det sätt som bestäms i grundavtalet. I 64 § i kommunallagen föreskrivs om hur bestämmelser som gäller kommunerna tillämpas på samkommunerna.

På samkommuner tillämpas bland annat bestämmelserna i 14, 18 och 19 § i kommunallagen, som gäller fullmäktiges uppgifter, ordförande och vice ordförande samt fullmäktigegrupper och stöd för deras verksamhet. På samkommuner tillämpas också det som föreskrivs om besluts- och förvaltningsförfarande i 12 kapitlet i kommunallagen.

Samkommunsfullmäktiges uppgifter

I 14 § i kommunallagen föreskrivs om fullmäktiges uppgifter.  Samkommunsfullmäktige ansvarar för samkommunens verksamhet och ekonomi samt utövar samkommunens beslutanderätt. Samkommunsfullmäktige fattar beslut om

  • förvaltningsstadgan,
  • budgeten och ekonomiplanen,
  • principerna för ägarstyrningen samt koncerndirektiv,
  • de mål för verksamheten och ekonomin som sätts upp för affärsverk,
  • grunderna för skötseln av tillgångarna och placeringsverksamheten,
  • grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen,
  • de allmänna grunderna för de avgifter som tas ut för tjänster och andra prestationer,
  • ingående av borgensförbindelse eller ställande av annan säkerhet för annans skuld,
  • valet av ledamöter i organ,
  • grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner,
  • valet av revisorer, godkännande av bokslutet och ansvarsfrihet samt
  • annat som fullmäktige enligt gällande bestämmelser eller föreskrifter ska besluta om.

Kommunallagen 37 §, som gäller kommunstrategin, tillämpas inte på samkommuner.

Samkommunsstämman

I samkommuner med samkommunsstämma har samkommunsstämman den högsta beslutanderätten. Under samkommunsstämman lyder i allmänhet samkommunsstyrelsen. Bestämmelserna om kommunfullmäktige tillämpas i regel inte direkt på samkommunsstämmor, utan stämmans uppgifter och befogenheter ska bestämmas närmare i grundavtalet. I grundavtalet fastställs också förhållandet mellan samkommunsstämman och samkommunsstyrelsen.

Bestämmelser om samkommunsstämman finns i 60 § i kommunallagen. Om samkommunens beslutanderätt utövas av samkommunsstämman, ska stämman hållas minst två gånger om året.

Representanterna vid samkommunsstämman utses av medlemskommunernas kommunstyrelse eller av något annat kommunalt organ enligt beslut av medlemskommunernas fullmäktige. Medlemskommunerna utser sina representanter särskilt till varje stämma.

Samkommunsstämmans uppgifter

Samkommunsstämman ska åtminstone

  1. besluta om samkommunens budget och ekonomiplan,
  2. godkänna samkommunens förvaltningsstadga,
  3. välja samkommunens organ,
  4. fatta beslut om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner,
  5. välja revisorer och
  6. fatta beslut om godkännande av bokslutet samt ansvarsfrihet.

Uppgifterna motsvarar alltså i huvudsak kommunfullmäktiges och samkommunsfullmäktiges uppgifter.

På offentlighet vid samkommunsstämmor tillämpas vad som föreskrivs om offentlighet vid fullmäktigesammanträden i 101 § i kommunallagen.

På jäv för representanter vid samkommunsstämman tillämpas vad som föreskrivs om jäv för fullmäktigeledamöter i 97 § i kommunallagen. I grundavtalet kan samkommunsstämman också ges sådana uppgifter som inte uttryckligen nämns i lagen.

Samkommun med endast ett organ

I 61 § i kommunallagen föreskrivs om samkommuner med endast ett organ. När det är fråga om annat samarbete än lagstadgat samarbete kan kommunerna besluta att samkommunen har endast ett organ. Då fördelar sig beslutanderätten mellan medlemskommunerna och samkommunens organ på det sätt som bestäms i grundavtalet. Organet svarar för samkommunens verksamhet och förvaltning samt skötseln av samkommunens ekonomi.

