Innehåll:
Barnskyddets tjänster och funktioner
Som barn anses i barnskyddslagen den som inte fyllt 18 år och som ung person den som är 18–20 år. Det är kommunerna som ansvarar för ordnandet av barnskyddet.
Bestämmelser om barnskyddet finns i barnskyddslagen (417/2007). I samband med revideringen av socialvårdslagen (1301/2014) sågs barnskyddets uppgifter över. Syftet med de betydande ändringar som infördes var bland annat att stärka tidigt stöd för barnfamiljer och förbättra tillgången till hemservice för barnfamiljer.
Barnskyddslagen syftar till att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling och till särskilt skydd.
Barnskyddet genomförs i form av barn- och familjeinriktat barnskydd, med andra ord
Med förebyggande barnskydd avses alla de tjänster och funktioner genom vilka barn, unga och familjer ges stöd när barnet inte är klient inom barnskyddet.
Det är kommunens uppgift att se till att förebyggande barnskydd samt barn- och familjeinriktat barnskydd till sin innebörd och omfattning ordnas såsom behovet i kommunen förutsätter olika tider på dygnet.
Enligt lagen ska barnskyddet vara av sådan kvalitet att det garanterar barn och unga personer som är i behov av barnskydd samt deras familjer tillräckligt med hjälp och stöd. Detta förutsätter att kommunen definierar barnskyddets kvalitet och säkerställer att barnskyddstjänsterna fungerar och skräddarsys enligt behov. Barnskyddet bör vara effektivt.
Enligt lagen ska kommunen eller kommunerna tillsammans göra upp en välfärdsplan för barn och unga för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet. Planen godkänns i fullmäktige och ses över minst vart fjärde år.
Planens övergripande styreffekt på kommunens verksamhet understryks av att de frågor som presenteras i planen bör beaktas när budget och ekonomiplan utarbetas enligt kommunallagen. Planen är ett lagstadgat verktyg för styrning, ledning och utveckling av barnskyddsarbetet och arbetet i kommunen för barns och ungas välfärd.
För ett barn som är klient inom barnskyddet ska utses en socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. Socialarbetaren har i uppgift att övervaka att barnets bästa tillgodoses samt hjälpa barnet att föra sin talan.
Enligt barnskyddslagen ska en kommun eller flera kommuner tillsammans inrätta en multiprofessionell sakkunniggrupp inom barnskyddet. Gruppen har i uppgift att ge den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter experthjälp bland annat kring barnets tillväxt och utveckling, hälso- och sjukvård och juridiska frågor.
Hälsocentralen och sjukvårdsdistriktet ska utöver experthjälpen ordna undersökning av barnet och vård- och terapitjänster för barnet samt i brådskande ordning tjänster i anslutning till utredning av misstankar om sexuellt utnyttjande eller misshandel.
Då barnskydd genomförs ska barnets önskemål och åsikt utredas på ett finkänsligt sätt och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Ett barn som fyllt 12 år har vid sidan av vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare rätt att föra talan i ett barnskyddsärende som gäller barnet självt.
Om vårdnadshavaren inte opartiskt kan bevaka barnets intresse och en intressebevakare måste förordnas för att ärendet ska bli utrett, ska för barnet förordnas en intressebevakare som i vårdnadshavarens ställe för barnets talan. För intressebevakarens arvode och kostnader svarar den kommun som är ansvarig för att ordna barnskyddet.
Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska vid behov anvisa barnet eller den unga personen rättshjälp eller se till att han eller hon har en intressebevakare.
Då barnskydd genomförs ska de anställda inom barnskyddet träffa barnet personligen tillräckligt ofta.
Följande personer är skyldiga att utan dröjsmål och trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att eventuellt behov av barnskydd utreds:
Även andra personer än de som avses ovan kan göra en sådan anmälan.
