Stöd i vårdreformen

Lokalarrangemang

Pocken sitter på bänk och kvinnan går förbi

I och med social- och hälsovårdsreformen överförs en väsentlig del av de kommunala lokalerna för social- och hälsovård samt räddningsväsendet i välfärdsområdenas ägo eller besittning. Reformen har dessutom många konsekvenser för kommunernas egendom och principer för användning, besittning och ägande av fastigheter. Kommunernas ställning som ägare till fastigheter för social- och hälsovård samt räddningsväsendet förändras. Den nya situationen kräver strukturering och bedömning av alternativen. Kommunerna behöver förbereda sig för den kommande förändringen och vidta åtgärder utifrån så korrekt information och tolkning av information som möjligt.

På den här sidan finns grundläggande information om överföringen av fastigheter samt om uppgifter och alternativ som hänför sig till överföringen.

Video (på finska):

Kommunförbundets material om förändringsstöd gällande social- och hälsovårdens och räddningsväsendets lokaltillgångar (på finska)

Öppna alla

Tidsschema för reformen, viktiga datum och åtgärder

Tidsschema för reformen, viktiga datum och åtgärder

Tidsschema för reformen, viktiga datum och åtgärder

Det temporära beredningsorganets uppgifter till och med 28.2.2022

Det temporära beredningsorganet gör sammanställningar över lokaler, egendom, avtal och ansvar som överförs till välfärdsområdet. Sammanställningarna gäller såväl kommunerna som de samkommuner som överförs till välfärdsområdena. I fråga om samkommuner som överförs till välfärdsområdena motsvarar sammanställningen en åtkomsthandling för egendom. Då det gäller egendom som överförs från en kommun eller en frivillig samkommun till ett välfärdsområde motsvarar sammanställningen tillsammans med det beslut som välfärdsområdet fattat senast 31.3.2021 en åtkomsthandling för egendom.

Befogenheterna hos samkommunens myndigheter är därefter begränsade i fråga om beslut med betydande konsekvenser som är bindande för välfärdsområdet. Med sammanställningarna kan man förutse till exempel eventuella förändringar i ägar- och avtalsförhållandena före överföringen av egendomen 1.1.2023.

Välfärdsområdesfullmäktiges beslut om egendom, avtal och ansvar som överförs till välfärdsområdet

Besluten ska fattas senast i mars 2022. Det torde bli nödvändigt att fatta beslut också efter det på basis av senare förändringar i avtalen och ägarförhållandena. Specialsjukvårdsdistriktens och specialomsorgsdistriktens egendom samt kommunernas lösa egendom inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet övergår direkt med stöd av lag i välfärdsområdets ägo.

Under vissa förutsättningar kan medlemskommunerna också komma överens om överföring av jordegendom. Beslutet tillsammans med en sammanställning som gjorts senast 28.2.2022 motsvarar en åtkomsthandling för egendom.

Komplettering av kommunens sammanställning

En kommun ska vid behov komplettera sammanställningen senast 30.6.2022. Kommunen kan i sammanställningen förutse till exempel eventuella förändringar i ägar- och avtalsförhållandena före överföringen av egendomen. Utredningarna måste antagligen kompletteras också senare på grund av avtal som påträffats och egendomsarrangemang som genomförts efter nämnda tidpunkt.

Hyresavtal om kommunernas lokaler inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet

Kommunerna och välfärdsområdena ska före utgången av 2022 ingå hyresavtal (3+1) om de kommunala lokaler som övergår i välfärdsområdets besittning (i praktiken ska avtalen ingås redan tidigare). De här hyresavtalen gäller till slutet av 2025 och välfärdsområdena har en option på att förlänga avtalen till utgången av 2026. Välfärdsområdet ska meddela kommunen om att det utnyttjar optionen senast 12 månader innan avtalets giltighetstid löper ut.

Kommunerna och välfärdsområdet kan också ingå avvikande avtal om besittningen av lokalerna samt om giltighetstiden för hyresavtalen. Hyresnivån bestäms dock enligt statsrådets förordning.

Överföring av uppgifter, ansvar och egendom 1.1.2023

De uppgifter som hör till social- och hälsovården samt räddningsväsendet överförs till välfärdsområdena. Besittningsrätten till kommunernas lokaler, lösöret och avtalen m.m. övergår till välfärdsområdena. Avtal som inte överförs gäller avtal för lokaler där kommunen har åtagit sig att bestämma köpare eller lösa in de berörda lokalerna efter det att avtalsperioden har löpt ut.

