Demokrati och delaktighet

Kommunala folkomröstningar

Bestämmelser om kommunala folkomröstningar finns i kommunallagen (410/2015, § 24 och § 25). Beslut om verkställande av folkomröstning fattas av fullmäktige. Initiativ till en folkomröstning kan tas om minst fyra procent av de kommuninvånare som fyllt 15 år stöder initiativet.

Tröskeln för initiativ har sänkts. I kommunallagen (365/1995) som gäller fram till början av juni år 2017 krävdes fem procent av kommunens röstberättigade invånare. Folkomröstningen kan ordnas så att den gäller hela kommunen eller ett delområde i kommunen.

Lagstiftningen om rådgivande kommunala folkomröstningar trädde i kraft år 1990. Den första folkomröstningen ordnades i Tusby i maj 1991 och gällde en vägplan.

Liksom i Finland tillåter kommunallagstiftningen i Sverige, Norge och Island kommunala folkomröstningar, men däremot inte i Danmark. I motsats till folkomröstningar i Finland kan folkomröstningar i Sverige, Norge och Island ordnas även i samband med val. Förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar regleras i en särskild lag, lag om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar (656/1990). 

Under åren 1991–2016 ordnades sammanlagt 61 kommunala folkomröstningar. Majoriteten av omröstningarna har gällt kommunsammanslagningar. Den senaste folkomröstningen ordnades i september 2015 i Iitti och gällde överföringen av Iitti från landskapet Kymmenedalen till landskapet Egentliga Tavastland.

Valdeltagandet i kommunala folkomröstningar är i allmänhet högt. Under hela perioden 1991-2016 har det varierat, från 38,9 procent i folkomröstningen om vägregleringen i Lojo stad år 1992 till 87,2 procent i den folkomröstning som anordnades i Mietoinen år 2003 angående en kommunsammanslagning med Mynämäki.

Kommunala folkomröstningar är rådgivande, vilket betyder att även om kommunen genomför en kommunal folkomröstning kan fullmäktige ändå fatta beslut i strid med folkomröstningens resultat. Kommunfullmäktiges beslut har följt resultatet av folkomröstningen i sammanlagt cirka åtta av tio fall.

Kommuninvånarnas åsikter om kommunala folkomröstningar

Även om kommuninvånarna anser att röstning i kommunalvalet är det viktigaste sättet att påverka vill de också ha möjlighet att rösta i kommunala folkomröstningar. I invånarenkäter har saken undersökts genom påståendet ”Inför beslut i viktiga frågor borde en rådgivande kommunal folkomröstning ordnas”. År 2015 ansåg över hälften (55 procent) av invånarna att kommunala folkomröstningar är viktiga, medan en femtedel ansåg att de inte är det. Andelen invånare som stöder folkomröstningar har ökat under granskningsperioden 1996–2015. År 2004 var stödet för folkomröstningar lägst.

Figur. Kommuninvånarnas åsikter om påståendet ”Inför beslut i viktiga frågor borde en rådgivande kommunal folkomröstning ordnas”.  Svarens procentuella fördelning åren 1996, 2000, 2004, 2008, 2011 och 2015. (N= minst 10 648). Källor: Kommunförbundets KommunFinland 2004-kommuninvånarenkäter från 1996, 2000 och 2004, kommuninvånarenkäterna som genomfördes 2008 och 2011 inom forskningsprogrammet ARTTU för utvärdering av strukturreformen, samt ARTTU2-invånarenkäten år 2015.

Källor/länkar:

Marianne Pekola-Sjöblom

Förnamn
Marianne
Efternamn
Pekola-Sjöblom
Forskningschef

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2504
Mobiltelefon
+358 50 337 5634
Ansvarsområden
  • foskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen - ARTTU (programchef)
  • publikationsserien ACTA
  • kommunal demokrati och invånarundersökningar
  • nordisk jämförelser
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Kommunutveckling, demokrati och ledarskap
Team
Demokratiteamet