Primärvård

Hälsocentralens mottagningsverksamhet

Vid hälsovårdscentralen har vi hittills varit vana vid att uträtta ärenden hos en läkare. Den här verksamhetsmodellen befinner sig dock i ett genomgripande brytningsskede. De vårdanställdas roll har stärkts i vården av patienterna och en allt större del av läkarens arbetstid går åt till annat än traditionell mottagning av patienter ansikte mot ansikte.

Servicen på basnivå utvecklas i det program för Framtidens social- och hälsocentral som inleddes 2020 och som samordnas av Institutet för hälsa och välfärd. Målet är att stärka servicen på basnivå och överföra tyngdpunkten till det förebyggande arbetet.

Kommunen ansvarar för ordnandet av servicen

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kommunen ordna sjukvårdstjänster för invånarna inom sitt område. Sjukvården ska genomföras enligt patientens medicinska eller odontologiska behov och enligt de grunder för enhetlig vård som står till förfogande. Vården genomförs i form av öppen vård när detta är möjligt med beaktande av patientsäkerheten.

Kommunen ordnar mottagningsverksamhet vid hälsovårdscentralerna som en del av primärvården antingen som egen verksamhet, enligt samkommunsmodellen eller enligt modellen med en ansvarig kommun. Trenden är att kommunerna överför sitt organiseringsansvar för social- och hälsovårdstjänster till större aktörer. Bland de nyaste samkommunerna finns exempelvis Samkommunen för social- och hälsovård i Mellersta Nyland, som är en samkommun för tjänster på basnivå, Päijänne-Tavastlands samkommun för välfärd och Kymmenedalens samkommun för social- och hälsovårdstjänster, Kymsote. Dessa ansvarar både för tjänster på basnivå och för den specialiserade sjukvården. Samkommunen för Österbottens välfärdsområde inleder sin verksamhet 1.1.2021.

Samarbete mellan den offentliga och privata sektorn i mottagningsverksamheten

En del kommuner har lagt ut produktionsansvaret till privata serviceproducenter utgående från avtal som till sitt innehåll och sin omfattning skiljer sig från varandra. En kommun kan till exempel ha ingått ett avtal enligt vilket en privat aktör ansvarar för den praktiska verksamheten på en eller flera av kommunens hälsostationer.

Exempelvis Esbo, Lahtis och Birkaland har erfarenheter av denna modell. Enligt enkäten Hälsocentralernas arrangemang av den öppna sjukvården, som Institutet för hälsa och välfärd genomförde 2019, fanns det 58 utkontrakterade hälsostationer och deras befolkningsunderlag var cirka 430 000 invånare. 

En kommun och en serviceproducent kan också ha grundat ett gemensamt företag eller så kan kommunen ha lagt ut sina social- och hälsovårdstjänster helt och hållet med undantag för myndighetsuppgifterna.

Praxis inom mottagningsverksamheten

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det för varje klient som kontaktar en hälsostation i ett icke-brådskande ärende göras en bedömning av vårdbehovet. Bedömningen av vårdbehovet och vården kan också inledas på samma gång, antingen per telefon eller så att de vårdanställda tar emot största delen av patienterna och läkaren konsulteras vid behov.

År 2019 gjordes cirka 80 procent av bedömningarna av vårdbehovet ännu per telefon, oftast av sjukskötare eller hälsovårdare. Den elektroniska servicekanalens betydelse för bedömningen av vårdbehovet och för tidsbokningen var ännu liten år 2019, även om nya modeller utvecklats. Coronapandemin som började våren 2020 påskyndade ibruktagandet av olika distanstjänster.

Enligt enkäten Hälsocentralernas arrangemang av den öppna sjukvården, som Institutet för hälsa och välfärd genomförde 2019, tillhandahöll 510 hälsostationer läkarmottagning. Huvuddelen av servicen inom den öppna sjukvården ges på läkar-, hälsovårdar- och sjukskötarmottagningar och på sjukhusens samjourer.

Inom den öppna sjukvården bildar sjukskötarna och hälsovårdarna den största yrkesgruppen. Av personalen vid hälsostationerna utgjorde de sammanlagt 47 procent och läkarna cirka 37 procent. För varje läkare finns det 1,27 sjukskötare eller hälsovårdare på hälsostationerna.

Läkarnas och vårdarnas mottagningsverksamhet kan genomföras på flera olika sätt, exempelvis med teammodellen, klientsegmenteringsmodellen och modellen med arbetspar. Oftast används modellen med pararbete mellan läkare och vårdare. Målet för verksamhetsmodellerna som bygger på olika behov hos klienterna är att trygga kontinuiteten i vårdrelationen hos dem som har nytta av det samt en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna.

Cirka 75 procent av hälsostationerna har utnämnt en egenvårdare för en del av sina klienter och något under 60 procent har utnämnt en husläkare för en del av klienterna. Ungefär en fjärdedel av de läkare som arbetar på hälsostationerna befinner sig i ett utbildningsskede och omsättningen av läkare är därför stor.

På en del av hälsostationerna anvisas patienter med problem i stöd- och rörelseorganen också direkt till fysioterapimottagning. Sjukskötare och hälsovårdare som fortbildat sig kan nuförtiden förnya vissa recept och i begränsad utsträckning ordinera läkemedel. Betydelsen av de vårdanställdas arbete i sin helhet har ökat på hälsostationerna, både inom vården av kroniska sjukdomar och vid vårdbeslut när nya klienter tar kontakt. Tidigare var det frågor av jourtyp som dominerade vårdpersonalens arbete. Också till antalet utgör vårdpersonalen en större grupp än tidigare i förhållande till läkarna.

Hälsostationens klienter erbjuds också specialistläkarkonsultationer på ett regionalt ändamålsenligt sätt. Hälsocentralerna kan ha sina egna specialistläkare, sjukhusläkare kan ta emot på hälsostationerna eller så skaffas specialistläkartjänster som köptjänster. Vanligast är att mottagningsverksamheten stöds med konsultationer i geriatri, psykiatri, kardiologi och inremedicin.

Syftet med de elektroniska tjänsterna är att göra det lättare för klienterna att uträtta ärenden på hälsostationen. Symtombedömningar och tidsbokning för besök hos en vårdare är de mest typiska elektroniska tjänsterna i mottagningsverksamheten. Drygt hälften av finländarna bodde 2019 i områden där man använder elektronisk symtombedömning.

Den digitala vårdtjänsten Hälsobyn fokuserar på specialiserad sjukvård, men en del av tjänsterna är öppna för alla medborgare. En del av tjänsterna används av yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården och helheten stöder i tillämpliga delar också mottagningsverksamheten.

Mer på webben:

tags