Socialjour

Systemet för socialjour i Finland har i huvudsak byggts upp under 2000-talet. Som stöd för organiseringen av systemet publicerade Kommunförbundet och Social- och hälsovårdsministeriet år 2005 handboken ”Brådskande socialtjänster. Organisering av socialjour”, SHM handböcker 2005:9. Enligt handboken avsågs med socialjour att nödvändiga och brådskande socialtjänster anordnas utom verksamhetsenhetens egentliga öppettid så att man dygnet runt kan bemöta akuta behov i olika nöd- och krissituationer.

Enligt handboken förutsätts att den som tillhandahåller socialjour bland annat har avtal med myndigheter och andra aktörer kring samarbete och procedurer, beredskap att hantera oväntade krissituationer och deltagande i främjandet av den inre säkerheten. Handboken gav anvisningar om avtal om jourarrangemang under och efter verksamhetsenheternas öppettider. Enligt handboken kan meddelanden om hjälpbehov komma till socialjouren genom nödcentralen. Därtill framhölls det att det vid anskaffning av service från en privat serviceproducent eller vid samarbete kring jouren med olika aktörer ska finnas skriftliga avtal och sådana praktiska arrangemang att myndighetsbeslut kan tas.

År 2007 täckte socialjourssystemet hela landet. Sätten att organisera socialjouren, behoven av tjänster samt kostnaderna har varierat på olika håll i landet beroende på servicebehov och lokala förhållanden.

Det har inte gjorts någon bred uppföljning av socialjoursystemets struktur och kvalitet på riksplanet. År 2011 kartlade THL vilka aktörer som tillhandahåller jourverksamhet inom social- och hälsovården i Finland. Då tillhandahöll 50 kommuner och samkommuner socialjour genom olika lokala arrangemang.

År 2016 kartlade Kommunförbundet organiseringen av och kostnaderna för socialjouren. På fem år hade kommunsamarbetet stärkts avsevärt. Det fanns 40 aktörer som tillhandahöll socialjour på kommunbasis år 2016, då det fem år tidigare fanns tio fler. Det vanligaste sättet att organisera socialjour var genom ett avtalsbaserat lokalt kommunsamarbete. Av de aktörer som tillhandahöll socialjour gjorde 77 procent det i form av kommunsamarbete. I gengäld har samarbetet med privata serviceproducenter kring organiseringen av socialjour minskat något på fem år.  År 2011 organiserade 37 kommuner socialjour i samarbete med privata serviceproducenter och år 2016 hade 28 kommuner detta arrangemang.

Lagstiftning

I samband med revisionen av socialvårdslagen år 2015 gjordes ändringar i lagstiftningen om socialjour. Enligt § 29 i socialvårdslagen (29.12.2016/1517) ska socialjour ordnas dygnet runt för att trygga brådskande och nödvändig hjälp för alla åldrar. Jouren ska organiseras så att den kan kontaktas dygnet runt och brådskande socialservice ges enligt vad som föreskrivs i denna eller någon annan lag. Jourenheterna ska ha tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens för att servicekvaliteten och klientsäkerheten ska tillgodoses.

Vid genomförandet av socialjouren ska man samarbeta med den prehospitala akutsjukvården, hälso- och sjukvårdens jour, räddningsväsendet, polisen, nödcentralen och vid behov med andra aktörer.

I § 29 a i socialvårdslagen (29.12.2016/1517), som trädde i kraft 1.1.2018, föreskrivs om samarbetet mellan socialjouren och hälso- och sjukvården, med andra ord om socialjour vid sjukhusens samjourer. 

Enligt bestämmelsen bör socialjour ordnas i anslutning till de enheter för omfattande jour dygnet runt som avses i 50 § 3 mom. i hälso- och sjukvårdslagen samt den samjour inom primärvård och specialiserad sjukvård som avses i 4 mom. För anordnandet av socialjouren svarar sjukvårdsdistrikten och de kommuner där de enheter inom hälso- och sjukvård som avses i detta moment finns.

Från början av år 2018 har man varit skyldig att i varje fall under tjänstetid ordna samjour i samma lokaler för socialjouren och hälso- och sjukvårdens enheter för omfattande jour dygnet runt åtminstone på följande orter: Helsingfors, Åbo, Björneborg, Tammerfors, Lahtis, Villmanstrand, Joensuu, Kuopio, Jyväskylä, Seinäjoki, Uleåborg, Rovaniemi, Tavastehus, Kotka, Vasa, S:t Michel, Karleby, Kajana, Kemi och Nyslott.