Uppgifterna för en samkommun med endast ett organ

I en samkommun med endast ett organ ska medlemskommunerna åtminstone:

  1. utse ledamöter i det organ som avses i 1 mom.,
  2. utse ledamöter i revisionsnämnden och välja revisionssammanslutning,
  3. besluta om ansvarsfrihet på det sätt som bestäms i grundavtalet.

I det grundavtal som gäller en samkommun med endast ett organ ska det utöver det som anges i 56 § dessutom bestämmas hur beslutsfattandet i samkommunen ordnas i situationer där medlemskommunerna inte har fattat överensstämmande beslut i ett ärende som omfattas av medlemskommunernas beslutanderätt.

I samkommuner med endast ett organ är det i allmänhet samkommunsstyrelsen (utöver den obligatoriska revisionsnämnden enligt kommunallagen) som både utövar samkommunens beslutanderätt och sköter beredning och verkställande av ärenden och övriga uppgifter som anknyter till samkommunens förvaltning. I modellen med endast ett organ kan det vara befogat att i grundavtalet delegera beslutanderätt också till medlemskommunernas fullmäktige i större utsträckning än i de övriga modellerna.

Kravet på politisk proportionalitet tillämpas inte på sammansättningen i det enda organet.

Samkommunens förvaltning

Enligt 2 § i kommunallagen tillämpas kommunallagen, om inte något annat föreskrivs genom lag, på ordnandet av kommunens förvaltning och ekonomi samt på sådan verksamhet i kommunen som avses i 6 § 2 mom. Kommunallagens bestämmelser om kommunkoncernen och kommunens verksamhet tillämpas på samkommuner (6 §).  En sammanslutning där kommunen har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen (1336/1997) är kommunens (samkommunens) dottersammanslutning. Kommunen/samkommunen och dess dottersammanslutningar bildar en kommunkoncern. Utöver kommunens och kommunkoncernens verksamhet omfattar kommunens/samkommunens verksamhet även deltagande i samarbete mellan kommunerna samt övrig verksamhet som grundar sig på ägande, avtal och finansiering.

Samkommunens verksamhetsområde bestäms i grundavtalet. Man bör komma ihåg att samkommunen överlag kan sköta sådana uppgifter som anses höra till kommunen. Kommunens uppgifter regleras i 7 § i kommunallagen. Till kommunens uppgifter hör de uppgifter som kommunen åtagit sig inom ramen för sin självstyrelse (kommunens allmänna kompetens) och kommunens lagstadgade uppgifter. Kommunen kan med stöd av avtal också åta sig andra offentliga uppgifter än de som hör till den kommunala självstyrelsen. Dessa uppgifter kan basera sig på speciallagstiftning och höra till uppgifterna för någon annan offentlig sammanslutning (staten, församlingar, FPA). Det finns skäl att nämna sådana uppgifter i grundavtalet. I lagen finns det bestämmelser om när uppgifter ska organiseras i samarbete med andra kommuner (lagstadgat samarbete).

Samkommuner kan bedriva samarbete enligt kommunallagen med kommuner eller andra samkommuner (KomL 49 §).

Överföring av organiseringsansvaret

Utöver samkommunens uppgifter ska grundavtalet vid behov innehålla bestämmelser också om överföring av organiseringsansvaret från medlemskommunerna till samkommunen enligt 8 § i kommunallagen. Klarast är det om man i avtalet entydigt konstaterar om organiseringsansvaret överförs eller inte. Vid lagstadgat samarbete övergår organiseringsansvaret alltid på samkommunen.

Samkommunen kan antingen själv producera de tjänster som hör till samkommunens organiseringsansvar eller enligt avtal skaffa dem av andra tjänsteproducenter. När samkommunen skaffar lagstadgade tjänster av någon annan tjänsteproducent kvarstår det organiseringsansvar som avses i 8 § 2 mom. hos samkommunen (KomL 9 §). Eftersom samkommunen kan vara delägare i ett bolag eller medlem i en sammanslutning, finns det skäl att i grundavtalet införa preciserade bestämmelser om principerna för skötseln av samkommunens uppgifter också till denna del.

