Konst och kultur

Konstinstitutioner

Kultur- och konstinstitutioner

I stora kommuner och landskapscentrum finns teatrar, orkestrar och museer som erbjuder ett brett befolkningsunderlag tjänster.

På basis av kriterier i speciallagstiftningen beviljas en del kultur- och konstinstitutioner på beslut av Undervisnings- och kulturministeriet statsandel för sin verksamhet (museilagen 729/1992, teater- och orkesterlagen 730/1992). De institutioner som får statsandel sköts professionellt och har verksamhet under hela året.

Totalt omfattas 123 museer av museilagen och kommunerna driver mer än hälften av dem. I denna grupp finns både kulturhistoriska museer och konst- eller specialmuseer. Förhöjd statsandel för sina regionala uppgifter får 20 landskapsmuseer och 16 regionala konstmuseer.

Sammanlagt omfattas 57 yrkesteatrar av teater- och orkesterlagen. Av dessa är 8 helt kommunala. Största delen av teatrarna är så kallade institutionsteatrar som fungerar som landskapets centralteater och som är avsedda även för invånare utanför den kommun där teatern är belägen. Av de 28 orkestrar som omfattas av teater- och orkesterlagen är 16 kommunala. Också orkestrarna är förlagda till landskapens centralorter och de erbjuder ett brett befolkningsunderlag tjänster.

Beräkning av statsandelen

Statsandelen för verksamheten fastställs utgående från ett kalkylerat schema. Vart tredje år justeras kostnadsnivån på basis av vilken priset per enhet har fastställs. Priset per enhet för respektive år (årsverke) fastställs i statsbudgeten och samtidigt beslutar också riksdagen om det maximala antalet årsverken på riksomfattande nivå. 

NYTT: Statsandelssystemet för konst- och kulturinstitutioner reformeras

Undervisnings- och kulturministeriet reviderar finansieringen av museerna, teatrarna och orkestrarna. Det nuvarande statsandelssystemet för finansieringen som utarbetades i början av 1990-talet ersatte den behovsprövade finansieringen. Statsandelssystemet är kalkylerat och beräknas utgående från årsverken och pris per enhet.

Reformen av statsandelssystemet för konstinstitutioner syftar till att utveckla finansieringssystemet så att det bättre beaktar förändringarna på aktörsfältet och i samhället och framtida utmaningar. Utgångspunkten är att den regionala tillgången till konst- och kulturtjänster tryggas också i framtiden.

Statsandelssystemet för teatrar, dans, cirkus, museer och orkestrar har gett kulturverksamheten stabilitet och långsiktighet, vilket har främjat tillgången till kultur och konst runtom i landet. För närvarande omfattas 121 museer, 57 teatrar och 28 orkestrar av statsandelssystemet.

Statsandelssystemet har fungerat bra men det har också kritiserats för att vara stelt och svårt att komma in i och för att det utestänger nya aktörer från finansieringen.

Målet med det nya systemet är att främja en högkvalitativ kultur producerad av professionella aktörer, att göra verksamheten mer dynamisk och skapa fler utvecklingsincitament samt ge nya aktörer möjlighet att minska klyftan mellan de statsandelsfinansierade institutionerna och det så kallade fria fältet.

Arbetsgruppens arbete fortsätter till slutet av oktober 2017

Under hösten 2016 berederade arbetsgruppen i samarbete med Sitra och representanter för kulturbranschen ett förslag till huvudprinciper för det nya finansieringssystemet.

Under det andra skedet (1.2.2017–31.10.2017) utarbetar arbetsgruppen ett förslag till ändring av finansieringssystemet och bereder behövliga förslag till författningsändringar.

Musiker Jaakko Kuusisto är ordförande för arbetsgruppen. Medlemmar är Kati Kivimäki, museidirektör (Forssa museum), Kalle Kallio, museidirektör (Työväenmuseo Werstas), Kimmo Levä, generalsekreterare (Finlands Museiförbund), Päivi Partanen, direktör för museiväsendet (Lappeenrannan museot), Maaria Kuukorento, verksamhetsledare (Teatercentrum rf), Jarkko Lahti, skådespelare, Saana Lavaste, professor i regi (Konstuniversitetet), Tommi Saarikivi, verksamhetsledare (Finlands Teatrar rf), Joachim Thibblin, direktör (Esbo stadsteater), Petri Tuominen, cirkusartist, Jussi Fredriksson, verksamhetsledare (Flame Jazz), Teemu Kirjonen, intendent (Sinfonia Lahti), Tapani Länsiö, lektor (Sibelius-Akademin), Aila Sauramo, verksamhetsledare (Finlands Symfoniorkestrar rf), Johanna Selkee, sakkunnig (Finlands Kommunförbund), Veli-Markus Tapio, sakkunnig (Finlands Kulturfond), Iiris Autio, verksamhetsledare (Tero Saarinen Company) och Helena Mustikainen, projektledare (Sitra, vice ordförande i första skedet, medlem i andra skedet) och överdirektör Ritta Kaivosoja (Undervisnings- och kulturministeriet, medlem i första skedet, vice ordförande i andra skedet).