De personer som är anmälningsskyldiga är skyldiga att göra en anmälan till polisen, när de har skäl att misstänka att ett barn utsatts för en gärning som är straffbar som sexualbrott enligt strafflagen eller en sådan gärning som är straffbar som brott mot liv och hälsa enligt strafflagen vars föreskrivna maximistraff är fängelse i minst två år.
Anmälningsskyldigheten kan också uppfyllas genom att ta kontakt i enlighet med socialvårdslagen för att få stödbehovet bedömt, om kontakten görs omedelbart och orsakerna till kontakten uppges i samband med den.
Om det finns anledning att misstänka att ett ofött barn omedelbart efter sin födelse kommer att behöva stödåtgärder inom barnskyddet, ska anmälningsskyldiga personer före barnets födelse göra en föregripande barnskyddsanmälan. I brådskande fall ska den jourhavande socialmyndigheten utan dröjsmål bedöma behovet av socialservice för dem som är föremål för en föregripande barnskyddsanmälan. Dessutom kan det göras en bedömning av vilken socialservice som kommer att behövas omedelbart efter barnets födelse i samarbete med en socialarbetare inom barnskyddet.
Om ett barn flyttar från kommunen medan en utredning om behovet av barnskydd pågår eller medan barnet är klient inom barnskyddet, ska det organ som ansvarar för socialvården underrätta barnets nya hemkommun eller boningskommun om flyttningen. Även de relevanta handlingar som är nödvändiga för bedömningen av barnskyddsbehovet eller för vidtagandet av barnskyddsåtgärder ska vid behov lämnas till den nya hem- eller boningskommunen.
Barnets nya hem- eller boningskommun ska fortsätta med utredningen eller andra barnskyddsåtgärder.
Ett barnskyddsärende inleds på ansökan eller när en socialarbetare eller någon annan anställd inom barnskyddet på något annat sätt fått kännedom om ett barn som eventuellt är i behov av barnskydd.
Efter att ett barnskyddsärende har inletts ska barnets eventuella brådskande behov av barnskydd omedelbart bedömas.
Dessutom ska en bedömning av servicebehovet enligt socialvårdslagen göras, om det inte är onödigt att göra en bedömning. I samband med bedömningen av servicebehovet utreds barnskyddsbehovet.
Socialarbetaren bedömer barnets uppväxtförhållanden samt vilka möjligheter vårdnadshavarna har att sörja för barnets vård. För att göra bedömningen kan socialarbetaren stå i kontakt med personer som står barnet nära.
En klientrelation inom barnskyddet börjar när en socialarbetare inom barnskyddet utifrån en bedömning av servicebehovet konstaterar att barnet genom sitt beteende äventyrar sin hälsa eller utveckling och att barnet är i behov av service eller stödåtgärder enligt barnskyddslagen. En klientrelation inom barnskyddet börjar också då brådskande åtgärder vidtas för att trygga barnets hälsa och utveckling eller när barnet eller barnets familj får service eller stöd som avses i barnskyddslagen innan bedömningen av servicebehovet färdigställts.
När barnskyddsbehovet utreds och barnskydd genomförs ska det ordnas diskussioner i vilka barnet, föräldrarna och vårdnadshavarna, andra personer som svarar för barnets fostran eller centralt deltar i vårdnaden om barnet eller andra personer som står barnet nära kan delta utifrån en bedömning som görs av en anställd inom barnskyddet. Också nödvändiga myndigheter och andra samarbetspartner deltar i diskussionerna.
Syftet med stödåtgärderna inom öppenvården är att främja och stödja ett barns positiva utveckling samt stödja och stärka förmågan och möjligheterna att fostra hos föräldrarna, vårdnadshavarna och personer som svarar för barnets vård och fostran.
Stödåtgärder inom öppenvården vidtas i samarbete med barnet samt föräldrarna, vårdnadshavarna eller andra personer som svarar för barnets vård och fostran.