Antalet medlemmar

I grundavtalet ska det enligt 56 § i kommunallagen bestämmas om antalet representanter vid samkommunsstämman eller antalet ledamöter i samkommunsfullmäktige eller något annat organ som utövar den högsta beslutanderätten samt om grunderna för rösträtten. Antalet ledamöter kan anges direkt eller bindas till exempel till kommunens invånarantal. Det räcker med att kommunerna i grundavtalet kommer överens om grunderna för bestämning av antalet ledamöter och den tidpunkt enligt vilken antalet beräknas.

Rösträtt

I grundavtalet ska kommunerna avtala om hur och enligt vilken grund rösträtten fördelas mellan medlemskommunerna. Varje representant kan ha en röst, men rösträtten kan också variera. Medlemskommunerna kan besluta om grunden för rösträtten. Vanligast är invånarantalet, andelen av grundkapitalet eller till exempel användningen av samkommunens tjänster under en viss period.

I grundavtalet ska kommunerna avtala om grunderna för rösträtten. Det räcker inte med att direkt ange antalet röster för respektive kommun (HFD 20.10.1994 L 5087). Kommunerna kan också avtala om begränsningar i rösträtten. Avsikten kan till exempel vara att begränsa en stor medlemskommuns bestämmanderätt i samkommunen. Det finns skäl att i grundavtalet precisera om avsikten är att rösträtten ska begränsas mellan dem som är närvarande vid ett sammanträde eller i förhållande till samtliga medlemskommuners sammanlagda antal röster. De rättigheter och skyldigheter som följer av medlemskapet i samkommunen ska vara i balans. Det får inte råda ett oskäligt stort missförhållande mellan medlemmarnas rösträtt och grunderna för betalningsandelarna.

Rösträtten kan fördelas lika mellan kommunens representanter eller de representanter för kommunen som är närvarande vid sammanträdet. I synnerhet vid samkommunsstämmor kan det vara befogat att en enda representant använder kommunens samtliga röster.

I grundavtalet kan det också bestämmas att ledamöterna och ersättarna i andra organ än samkommunsstämman ska vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna och om att kvalificerad majoritet krävs för beslutsfattandet i ärenden som bestäms i avtalet (56 §).

I 90 § i kommunallagen bestäms vad förvaltningsstadgan åtminstone ska innehålla. Samkommunens förvaltningsstadga ska innehålla bestämmelser om bland annat organiseringen av förvaltningen och verksamheten, till exempel om organen och ledningen. Förvaltningsstadgan ska också innehålla bestämmelser om beslutsfattande och förvaltningsförfarande, till exempel om delegering av beslutanderätt och organens sammanträden.

Ändring av grundavtalet för en samkommun

Medlemskommunerna bestämmer om ändringar i grundavtalet. Grundavtalet är ett avtal mellan kommunerna.

I 57 § i kommunallagen föreskrivs det att om inte något annat bestäms i grundavtalet kan grundavtalet ändras, om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder en ändring och deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner.

Vid lagstadgat samarbete kan en medlemskommun dock inte utan sitt samtycke åläggas att delta i skötseln av nya frivilliga uppgifter och i kostnaderna för dem.

Beslut om att ta med en ny medlemskommun, vilket alltid också innebär en ändring av grundavtalet, ska alltid fattas av medlemskommunernas fullmäktige.

Paragrafen om ändring av grundavtalet för en samkommun kan inte tillämpas utan problem på sådana affärsverkssamkommuner som har en eller flera samkommuner som medlemmar. Villkoret med invånarantalet i medlemskommunerna kan inte tillämpas direkt på en samkommun som är medlem. Ett juridiskt säkert alternativ vid ändring av grundavtalet för en sådan affärsverkssamkommun är att alla medlemmar fattar samstämmiga beslut.

