Konsekvenser för kommunernas ekonomiplanering, bokföring och skuldfinansiering

De lokaler som används inom kommunalt ordnad primärvård, specialiserad sjukvård, socialväsende och räddningsväsende övergår i välfärdsområdets besittning 1.1.2023. Välfärdsområdet och kommunen ska ingå hyresavtal om besittning av lokalerna åtminstone fram till övergångsperiodens slut, dvs. till 31.12.2025. Välfärdsområdet har ensidig rätt att förlänga hyresavtalets giltighetstid med ett år (option). Den överenskomna hyran i hyresavtalet ska täcka skäliga kapitalkostnader och kostnader för underhåll av den lokal som hyresavtalet gäller. Närmare bestämmelser om hur hyran ska bestämmas utfärdas genom förordning av statsrådet. Välfärdsområdet och kommunen kan också ingå avvikande avtal om besittningen av lokalerna samt om giltighetstiden för de hyresavtal som gäller besittningen av lokalerna.

Om inte välfärdsområdet och kommunen kommer överens om något annat övergår de avtal som gäller ordnande av social- och hälsovård och räddningsväsendet till välfärdsområdet 1.1.2023. Till välfärdsområdet övergår dock inte, om inte välfärdsområdet och kommunen kommer överens om något annat,

1) avtal för lokaler där kommunen har åtagit sig att bestämma köpare eller lösa in de berörda lokalerna efter det att avtalsperioden har löpt ut,

2) skadeståndsansvar eller annat ansvar som följer av avtalsupphörande i fråga om sådana avtal som kommunen har ingått efter att införandelagen stadfästs men innan ansvaret att ordna social- och hälsovård och räddningsväsende överförts på välfärdsområdet.

Konsekvenser för ekonomiplaneringen

När det gäller lokaler som ägs av kommunen ska kommunens externa hyresinkomster från välfärdsområdet beaktas i ekonomiplanen.

Om kommunen för närvarande hyr ut lokaler som den äger till exempel till en regional samkommun som producerar social- och hälsovårdstjänster och som övergår till ett välfärdsområde, överförs dessa hyresavtal till avtal mellan kommunen och välfärdsområdet. I regel sker ingen förändring i hyresinkomstens belopp.

Om kommunen har hyrt lokaler av utomstående hyresvärdar för att ordna sina tjänster, överförs hyresavtalen i regel till avtal mellan hyresvärden och välfärdsområdet. Hyresutgifter enligt hyresavtalen för de lokaler som överförs tas inte längre med i kommunens ekonomiplan.

Den lösa egendom som används inom kommunalt ordnad social- och hälsovård samt inom räddningsväsendet, dvs. lös egendom som ägs av kommunen, de rättigheter som gäller ägande, besittning och bruk av den lösa egendomen samt de immateriella rättigheterna och tillstånden som hänger samman med verksamheten övergår till välfärdsområdet utan ersättning. Till välfärdsområdet överförs sådan lös egendom som finns i de lokaler som övergår i välfärdsområdets besittning och används i den verksamhet som välfärdsområdet fått organiseringsansvaret för. Till välfärdsområdet överförs dock inte de aktier som kommunen äger för ordnande eller produktion av vissa social- och hälsovårdstjänster som särskilt nämns i införandelagen.

Konsekvenser för ekonomiplaneringen

Lös egendom som kommunen överför till välfärdsområdet utan ersättning tas bort från kommunernas balansräkning och bokförs som minskning av grundkapitalet (42 § i införandelagen) år 2023. Åtgärderna påverkar således inte resultatet.

Semesterlöneskuld för personal inom kommunalt ordnad primärvård, specialiserad sjukvård, socialväsende och räddningsväsende samt elevhälsa överförs till välfärdsområdet 1.1.2023.

Konsekvenser för ekonomiplaneringen

Semesterlöneskuld som överförs till välfärdsområdet tas bort från kommunens balansräkning och bokförs mot kommunens grundkapital (42 § i införandelagen) år 2023.
Detta påverkar således inte resultatet.

Kommunen har rätt att på ansökan få ersättning av staten för direkta kostnader som förorsakas av arrangemang som gäller kommunens egendom (se närmare 43–44 § i införandelagen). Ersättningen gäller direkta kostnader som kommunen inte genom sina egna åtgärder har kunnat påverka. Kostnader kan uppstå exempelvis för kommunalt ägda lokaler som står tomma efter övergångsperioden.  

Beviljandet av ersättning bedöms i princip utifrån det kalkylerade höjningsbehovet för kommunalskattesatsen som förorsakas av egendomsarrangemangen. Om kommunens möjlighet att besluta om sin egen ekonomi uppenbart äventyras, har kommunen dock rätt att få ersättning för direkta kostnader förorsakade av egendomsarrangemangen även om ersättningsgränsen inte överskrids.

Konsekvenser för ekonomiplaneringen

Eftersom ersättning för kostnader som föranleds av egendomsarrangemang i praktiken kan sökas först efter det att hyresavtalen under övergångsperioden löpt ut, dvs. tidigast 2027, beaktas ersättningen inte i den kommande ekonomiplanen.