Tjänster som tillhandahålls som stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård:
För ett barn kan ordnas brådskande placering utom hemmet om barnet är i omedelbar fara. Brådskande placering kan fortgå högst 30 dagar. Om det behövs mer tid för att behovet av omhändertagande av barnet ska kunna utredas eller tillräckliga stödåtgärder kartläggas, kan placeringen förlängas med 30 dagar.
En förlängning av den brådskande placeringen förutsätter att det inte är möjligt att fatta beslut om behövliga barnskyddsåtgärder utan tilläggsutredningar, nödvändiga tilläggsutredningar inte kan fås inom 30 dagar efter att den brådskande placeringen har inletts och att förlängningen av den brådskande placeringen motsvarar barnets bästa.
Det organ som ansvarar för socialvården ska omhänderta ett barn och ordna barnets vård utom hemmet, om de förutsättningar som bestäms i barnskyddslagen föreligger. Förutsättningarna är följande:
Omhändertagande och vård utom hemmet kan dock tillgripas endast om stödåtgärderna inom öppenvården inte lämpar sig för att tillhandahålla omsorg enligt barnets bästa eller är möjliga, eller om de har visat sig vara otillräckliga och vården utom hemmet bedöms motsvara barnets bästa.
Ärenden som gäller omhändertagande av barn samt vård av barn utom hemmet bereds av den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter i samarbete med en annan socialarbetare eller någon annan anställd som är förtrogen med barnskydd. Som stöd för beredningsarbetet bör finnas tillgång till juridisk expertis och annan expertis som behövs vid genomförandet av barnskydd.
Innan beslut fattas om omhändertagande av barn och vård utom hemmet eller om avslutande av omhändertagande ska barnets egen åsikt utredas och barnet ges tillfälle att bli hört.
Också barnets föräldrar, vårdnadshavare och en person som svarar eller omedelbart före beredningen av ärendet har svarat för barnets vård och fostran ska ges tillfälle att bli hörda.
Ett beslut om omhändertagande och därtill ansluten vård utom hemmet fattas av en tjänsteinnehavare, om vårdnadshavaren eller ett barn som fyllt 12 år inte motsätter sig omhändertagandet och den därtill anslutna placeringen i vård utom hemmet.
Om barnets vårdnadshavare eller ett barn som fyllt 12 år motsätter sig omhändertagandet eller den därtill anslutna placeringen i vård utom hemmet, avgörs ärendet av förvaltningsdomstolen på ansökan av en tjänsteinnehavare efter att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har berett ärendet.
När ett barn har omhändertagits, har det organ som ansvarar för socialvården för uppnåendet av syftet med omhändertagandet rätt att besluta om barnets vistelseort samt vård, uppfostran och tillsyn, den övriga omsorgen om barnet samt om sådan undervisning och hälso- och sjukvård som behövs för att förverkliga dessa. I frågor som gäller barnet ska samarbete med barnet, föräldrarna och vårdnadshavarna eftersträvas. I första hand beaktas barnets bästa.
Med vård av barn utom hemmet avses att vården och fostran av ett omhändertaget barn, ett i brådskande ordning placerat barn eller ett barn som placerats med stöd av ett interimistiskt förordnande ordnas utanför hemmet.
Vård av barn utom hemmet kan ordnas som familje- eller anstaltsvård eller på något annat sätt som motsvarar barnets behov.
Ett barn kan tillfälligt för högst sex månader även placeras i sina föräldrars eller någon annan vårdnadshavares vård och fostran när barnets återgång till hemmet förbereds efter en placering utom hemmet, eller då det med hänsyn till barnets bästa av något annat skäl är motiverat.
Ett barn kan placeras på fängelsets familjeavdelning för att vårdas och fostras av sin förälder som är häktad eller avtjänar ett fängelsestraff, likväl högst tills barnet fyller två år. För ett barn som är yngre än tre år kan placeringen på familjeavdelningen fortgå om barnets bästa nödvändigtvis kräver det.