Aktier som ägs av kommuner överförs endast om det är fråga om ett aktiebolag som kommunen äger för ordnande eller produktion av social- och hälsovårdstjänster och dess huvudsakliga verksamhet är produktion av social- och hälsovårdstjänster (med undantag av aktier i aktiebolag som producerar lagstadgad företagshälsovård i kommunen).

Samkommunernas (sjukvårdsdistriktens och specialomsorgsdistriktens) egendom och ansvar överförs till välfärdsområdena direkt med stöd av lag. Välfärdsområdet ska söka lagfart på fastighetsförvärvet före utgången av juni 2023.

Välfärdsområdesreformens konsekvenser för lokalerna inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet ur kommunernas och samkommunernas synvinkel

Välfärdsområdesreformens konsekvenser för lokalerna inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet ur kommunernas och samkommunernas synvinkel

Enligt lagen om införande av reformen överförs sjukvårdsdistrikten, de samkommuner inom social- och hälsovården som sköter sjukvårdsdistriktens uppgifter samt specialomsorgsdistrikten med tillgångar, skulder och förbindelser till välfärdsområdena 1.1.2023. Även fastigheter som de äger, hyresavtal och innehav i fastighetsbolag överförs till välfärdsområdena.

Välfärdsområdet övertar 1.1.2023 besittningen av de lokaler som används för den social- och hälsovård och det räddningsväsende som kommunerna och samkommunerna ansvarat för. Kommunen och välfärdsområdet ska ingå hyresavtal om besittningen av lokalerna. Avtalet ska gälla åtminstone till 31.12.2025. Kommunens och andra samkommuners innehav i fastighetsbolagen överförs inte.

Lokaler utan gällande hyresavtal som övergår i välfärdsområdets besittning

Välfärdsområdena har rätt och skyldighet att hyra kommunernas lokaler (3 år + option på 1 år för välfärdsområdena).

Under denna övergångsperiod är kommunerna inte skyldiga att bolagisera lokalerna. Efter övergångsperioden ska kommunerna bolagisera de lokaler som de äger och som hyrs ut till välfärdsområdena (bolagiseringsskyldighet enligt kommunallagen). Den befrielse från överlåtelseskatt som hänför sig till bolagiseringen bereds separat (tidtabellen öppen). Det har inte föreskrivits någon befrielse från överlåtelseskatt för lokalarrangemang som kommunerna genomför tidigare.

Under övergångsperioden på 3 + 1 år bestäms hyresnivån i nya hyresavtal mellan kommuner och välfärdsområden i enlighet med statsrådets förordning. Hyresnivån kan inte stå i strid med de beräkningsgrunder som anges i förordningen.

Lokaler med gällande hyresavtal som övergår i välfärdsområdets besittning

De hyresavtal som kommunerna ingått med sjukvårdsdistrikt, specialomsorgsdistrikt och tredje parter om lokalerna överförs i princip som sådana. Avtalen mellan kommunerna och så kallade frivilliga samkommuner överförs också. Samma förfarande tillämpas också på räddningsväsendets lokaler. Hyresavtalen överförs med nuvarande villkor och blir avtal mellan kommunerna och välfärdsområdena. Sådana avtal omfattas inte av 3+1-bestämmelserna eller hyresförordningen. 

Välfärdsområdena kommer inte att med stöd av lagen överta ansvaret för avtal för lokaler där kommunen har åtagit sig att lösa in lokalen eller bestämma en köpare för lokalen efter det att avtalsperioden har löpt ut (fastighetsleasing och livscykelavtal). Kommunen och välfärdsområdet ska i sådana fall ingå hyresavtal om lokalerna för hela övergångsperioden. Det är dock möjligt att avtala om detta på annat sätt.