Utträde ur en samkommun

Bestämmelser om utträde ur en samkommun finns i 62 § i kommunallagen. Om inte något annat har bestämts i grundavtalet, sker utträdet vid utgången av ett kalenderår, sedan medlemskommunen har anmält utträdet minst ett år tidigare.

Medlemskommunerna har rätt att utträda ur en samkommun som bildats för frivilligt samarbete. Ur en samkommun för lagstadgat samarbete är utträde inte möjligt, om det finns en föreskrift eller ett beslut som fattats med stöd av lag om vilka kommuner som ska ingå i samkommunen.

Enligt 56 § i kommunallagen ska grundavtalet innehålla bestämmelser om ställningen för en medlemskommun som utträder ur samkommunen och för de medlemskommuner som fortsätter verksamheten. Grundavtalet ska också innehålla bestämmelser om medlemskommunernas andelar i samkommunens tillgångar och deras ansvar för samkommunens skulder, dvs. medlemskommunernas andelar i samkommunens nettoförmögenhet. Nettoförmögenheten beräknas genom att man från samkommunens tillgångar drar av skulder och avsättningar.

I grundavtalet ska kommunerna alltså komma överens om hur en medlemskommun kan utträda ur samkommunen och hur utträdet påverkar ställningen för kommunen och för de kommuner som fortsätter verksamheten. Speciellt viktigt är det att ta ställning till hur den utträdande medlemskommunens andel av grundkapitalet och kommunens ansvar för samkommunens skulder och andra förpliktelser, såsom pensionsansvar, behandlas vid utträdet.

Grundavtalet ska åtminstone innehålla bestämmelser om hur de ekonomiska förhållandena mellan den utträdande kommunen och de medlemskommuner som fortsätter verksamheten ska lösas vid utträdet. Avtalet kan också innehålla andra villkor som medlemskommunerna anser behövliga. Villkoren kan dock inte begränsa en medlemskommuns rätt att utträda ur samkommunen.

I grundavtalet kan det till exempel bestämmas att en medlemskommun som utträder ur samkommunen ska få sin andel av nettoförmögenheten eller en del av den. Det finns skäl att beakta också den möjligheten att nettoförmögenheten är negativ. Det innebär i praktiken betalningsskyldighet för den utträdande kommunen.

Avtalsbestämmelserna får inte medföra en oskälig ställning för den utträdande kommunen eller de kommuner som blir kvar i samkommunen. I grundavtalet har man tidigare kunnat komma överens om att en medlemskommun som utträder ur samkommunen ska få sin andel av grundkapitalet eller en del av den. En sådan bestämmelse kan beroende på situationen vara oskälig antingen för den utträdande kommunen eller för andra medlemskommuner.

Grundavtalsbestämmelser om medlemskommunernas andelar och ansvar bör vara så exakta som möjligt, så att tolkningssituationer kan undvikas.

Upplösning av samkommunen och likvidation

Enligt 56 § i kommunallagen ska medlemskommunerna i grundavtalet avtala om förfarandet vid upplösning och likvidation av samkommunen. I bestämmelserna om upplösning kan parterna bland annat ta ställning till vem som ansvarar för likvidationsförfarandet och hur samkommunens tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser behandlas vid en upplösning.

Det är ändamålsenligt att göra upp ett särskilt avtal om detaljerna vid en upplösning, vilket godkänns av medlemskommunernas fullmäktige. I detta sammanhang bör också de avtal som samkommunen ingått beaktas. Samkommunen bör sörja för en fungerande avtalshantering så att man har uppdaterad information om rättigheterna och skyldigheterna om samkommunen upplöses. När avtal ingås finns det skäl att i avtalsvillkoren beakta den eventualiteten att samkommunen upplöses och möjligheterna att säga upp eller överföra avtalen. Vid en upplösning bör man avtala om hur samkommunens pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter ska fördelas mellan medlemskommunerna. Ansvaret borde fördelas enligt upphovsprincipen mellan de kommuner som deltagit i verksamheten. Parterna bör också komma överens om överföringen av de förtidspensionsutgiftsbaserade avgifterna (förtidsavgifterna).