Vid valet av plats för vård utom hemmet bör särskild uppmärksamhet ägnas åt grunderna för omhändertagandet och barnets behov, upprätthållandet av barnets syskonförhållanden och andra nära mänskliga relationer samt kontinuiteten i vården. Dessutom ska hänsyn i mån av möjlighet tas till barnets språkliga, kulturella och religiösa bakgrund. Anstaltsvård ordnas om vård av barn utom hemmet inte med hjälp av tillräckliga stödåtgärder kan ordnas som familjevård eller någon annanstans på ett sätt som motsvarar barnets bästa.
Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter eller en annan anställd inom barnskyddet ska samarbeta med barnet och dess föräldrar och vårdnadshavare samt med en representant för platsen för vården utom hemmet så att den vård barnet behöver fortgående kan tryggas.
Inom vård utom hemmet kan begränsande åtgärder som avses i barnskyddslagen tillgripas. Begränsning av kontakterna är en begränsande åtgärd som kan tillämpas i både familjevård och institutionsvård.
Mot barnet får under vård utom hemmet som ordnas i form av institutionsvård riktas också andra begränsande åtgärder, som omfattar omhändertagande av ämnen och föremål, kroppsvisitation och kroppsbesiktning, granskning av egendom och försändelser och att försändelser inte levereras, fasthållande, begränsning av rörelsefriheten, isolering och särskild omsorg.
Begränsande åtgärder får användas endast i den utsträckning som uppnåendet av syftet med vården utom hemmet, barnets egen eller någon annans hälsa eller säkerhet eller tryggandet av något annat intresse nödvändigt kräver. Åtgärderna ska genomföras så tryggt som möjligt och med respekt för barnets människovärde.
För tryggande av uppföljningen och övervakningen av användningen av begränsande åtgärder ska barnskyddsanstalten göra anteckningar om de begränsande åtgärder som den har vidtagit: en beskrivning av den begränsande åtgärden, grunden för åtgärden och hur länge den varat och namnet på den som har fattat beslut om åtgärden, genomfört åtgärden i praktiken och närvarit vid genomförandet samt vid behov särskilda skäl för åtgärden. Vidare ska åtgärdens eventuella inverkan på planen för vård och fostran nämnas. Anteckningarna ska också innefatta ett omnämnande av på vilket sätt barnet har hörts före beslutet om den begränsande åtgärden fattats eller åtgärden genomförts, samt av barnets åsikt om saken. Innehållet i anteckningarna ska månatligen för kännedom sändas till den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter.
Orsakerna till begränsande åtgärder som riktats mot ett barn och åtgärdernas eventuella inverkan på planen för vård och fostran samt klientplanen ska diskuteras tillräckligt med barnet.
Omhändertagande gäller tills vidare. Då behov av omhändertagande och vård utom hemmet inte längre föreligger, ska en tjänsteinnehavare, efter att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter berett saken, fatta beslut om att omhändertagandet avslutas. Även om förutsättningar för omhändertagande inte längre finns får omhändertagandet inte avslutas, om detta klart strider mot barnets bästa.
Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska bedöma förutsättningarna för fortsatt omhändertagande i samband med att klientplanen ses över, när barnet eller vårdnadshavaren ansöker om att omhändertagandet ska avslutas eller när det i övrigt visar sig behövligt.
Vid bedömningen av barnets bästa i ett ärende som gäller avslutande av omhändertagande ska hänsyn även tas till den tid vården utom hemmet varat, hur fästa barnet och den som vårdar det utom hemmet är vid varandra, umgänget mellan barnet och dess föräldrar samt till barnets åsikt.
Omhändertagande upphör när barnet fyller 18 år.
Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska sörja för att det för barn som vårdas utom hemmet på ett sätt som är anpassat till barnets ålder och utvecklingsnivå klargörs varför barnet omhändertagits samt redogörs för de åtgärder som har vidtagits i ärendet eller planeras för dess del.
