Primärvård

Screening

Syftet med kommunala screeningundersökningar är att konstatera en viss sjukdom eller dess förstadium eller att upptäcka sjukdomsalstrare hos en symtomfri population. Grunden för anordnande av screening är forskningsevidens om vikten av en tidig diagnos och behandling av sjukdomen i fråga. Till exempel dödligheten i cancer i livmoderhalsen har kunnat minskas till en bråkdel tack vare screening av förstadier till cancer och tidig behandling av sjukdomen. Screening en väsentlig del av den förebyggande hälso- och sjukvården.

​I 23 § i hälso och sjukvårdslagen och närmare i Statsrådets förordning 339/2011 bestäms om det nationella screeningprogrammet. Det nationella programmet omfattar bröstcancerscreening, screening i syfte att förebygga cancer i livmoderhalsen och fosterscreening under graviditeten i syfte att identifiera kromosomavvikelser och anatomiska avvikelser. 

Screening enligt det nationella screeningprogrammet är:

  1. bröstcancerscreening för kvinnor i åldern 50—69 år födda 1947 eller därefter med 20—26 månaders intervaller,
  2. screening i syfte att förebygga cancer i livmoderhalsen hos kvinnor i åldern 30—60 med fem års intervaller,
  3. under graviditetstiden
  • allmän ultraljudsundersökning under tidig graviditet i graviditetsvecka 10+0—13+6,
  • utredning av kromosomavvikelser i första hand genom kombinerad screening under tidig graviditet (serumscreening i graviditetsvecka 9+0—11+6 och mätning av nackuppklarning i samband med den allmänna ultraljudsundersökningen i graviditetsvecka 11+0—13+6) eller alternativt genom serumscreening under andra trimestern i graviditetsvecka 15+0—16+6,
  • ultraljudsundersökning för att utreda grava anatomiska avvikelser i graviditetsvecka 18+0—21+6 eller efter graviditetsvecka 24+0.

Att delta i kommunal screening är frivilligt och med stöd av 5 § i klientavgiftslagen avgiftsfritt för kommunens invånare. Ett självständigt beslut om att delta i screening förutsätter tillförlitlig och begripligt formulerad information om målen för screeningen, screeningmetoderna och om betydelsen av eventuella avvikelser som upptäcks. Effekten av en väl genomförd screening för den enskilda individen är god, men varierar i olika screeningundersökningar. Screeningen skyddar aldrig helt mot den sjukdom screeningen gäller. På befolkningsnivå beror screeningens effekt mest på i hur stor utsträckning den del av befolkningen som kallats in deltar i undersökningen.

Utöver de screeningar som ingår i förordningen om screening kan kommunerna genomföra även andra screeningar som en del av folkhälsoarbetet om de uppfyller de allmänna kvalitetskraven i förordning 339/2011. Man bör komma ihåg att en förutsättning för anordnandet av en screeningundersökning är att det finns bevis på screeningens effekt. Tillsvidare rekommenderas inte att kommunerna börjar utföra tjocktarms- eller prostatacancerscreening.

Screeningarna genomförs ofta delvis eller helt som köpta tjänster. Utöver kraven i upphandlingslagen ska man i synnerhet se till att alla delar av screeningprocessen uppfyller de krav som ställs på verksamhet av hög kvalitet. Via Kommunförbundets näthandel fås kostnadsfritt en handbok i att bereda upphandling av cancerscreening www.kunnat.net/kirjakauppa (på finska).

Palvelusähköposti Sosiaali ja terveys

Förnamn
Palvelusähköposti
Efternamn
Sosiaali ja terveys

Kontaktinformation
Ansvarsområden
  • E-postservice social- och hälsovård

  • Vi betjänar kommunernas anställda och förtroendevalda i frågor som gäller social- och hälsovård. Vi rekommenderar att ni i första hand anlitar vår e-postservice:

  • soster@kommunforbundet.fi

Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Social- och hälsovård
Team
Palvelusähköpostit
Päivi Koivuranta-Vaara

Förnamn
Päivi
Efternamn
Koivuranta-Vaara

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2774
Mobiltelefon
+358 50 538 4647
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Social- och hälsovård
Team
Sosiaali- ja terveyspalvelut-tiimi