Gator och allmänna områden

Kommunerna och statens trafikleder

Rekommendationerna behandlar samarbetet och fördelningen av kostnadsansvaret mellan kommunerna och staten.

Allmänna principer om kostnadsansvar

Trafiklederna indelas administrativt i landsvägar, gator och enskilda vägar. Enligt 10 § i landsvägslagen svarar staten för väghållningen och kostnaderna för den. Kommunen kan ha behov av att i anslutning till ett vägprojekt bygga eller förbättra gator och då svarar kommunen för dessa kostnader fullt ut. Om kommunen så önskar kan kvaliteten i sammanhanget höjas och då kommer parterna överens om kostnaderna separat. Till sådana kvalitetshöjningar räknas bland andra speciellt högklassiga planteringar, material och bullerskyddsytor samt miljökonstverk.

Kommunerna deltar i kostnaderna för landsvägshållningen också i övrigt än utifrån landsvägslagen. Om sådana åtgärder som kommunen initierat vidtas, ska särskilda överenskommelser träffas om byggandet, underhållet och kostnadsfördelningen. Åtgärderna får inte hindra att viktiga projekt hos väghållningsmyndigheten fortskrider. De landsvägskonstruktioner som åtgärderna lett till är i allmänhet statens egendom och staten underhåller dem. Penningbrist hos staten kan alltså inte anses vara en särskild orsak enligt landsvägslagen till att kommunen ska delta i vägprojekt.

Kostnadsansvar i några exempel

Till en landsväg hör områden som är avsedda för trafik såsom också gångbanor och cykelbanor (LandsvL 5 §). En led för gång-, cykel- och mopedtrafik som hör till en landsväg byggs och underhålls i regel av staten.

Kostnaderna för förbättring av en befintlig anslutning och byggande av en ny anslutning betalar staten när det gäller landsvägar och kommunen när det gäller gator.

Staten svarar för byggandet av belysning på landsvägar, om belysning anses nödvändig för trafiksäkerheten eller för den övriga belysningen eller utrustningen i området. Om parterna på förslag av kommunen kommer överens om att belysningen byggs så att den håller en avsevärt högre standard än vad Trafikverket påbjuder eller miljöhänsyn kräver, är det kommunen som står för merkostnaderna. Då parterna kommer överens om byggandet ska de också komma överens om vem som äger belysningen.

Staten svarar för kostnaderna då ledningar och anordningar måste flyttas och skyddas i anslutning till ett landsvägsbygge, om dessa ursprungligen placerades utanför vägområdet. Kommunen svarar för kostnaderna för flytt av sina ledningar och anordningar i ett vägområde, om inte någonting annat har överenskommits i förläggningsavtalet. Då flyttkostnaderna slås fast beaktas ledningarnas och anordningarnas gällande bruksvärde.

Staten svarar för dräneringen av landsvägar. När det gäller dräneringskonstruktioner på befintliga gator som installeras på grund av ett landsvägsbygge står staten för kostnaderna, medräknat pumpstationer för dagvatten. Båda parter bekostar underhållet av dräneringssystemet i sina respektive leder. Om dräneringsvattnet från en landsväg avleds till kommunens dräneringssystem, står staten för de kostnader som det vatten som den avleder orsakar byggandet av kommunens dräneringssystem. Staten deltar också i underhållet på ett sätt som parterna kommer överens om från fall till fall, exempelvis med hjälp av dimensioneringskalkyler. På motsvarande sätt deltar kommunen i kostnaderna för och underhållet av dräneringssystemet i en landsväg när det gäller det vatten som kommunen avleder.

Utanför ett detaljplaneområde är det staten som genomför och underhåller systemet för infarts- och angöringstrafik och tillhörande anläggningar när det gäller landsvägar. Inom ett detaljplaneområde bestämmer detaljplanen infarts- och angöringstrafikens utrymmesbehov och förläggning när det gäller landsvägar. Infarts- och angöringstrafiken tillämpar så långt det går samutnyttjande, och då delas kostnaderna för att bygga och underhålla ett parkeringsområde från fall till fall med beaktande av hur stora andelar respektive parter utnyttjar. När platser för infarts- och angöringsparkering anläggs intill korsningen av en gata och en landsväg som ett samprojekt, delas byggkostnaderna i regel jämnt mellan väghållarna. Staten svarar för att det i ett trafikområde byggs sådana platser för infarts- och angöringsparkering som är avsedda endast för kollektivtrafiktjänster på landsvägar. Ansvaret för underhållskostnaderna för ett område för infarts- och angöringsparkering delas i samma förhållande som byggkostnaderna, om inte parterna har orsak att komma överens om något annat.