För barnet ska, på ett sätt som antecknas noggrannare i klientplanen, ordnas tillräcklig möjlighet till ett personligt möte på tumanhand med den socialarbetare som ansvarar för dess angelägenheter eller en annan anställd inom barnskyddet för att samtala om frågor som gäller barnet självt och genomförandet av vården utom hemmet.
Ett barn som vårdas utom hemmet ska tillförsäkras fortgående och trygga mänskliga relationer som är viktiga för barnets utveckling. Barnet har rätt att träffa sina föräldrar, syskon och andra närstående personer genom att ta emot gäster eller företa besök utanför platsen för vård utom hemmet. Barnet har också rätt att hålla kontakt med dem på annat sätt, till exempel per telefon eller genom att sända och ta emot brev eller andra meddelanden.
Det organ som ansvarar för socialvården och platsen för vården av barnet utom hemmet ska stödja och främja kontakterna mellan barnet och föräldrarna samt andra närstående personer. Vården av barnet utom hemmet ska ordnas så att avståndet till den plats där barnet är placerat inte är ett hinder för att upprätthålla kontakt med personer som står barnet nära.
När vården utom hemmet har avslutats ska eftervård ordnas för barnet eller den unga personen. Eftervård ska ordnas som stödåtgärd inom öppenvården efter att en placering har avslutats, om placeringen varat minst ett halvt år utan avbrott och berört enbart barnet.
Kommunens skyldighet att ordna eftervård upphör när fem år har förflutit sedan barnet, efter att en placering utom hemmet avslutades, senast har varit klient hos barnskyddet. Skyldigheten att ordna eftervård upphör senast när den unga personen fyller 21 år.
Eftervård omfattar till exempel tryggande av försörjning och boende samt service som barnet eller den unga personen eller de personer som vårdar barnet eller den unga personen behöver.
När ett barn har placerats inom någon annan kommun än den som gjort placeringen, ska placerarkommunen för att de tjänster och stödåtgärder som barnet behöver ska kunna ordnas samt övervakningen av platsen för vård utom hemmet ska kunna genomföras meddela barnets placering och när placeringen avslutas till det organ som ansvarar för socialvården i placeringskommunen och som för register över barn som placerats inom dess område.
Placerarkommunen ska övervaka att barnets placering i familjevård eller anstaltsvård förverkligas enligt barnskyddslagen och att barnet under den tid placeringen varar får de tjänster och stödåtgärder som det behöver.
Verksamheten på platsen för vård utom hemmet övervakas dessutom av placeringskommunen och av regionförvaltningsverket.
Om den kommun som placerat barnet upptäcker sådana missförhållanden eller brister i verksamheten på platsen för vård utom hemmet som kan påverka vården eller omsorgen om de placerade barnen, ska den underrätta placeringskommunen och regionförvaltningsverket samt andra kommuner som enligt dess vetskap har placerat barn på samma plats för vård utom hemmet om saken.
Regionförvaltningsverket ska följa verksamheten vid barnskyddsanstalterna också med hjälp av inspektionsbesök på eget initiativ och i synnerhet övervaka deras bruk av begränsande åtgärder. I samband med tillsynen kan regionförvaltningsverket bereda ett barn möjlighet till förtroligt samtal med en representant för verket.
Barnskyddslag
Finlex
Statistik över barnskydd
THL:n tilastoraportti
Våra sakkunnigtjänster inom social- och hälsovård samt räddningsväsendet har överförts till Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab 1.1.2023. Innehållet på dessa webbplatser uppdateras inte längre.
Vi betjänar kommunernas personal och förtroendevalda i frågor som gäller deras uppgifter. Om du behöver rådgivning rekommenderar vi att du i första hand skickar din förfrågan via formuläret i vår rådgivningstjänst.