Sammanställning av åtgärderna i anslutning till lokalerna inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet

Behovet av åtgärder i anslutning till lokalerna och de alternativ som står till buds kan delas in i tre etapper

  1. åtgärder som behövs före överföringen av organiseringsansvaret 1.1.2023
  2. åtgärder efter överföringen av organiseringsansvaret under 3+1-övergångsperioden
  3. åtgärder efter 3+1-övergångsperioden

Åtgärder som behövs före överföringen av organiseringsansvaret 1.1.2023

Åtgärder som ska beredas i fråga om kommunens lokaler inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet:

  • Lokalerna klassificeras i portföljer utifrån utsikterna för efterfrågan i servicenätet och lokalernas tekniska skick.
  • Bedömning av ägar- och uthyrningsarrangemang i anslutning till lokalerna.
  • Planering och genomförande av åtgärder som hänför sig till lokaler samt ägar- och uthyrningsarrangemang.
  • Beredning och genomförande av rapporteringen om allmänna uppgifter om lokaler och avtal.
  • Granskning av avtal som överförs och justering av hyror (uppsägningsvillkor).
  • Uppgörande av hyresavtal (3+1) med välfärdsområdet för egna lokaler och för lokaler i frivilliga samkommuner.

Systematiskt samarbete mellan välfärdsområdet och kommunerna:

  • Inrättande av en samarbetsgrupp mellan välfärdsområdet och kommunerna i området. Planering av samarbetsgruppens arbete och roll under tiden före reformen och tiden efter reformen.
  • Samordning av rapporteringen av egendomsuppgifter för lokalerna samt utarbetande av 3+1-avtal.
  • Diskussion och eventuella beslut om att förenhetliga hyresnivån för de hyresavtal som överförs.
  • Välfärdsområdets investeringsplan och beaktandet av de investeringar som kommunernas lokaler kräver i planen.
  • Planering av ett servicenät där kommunernas lokaler ingår redan från början.
  • Planering av de allmänna principerna för behandlingen av boendeservicefastigheter kommunvis i syfte att finna lösningar.
  • Diskussion om framtida hyresavtal efter 3+1-avtalen (eventuellt avtal om annat).
  • Diskussion om samarbetsmodeller i anslutning till ägandet av lokaler.

Beredning och genomförande av rapporteringen om uppgifter om lokaler och avtal samt uppgörande av 3+1-avtal

Det lönar sig att omedelbart inleda beredningen av rapporteringen om uppgifter om lokaler och avtal samt 3+1-avtal och att beakta följande frågor i beredningen:

  • Avtal om rapporterings- och beredningsansvar i fråga om kommunens egna lokaler, bolagens lokaler och de frivilliga samkommunernas lokaler.
  • Planering och tidsplan för rapporterings- och avtalsprocessen fram till den utsatta tiden 28.2.2021.
  • Identifiering av lokaler där uppgifterna ändras efter utsatt tid 28.2 (t.ex. oavslutade investeringar eller lokaler för vilka det planeras ägar- och/eller avtalsändringar) och planering av processen för rapporteringen om dem (anmälan av ändringar i uppgifterna till välfärdsområdet i samband med rapporteringen inom utsatt tid 28.2 och komplettering av uppgifterna efter utsatt tid 28.2) samt utredning av behövliga tilläggsuppgifter.
  • Diskussion med välfärdsområdets beredningsorganisation och övriga kommuner om processen för genomförandet av rapporteringen och närmare detaljer i processen.
  • Anskaffning av de resurser som behövs för att genomföra processen.
  • Landskapens lokalcentral Ab har fått statlig finansiering för att erbjuda kommunerna stöd för rapportering av uppgifter om lokaler och avtal samt för utarbetande av 3+1-avtal.
  • Även privata aktörer erbjuder resurser och system.

Åtgärder efter överföringen av organiseringsansvaret under 3+1-övergångsperioden

Åtgärder som ska beredas i fråga om kommunens lokaler inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet:

  • En aktuell portfölj som baserar sig på utsikterna för efterfrågan på lokaler i servicenätet och lokalernas tekniska skick.
  • Planering och genomförande av åtgärderna enligt portföljens resultat per objekt:
    • Beredning av 3+1-hyresavtal samt långfristiga och överlåtbara hyresavtal för alla lokaler för tiden efter att de avtal som överförts löpt ut och avtal med välfärdsområdet (beaktande av investeringsbehoven i hyresavtalen).
    • Utvärdering och genomförande av försäljning av lokaler.
    • I fråga om lokaler med dålig efterfrågan i servicenätet:
      • Bedömning av lokalernas övriga användningsändamål.
      • Bedömning av alternativen för rivning av lokaler och planutveckling.
    • Planering och utvärdering av modeller för samarbetet mellan välfärdsområdet och kommunerna inom välfärdsområdet och eventuellt också med privata aktörer.
  • Bolagisering av lokaler före utgången av 2025 (skattegranskning).