Kommunen ska senast 28.1.2022 ge välfärdsområdet en sammanställning över lokaler som används av social- och hälsovården eller räddningsväsendet samt över lös egendom, avtal och ansvar som överförs. Inom samma tid ska kommunen ge välfärdsområdet en uppskattning av antalet anställda som överförs, lönekostnaderna och semesterlöneskulden. Kommunen ska komplettera sammanställningen senast 30.6.2022, om det sedan den första sammanställningen lämnades har skett väsentliga förändringar i de avtal, de lokaler eller den lösa egendom som överförs och om välfärdsområdet anser att sammanställningen behöver kompletteras. Närmare bestämmelser om sammanställningens innehåll får utfärdas genom förordning.

I sammanställningen ska det specificeras vilka av de lokaler kommunen besitter som ska övergå i välfärdsområdets besittning. Utöver specificeringen av lokalerna ska sammanställningen innehålla detaljerade uppgifter om huruvida kommunen äger eller hyr den lokal som den besitter. Om kommunen äger lokalen ska den redogöra för de fastställda underhållskostnader och skäliga kapitalkostnader som kommunen har för lokalen. Om kommunen besitter lokalen med stöd av hyresavtal eller avtal om annan nyttjanderätt bör avtalet specificeras så noggrant som möjligt.

Även övriga avtal som välfärdsområdet får ansvaret för ska specificeras och listas så detaljerat som möjligt.

Förteckning över lös egendom som överförs

Det behövs inte nödvändigtvis någon detaljerad förteckning över den lösa egendom som överförs, utan i princip överförs den lösa egendom som finns i lokalerna och hör till verksamheten till välfärdsområdet. Till den delen är det motiverat att i mån av möjlighet använda kommunens bokföring av anläggningstillgångar och andra inventarieförteckningar som underlag för sammanställningen. Lös egendom för vilken äganderätten måste registreras, såsom till exempel bilar, bör emellertid listas separat. I detta hänseende hör sammanställningen ihop med 40 § i införandelagen, enligt vilken välfärdsområdets beslut som grundar sig på sammanställningen motsvarar en åtkomsthandling för egendom.

Vårdreformen halverar den kommunala ekonomin när uppgifterna inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet överförs till välfärdsområdena. Vid reformen överförs så mycket som 20,7 miljarder euro av kommunernas skatte- och statsandelsinkomster till finansieringen av välfärdsområdena. Överföringskalkylerna för finansieringen baserar sig på de ekonomiska uppgifter som de enskilda kommunerna rapporterar till Statskontoret. Huruvida överföringskalkylerna lyckas beror således på om de kommunvisa ekonomiska uppgifterna som rapporterats till Statskontoret är korrekta och håller standarden.

Klassificeringarna i den automatiserade ekonomiska rapporteringen utgör grunden för de kommunvisa finansieringskalkylerna. De kommunvisa finansieringskalkylerna justeras slutligt i enlighet med de serviceklasspecifika nettokostnaderna för räkenskapsåren 2021 och 2022.

Försäkra dig om att de viktigaste uppgifterna för reformen har rapporterats korrekt

Kommunförbundet har gjort en förteckning över vilka serviceklasser som blir kvar i kommunerna och vilka som överförs till välfärdsområdena. Förteckningen baserar sig på den serviceklassificering för kommuner och samkommuner som Finansministeriet årligen utfärdar genom förordning.

För att överföringskalkylerna ska lyckas är det synnerligen viktigt att de ekonomiska uppgifterna rapporteras så exakt som möjligt enligt beskrivningen av serviceklasserna och anmärkningarna till dem med iakttagande av anvisningarna i AURA-handboken (Handboken för automatiserad ekonomisk rapportering).

Listan är upprättad på basis av den information som är tillgänglig för närvarande och den uppdateras enligt behov (OBS! se datumet). I en annan bilaga finns det också frågor och svar om gränssnittsklasser på finska.

Läs mer:

Tjänster som blir kvar i kommunen och tjänster som överflyttas till välfärdsområdena i samband med sote-reformen 10.12.2021 

Avoin tilaisuus talousraportoinnin palveluluokituksista sote-uudistuksen näkökulmasta_Diaesitys 7.6.2021 (diapresentation på finska)

Talousraportoinnin tärkeys, Jakoavain, Diaesitys, Taloustorstai 20.8.2020 (diapresentation på finska)

Kommunernas och välfärdsområdenas finansieringskalkyler

Den pensionsutgiftsbaserade avgiften finns inte längre år 2023. Den ersätts med en utjämningsavgift.

• Utjämningsavgiften fördelas mellan välfärdsområdena och kommunerna i förhållande till välfärdsområdenas och kommunernas andel av arbetsinkomsterna enligt 85 och 86 § i pensionslagen för den offentliga sektorn när lagen träder i kraft. Keva har som preliminär prognos utgått från att 45 % av lönesumman stannar kvar i kommunerna och 55 % i välfärdsområdena.
• Kommunernas andel fördelas mellan kommunerna varje år i förhållande till skattefinansieringen enligt kommunernas senast fastställda bokslut. Med kommunens skattefinansiering avses kommunens kommunalskatte-, fastighets-, skatte- och samfundsskatteinkomster samt statsandelar.

Finansministeriet fastställer årligen totalbeloppet av utjämningsavgiften på framställning av Kevas fullmäktige. Utjämningsavgiftens totalbelopp beräknas vara lika stort som den nuvarande pensionsutgiftsbaserade avgiften. Keva informerar närmare om hur utjämningsavgiften bestäms när de mer detaljerade grunderna för avgiften avgörs.