Klientavgifter inom familjevården

Klientavgifterna inom familjevården regleras i 19 § i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992). För familjevård som avses i familjevårdslagen kan en avgift enligt 7 c § i klientavgiftslagen tas ut, med undantag av familjevård som ordnas med stöd av barnskyddslagen. Avgifterna för familjevård inom specialomsorger om utvecklingsstörda bestäms enligt 4 § 2 mom. i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). Klientavgifterna för familjevård som ordnas med stöd av barnskyddslagen regleras i separata bestämmelser.

Principerna för avgifter för långvarig anstaltsvård bestäms i 7 c § i klientavgiftslagen. Med stöd av detta tas för familjevård ut avgifter på samma sätt som för långvarig institutionsvård. I regel fastställs avgiften för familjevård på basis av vårdtagarens personliga inkomster. Avgiften kan utgöra högst 85 procent av personens nettomånadsinkomster. Avgiften får dock inte vara högre än att klienten månatligen har minst 110 euro till förfogande för personligt bruk.

Kommunerna har prövningsrätt i fråga om familjevård i hemmet inom ramen för 2 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.

tags