Dessutom finns det bestämmelser om att

Socialjouren deltar vid behov i psykosocialt stöd som ges i brådskande situationer.

För att trygga den fortsatta vården ska det som en del av hälso- och sjukvårdens jour och socialjouren ordnas jour för mentalvårdsarbete och alkohol- och drogarbete.

Socialjouren i ett område har i samarbete med den central för prehospital akutsjukvård som avses i 46 § i hälso- och sjukvårdslagen till uppgift att

  1. samordna de lokala och regionala larmanvisningar för socialväsendet som ges till Nödcentralsverket och därvid beakta larmanvisningarna för hälso- och sjukvårdsväsendet,
  2. medverka i utarbetandet av regionala beredskapsplaner för storolyckor och exceptionella situationer tillsammans med andra myndigheter, aktörer och specialupptagningsområden så att planerna bildar en nationell helhet.

Närmare bestämmelser om uppgifterna vid enheterna för socialjour, om olika sätt att ordna socialjour, om samarbetet med andra aktörer samt om jourenheternas regionala samarbete får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utveckling av socialjouren vid sjukhusens samjourer

Med hjälp av en enkät som skickades till sjukvårdsdistriktens centralorter i mars 2018 samlade Kommunförbundet in information om de pilotprojekt med socialjour vid sjukhusens samjourer som pågått under perioden 2016–2018.

Socialjourens pilotförsök hade pågått eller pågick i åtta landskap i området: i Södra Savolax, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Norra Savolax, Egentliga Finland, Egentliga Tavastland, Kajanaland och Norra Österbotten.

I alla åtta landskap fokuserade utvecklingsarbetet på hur man skulle utarbeta en gemensam arbetsmodell för socialjouren och samjouren. I nästan alla pilotprojekt ingick frågan om hur man bygger en omfattande, multiprofessionell arbetsmodell för samjourerna på ett sådant sätt att också till exempel den psykiatriska sakkunskapen beaktas. Socialjourens behov under olika tider på dygnet och socialarbetets behov av myndighetsbefogenheter vid samjourerna utreddes i flera av pilotprojekten.

Utgående från de iakttagelser som gjorts inom pilotprojekten är det viktigt att dialogen mellan socialjouren och hälso- och sjukvården skapar en gemensam förståelse för vad socialarbetet vid samjourerna betyder och vad det inte betyder. En socialjour i anslutning till samjourerna ingår inte i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Den har en egen specifik uppgift, sina egna tillvägagångssätt och sin egen lagstiftning, som kan anpassas till hälso- och sjukvården vid samjourerna på ett sådant sätt att slutresultatet gynnar klienten på bästa möjliga sätt.

I fortsättningen behövs ännu större klarhet i vad som är socialjoursarbete och vad som är brådskande socialarbete inom socialvården under normal tjänstetid vid den vanliga mottagningen i kommunen. Gränsytorna mot hälso- och sjukvårdens jour och socialarbetet inom hälso- och sjukvården måste också vara väldefinierade för undvikande av överlappande arbete och för en smidig servicekedja för kunden. Det är också viktigt att notera att den kundkrets som tas emot vid samjouren avviker från den man möter inom det övriga socialjoursarbetet. Därför är arbetets innehåll och utmaningar annorlunda.

De viktigaste observationerna och utvecklingsförslagen har samlats i rapporten Maakunnallistuva sosiaalipäivystys (Socialjouren inför landskapsreformen). Den samlade informationen kan användas för utveckling av socialjouren i kommuner och samkommuner och när man bygger upp socialjouren på landskapsnivå.

Rapporten Maakunnallistuva sosiaalipäivystys finns här (på finska)

Kommunförbundets utredning om organiseringen av socialjour i Finland 2016 finns här (på finska)

Social- och hälsovårdsministeriet har i Kommuninfo 11/2018 gett kommunerna och samkommunerna anvisningar om ordnandet av socialjour.

 

Aila Puustinen-Korhonen

Förnamn
Aila
Efternamn
Puustinen-Korhonen
Sakkunnig

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2610
Mobiltelefon
+358 50 344 6884
Ansvarsområden
  • Barnskydd
  • Forskning och utveckling inom barnskyddet
  • Barnskyddsstatistik
  • Hemservice för barnfamiljer
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Social- och hälsovård
Team
Sosiaali- ja terveyspalvelut-tiimi
Statistiksakkunniga
tags