När en ny landsväg byggs eller en gammal förbättras är det staten som svarar för kostnaderna för bullerskydd som ska eliminera eller dämpa ökande buller. Kommunen betalar 25 procent av kostnaderna för byggandet av bullerskydd som ska bekämpa befintligt buller. Om bullerskydd av högre standard på kommunens önskan byggs i syfte att eliminera befintligt buller för att mer mark ska kunna användas, står kommunen för tilläggskostnaderna utöver den ovannämnda andelen på 25 procent. Om kommunen planlägger en verksamhet intill en befintlig väg och verksamheten kräver bullerskydd, bekostar kommunen bullerskydden. Det är staten som äger bullerskydden längs landsvägarna, om ingenting annat överenskoms. Den som äger bullerskydden svarar för underhållet av dem.

Kostnaderna för sanering av förorenade markområden kan tas ut vid en landsvägsförrättning i form av en kostnad som sänker fastighetsvärdet. Om alla kostnader inte kan tas ut, räknas de som kostnader för byggande av landsväg.

Avtal om finansieringsansvar när det gäller särskild nytta

Lagarna om ändring av landsvägslagen och banlagen trädde i kraft den 15 augusti 2016. Genom ändringen har det blivit möjligt att delta i kostnaderna för väghållningen när det gäller särskild nytta.

I motiveringen till ändringen av 10 § i landsvägslagen och 7 § i banlagen sägs bland annat:

  • Syftet är att göra det möjligt att använda alternativa finansieringsmodeller i synnerhet i samband med stora utvecklingsprojekt som gäller trafiksystemet.
     
  • Syftet är inte att ändra praxis enligt vilken staten och kommunerna flexibelt och på frivillig basis ingår avtal om fördelning av byggkostnaderna.
     
  • Avsikten med den nya grunden att någon drar särskild nytta av åtgärderna är inte att påverka behovsprövningen.
     
  • När det gäller genomförandet av landsvägs- och banprojekt ska staten se till att områdena inte behandlas ojämlikt.
     
  • Momentet innebär ingen bindande förpliktelse.

Kommunförbundet understryker att om en part vid finansieringsförhandlingarna hänvisar till lagändringen och den särskilda nytta som kommunen drar, lönar det sig att be denna part att motivera vari den särskilda nyttan består, hur nyttan fördelas och hur den används som grund för beräkningen av finansieringsandelen. Om ingen särskild nytta kan visas, är det inte heller motiverat att avtala om eller lägga till kostnader för kommunen på den grunden att kommunen skulle dra särskild nytta av projektet. Kommunen bestämmer själv om den deltar i kostnaderna eller inte. Det finns ibland skäl för kommunen att också granska i vilken mån en privat aktör drar nytta av och eventuellt deltar i genomförandet av projektet.

tags
Juna

Suositus kunnan ja Ratahallintokeskuksen yhteistyön periaatteista ja kustannusvastuusta

Tämä suositus on laadittu liikenne- ja viestintäministeriön, Ratahallintokeskuksen ja Suomen Kuntaliiton edustajien yhteistyönä
lateral-image-right
Liikenneväylä

Kunnan ja valtion kustannusvastuun periaatteet maantien pidossa

Liikennevirasto ja Suomen Kuntaliitto ovat ajantasaistaneet vuodelta 2001 olevan suosituksen yleisten teiden tienpidon kustannusjaosta kuntien ja valtion kesken.
lateral-image-left
Hanna Kemppainen

Förnamn
Hanna
Efternamn
Kemppainen
sakkunning i samhällsteknik

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2377
Ansvarsområden
  • gatuunderhåll
  • byggherreverksamhet inom infrastrukturen
  • upphandling inom tekniska sektorn
  • koordinering av KEHTO-forumet
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Regioner och samhällen
Team
Tekniikka
Johanna Vilkuna

Förnamn
Johanna
Efternamn
Vilkuna
trafiksakkunnig

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2104
Ansvarsområden
  • trafikpolitik
  • planering och styrning av kommunal trafik
  • persontrafik
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Regioner och samhällen
Team
Yhdyskunnat ja maankäyttö