Systematiskt samarbete mellan välfärdsområdet och kommunerna:

  • Fortsättning på arbetet i samarbetsgruppen mellan välfärdsområdet och kommunerna i området.
  • Deltagande i planeringen av välfärdsområdets servicenät.
  • Utarbetande av välfärdsområdets investeringsplan och beaktande av de investeringar som kommunens lokaler kräver i investeringsplanen samt i de nya 3+1-hyresavtalen och hyresavtal som ingås efter det att de överförda hyresavtalen löpt ut.
  • Beredning av principerna för hyresavtal som ingås efter det att 3+1-hyresavtalen och de överförda hyresavtalen löpt ut.
  • Diskussion om samarbetsmodeller för välfärdsområdet och kommunerna i området i anslutning till ägandet av lokaler och genomförande av samarbetsmodeller.
  • Diskussion om nödvändiga nyinvesteringar och finansieringen av dem (samarbetsgruppen och ömsesidiga diskussioner).
    • Investeringarna kan genomföras av ett välfärdsområde, kommuner eller privata aktörer.

Åtgärder efter 3+1-övergångsperioden

Kommunens lokaler inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet

  • En aktuell portfölj som baserar sig på utsikterna för efterfrågan på lokaler i servicenätet (se avsnitt 3.2) och lokalernas tekniska skick.
  • Planering och genomförande av åtgärderna enligt portföljens resultat per objekt:
    • Utarbetande av nya avtal (beaktande av investeringsbehoven i hyresavtalen).
    • Utvärdering och genomförande av försäljning av lokaler.
    • I fråga om lokaler med dålig efterfrågan i servicenätet:
      • Bedömning av lokalernas övriga användningsändamål.
      • Bedömning av alternativen för rivning av lokaler och planutveckling.
    • Planering och utvärdering av modeller för samarbetet mellan välfärdsområdet och kommunerna inom välfärdsområdet och eventuellt också med privata aktörer.
  • De egna lokalerna har bolagiserats.

Systematiskt samarbete mellan välfärdsområdet och kommunerna:

  • Fortsättning på arbetet i samarbetsgruppen mellan välfärdsområdet och kommunerna i området.
  • Deltagande i planeringen av välfärdsområdets servicenät.
  • Välfärdsområdets investeringsplan och de investeringar som kommunens lokaler kräver samt beaktandet av investeringarna i de framtida hyresavtalen.
  • Beredning av principerna för förnyande av hyresavtal.
  • Diskussion om samarbetsmodeller för välfärdsområdet och kommunerna i området i anslutning till ägandet av lokaler och genomförande av samarbetsmodeller.
  • Diskussion om nödvändiga nyinvesteringar och finansieringen av dem (samarbetsgruppen och ömsesidiga diskussioner).
    • Investeringarna kan genomföras av ett välfärdsområde, kommuner eller privata aktörer.

Möjliga slutresultat

  • Kommunens lokaler inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet har bolagiserats till alla delar.
    • Lokalerna hyrs delvis ut till välfärdsområdet/andra aktörer för social- och hälsovårdsbruk (beaktande av finansieringen av investeringsbehov i hyresavtalen).
    • Lokalerna är delvis i annat bruk.
    • Lokalerna står delvis tomma, alternativt planeras eller har det genomförts ny användning av lokalerna eller marken genom kommunens åtgärder eller partnerskap.
  • Kommunens lokaler inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet har helt eller delvis sålts till välfärdsområdet.
  • Kommunens lokaler inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet har helt eller delvis sålts till privata aktörer.
  • Kommunens lokaler inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet har eventuellt ordnats i ett gemensamt fastighetsbolag för välfärdsområdet och kommunerna i välfärdsområdet (lokalerna har placerats i bolaget som apport/bolaget har köpt lokalerna, se exemplet på följande sida)
  • Investeringarna i nya lokaler inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet genomförs av välfärdsområdet, kommunala bolag eller privata aktörer.
    • Det förs en målinriktad diskussion om nya investeringar mellan välfärdsområdet och kommunerna i området, och finansieringsmodellen för investeringen utvärderas och beslut fattas samtidigt.
    • Investeringarna förs in i välfärdsområdets investeringsplan oberoende av finansieringsmodell.
tags