Förändringsstöd för vårdreformen

Ställningen som förtroendevald på hel- eller deltid i välfärdsområdet

Skötseln av ett förtroendeuppdrag på heltid eller deltid grundar sig på ett beslut av välfärdsområdesfullmäktige.

Förtroendevalda i välfärdsområdet är, enligt lagen om välfärdsområden (611/2021, RP 241/2020), ledamöterna och ersättarna i fullmäktige, personer som har valts till ledamöter i välfärdsområdets organ eller i ett organ i en välfärdssammanslutning samt andra personer som har valts att sköta förtroendeuppdrag i välfärdsområdet. Ledamöterna i välfärdsområdets organ utses för välfärdsområdesfullmäktiges mandattid, om inte välfärdsområdesfullmäktige har beslutat att mandattiden ska vara kortare än välfärdsområdesfullmäktige mandattid eller om inte något annat föreskrivs i lagen om välfärdsområden.

Här behandlar vi endast tjänst- och arbetsledigheter samt förmåner för välfärdsområdenas förtroendevalda.

Välfärdsområdesfullmäktige eller ett annat organ som ansvarar för valet utser en ordförande och ett tillräckligt antal vice ordförande bland dem som valts till ledamöter. Ordföranden och vice ordförandena väljs vid samma valförrättning.

Förtroendevalda på hel- eller deltid

Välfärdsområdesfullmäktige kan besluta att välfärdsområdesfullmäktiges och välfärdsområdesstyrelsens ordförande och vice ordförande samt nämndernas ordförande ska sköta sina förtroendeuppdrag på hel- eller deltid. Till ett förtroendeuppdrag på hel- eller deltid kan väljas den som har gett sitt samtycke till att ta emot uppdraget.

Det finns inga formkrav för samtycket.

Det har inte föreskrivits några behörighetsvillkor som hänför sig till examen eller arbetserfarenhet för skötseln av förtroendeuppdrag på hel- eller deltid, men den valda personen ska vara valbar.

Bestämmelser om valbarheten finns i 10 kap. i lagen om välfärdsområden.

Skötseln av ett förtroendeuppdrag på hel- eller deltid grundar sig på ett beslut som välfärdsområdesfullmäktige fattat med stöd av 38 § 2 mom. i lagen om välfärdsområden. Förtroendevalda på hel- eller deltid står inte i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till välfärdsområdet. Ett förtroendeuppdrag på hel- eller deltid är bokstavligen ett förtroendeuppdrag. Därför ges den förtroendevalda inte något tjänsteförordnande, och det ingås inte heller något arbetsavtal eller något annat avtal med honom eller henne.

Den rättsliga ställningen för den som sköter ett förtroendeuppdrag på hel- eller deltid bestäms enligt 85 § i lagen om välfärdsområden och jämställs till stor del med en tjänsteinnehavares rättsliga ställning.

Tjänst- eller arbetsledighet

Endast en förtroendevald på heltid har enligt lagen rätt att få tjänst- eller arbetsledighet från sitt arbete under den tid som förtroendeuppdraget i välfärdsområdet varar. Om ordförande för ett organ väljs för endast ett år i taget har en ordförande på heltid endast rätt att få ledigt för ett år, trots att organets mandattid skulle vara fyra år. Arbetsgivaren kan inte vägra bevilja tjänst- eller arbetsledighet ens med hänvisning till vägande skäl som hänger samman med arbetet.

Ett förtroendeuppdrag på heltid kan upphöra under pågående mandattid om den förtroendevalda har beviljats avsked på egen begäran eller har förlorat sin valbarhet eller om förtroendeuppdraget har återkallats på grund av bristande förtroende.

Tjänst- eller arbetsledigheten kan avbrytas om personen förlorar sin valbarhet eller entledigas från förtroendeuppdraget. Om den förtroendevalda på egen begäran beviljas avsked, har han eller hon ingen rätt att avbryta tjänst- eller arbetsledigheten. Avbrytandet av tjänst- eller arbetsledigheten bör meddelas arbetsgivaren minst en månad innan den anställda återvänder till arbetet. Man kan också komma överens om tidpunkten för återgången till arbetet.

Arbetsgivaren behöver inte nödvändigtvis erbjuda en anställd som återvänder från tjänst- eller arbetsledighet uttryckligen samma arbetsuppgifter som före ledigheten, utan den anställda kan också erbjudas motsvarande uppgifter.

En förtroendevald som behöver ledighet för ett förtroendeuppdrag på deltid ska komma överens om ledigheten med sin arbetsgivare. Arbetsgivaren kan dock inte utan vägande skäl som hänger samman med arbetet vägra att bevilja ledighet för skötseln av ett förtroendeuppdrag på deltid. Arbetsgivaren ska på begäran skriftligen redogöra för grunderna för sin vägran.

Vad avses med vägande skäl?

I lagens motivering beskrivs ganska allmängiltigt vad som avses med ett vägande skäl till vägran att bevilja partiell tjänst- eller arbetsledighet. Oftast förutsätter ett sådant skäl att beviljande av ledighet på ett oskäligt sätt försvårar arbetsgivarens verksamhet. Arbetsgivaren kan inte som grund för sin vägran hänvisa till sedvanliga omständigheter som också normalt är förknippade med arbetet.

Enligt motiveringen till lagen gäller frågan ofta huruvida arbetsgivaren känner till arbetstagarens behov av ledighet i så god tid att arbetsgivaren genom arbetstidsarrangemang eller på något annat sätt kan förbereda arbetstagarens frånvaro. Exempelvis kan en persons ställning i kommunens ledningsuppgifter eventuellt vara ett sådant vägande arbetsbetingat skäl för vägran att bevilja partiell tjänstledighet. Bedömningen av detta görs dock alltid av arbetsgivaren på basis av omständigheterna i det enskilda fallet.

Förmåner

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar om månadslön och ersättningar som ska betalas till förtroendevalda på hel- eller deltid. Det är alltså välfärdsområdesfullmäktige som avgör hur månadslönen bestäms, liksom också arbetstiden för förtroendevalda på hel- eller deltid. Den förtroendevaldas månadslön är pensionsgrundande.

Förtroendevalda på hel- eller deltid har rätt till semester, sjukledighet och familjeledighet på samma grunder som välfärdsområdets tjänsteinnehavare. På dem tillämpas i dessa ärenden bestämmelserna i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden samt det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal som tillämpas inom välfärdsområdet.

Förtroendevalda på hel- eller deltid har motsvarande rätt till lagstadgat olycksfallsskydd och yrkessjukdomsskydd samt företagshälsovård som välfärdsområdets anställda.

En förtroendevald har rätt att få de arvoden och ersättningar som välfärdsområdesfullmäktige har beslutat om; exempelvis sammanträdesarvoden, ersättning för inkomstbortfall och kostnader för avlönande av vikarie eller ordnande av barnvård eller något motsvarande, ersättning för resekostnader samt dagtraktamente.

Bestämmelserna om de förtroendevaldas ställning enligt lagen om välfärdsområden motsvarar bestämmelserna i kommunallagen. På kommunförbundets webbplats finns rikligt med information om de kommunala förtroendevaldas ställning. Informationen kan också användas när man överväger ställningen för förtroendevalda i välfärdsområdena.

tags