Till likvidationen hör utredning av tillgångar och skulder, godkännande av kostnaderna för likvidationen och eventuellt också åtgärder i anknytning till försäljning, överlåtelse och skydd av egendom. Likaså bör till exempel överföringen av ansvaret för personregister som samkommunen besitter utredas.

Behandling i fullmäktige

En samkommun bildas genom ett avtal som medlemskommunernas fullmäktige godkänt. Därför är det också medlemskommunernas fullmäktige som beslutar om upplösning av samkommunen och godkänner det eventuella upplösningsavtalet och likvidationen. I upplösningsavtalet kan medlemskommunerna vid behov mer detaljerat än i grundavtalet komma överens om fördelningen av tillgångar och skulder samt egendom. När medlemskommunernas fullmäktige har godkänt likvidationen ska samkommunen anses vara upplöst.

Det finns olika alternativ att behandla samkommunens sista bokslut och bevilja ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga i en samkommun som upplöses. Ett juridiskt tryggt alternativ är att dessa ärenden behandlas i samtliga medlemskommuners fullmäktige. Andra alternativ är att ärendena behandlas i samkommunens högsta organ (detta kan dock inte rekommenderas) eller att ärendena behandlas i den kommun eller samkommun som övertar den upplösta samkommunens verksamhet.

Kan en samkommun upplösas om en medlemskommun motsätter sig upplösningen?

Upplösning av en samkommun kräver beslut av medlemskommunernas fullmäktige. Om alla medlemskommuners fullmäktige förordar upplösningen genomförs likvidationen i enlighet med grundavtalet. Om medlemskommunerna inte är eniga om upplösningen av samkommunen har de kommuner som inte vill fortsätta samarbetet möjlighet att utträda.

Samkommunen går inte att upplösa om minst två kommuner är villiga att fortsätta samarbetet. En enda kommun som är villig att fortsätta samarbetet får däremot finna sig i de andras vilja, dvs. samkommunen upplöses (kommunen kan inte ensam bedriva samarbete i samkommunsform). I en sådan situation får man ändå lov att fundera över när och genom ett hurdant förfarande samkommunen ska upplösas.

Om situationen är den att alla medlemskommuner utom en träder ut ur samkommunen, tillämpas grundavtalets bestämmelser om utträde ur samkommunen. Om inte något annat har bestämts i grundavtalet, sker utträdet vid utgången av ett kalenderår, sedan medlemskommunen har anmält utträdet minst ett år tidigare (KomL 62 §).

Enligt 57 § i kommunallagen kan ett grundavtal ändras, om inte något annat har bestämts i grundavtalet, om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder en ändring och deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner. Genom en sådan kvalificerad majoritet kan de medlemskommuner som vill att samkommunen ska upplösas ändra grundavtalets bestämmelse om utträde ur samkommunen så att upplösningen kan genomföras snabbare (under förutsättning att deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner). Därefter genomförs likvidationen enligt det tidsschema som fastställts i det ändrade grundavtalet.

När alla medlemskommuners fullmäktige har godkänt likvidationen ska samkommunen anses vara upplöst.  

tags
Servicepost

Förnamn
Servicepost
Efternamn
förvaltningsjuristerna

Kontaktinformation
Ansvarsområden

 
Frågor som gäller bland annat kommunernas förvaltning och ledning, beslutsfattande och förvaltningsförfarande samt dataskyddet

 
Vi betjänar kommunernas personal och förtroendevalda i juridiska frågor som rör deras uppgifter. Vi rekommenderar att du i första hand använder vår serviceadress.

Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Juridiska ärenden
Team
Palvelusähköpostit