Vanliga frågor: valbarhet och jäv inom välfärdsområdet

På denna webbsida har vi för beredningen i välfärdsområdena samlat material som baserar sig på vanliga frågor som ställts till Kommunförbundet.

I början av sidan finns en sammanfattning av vad jäv och valbarhet inom välfärdsområdet innebär och hur de skiljer sig från varandra.

Vi uppdaterar webbsidan och våra anvisningar vid behov i fråga om nya frågor kring jäv och de svar vi gett.

Inledning

Begreppen valbarhet och jäv avser olika saker.

Jäv gäller alltid behandlingen av ett visst enskilt ärende. Bestämmelser om jäv i välfärdsområdenas organ finns i 102 § i lagen om välfärdsområden och i 27–30 § i förvaltningslagen. Den som är jävig ska i första hand själv anmäla jäv. Personen ska dessutom på begäran av organet lägga fram en redogörelse för omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av om jäv föreligger. I oklara situationer är det bäst att personen själv anmäler att han eller hon är jävig.

Valbarhet gäller huruvida en person över huvud taget kan bli vald till och vara verksam som förtroendevald i organet. Bestämmelser om allmän valbarhet till förtroendeuppdrag inom välfärdsområdet samt om begränsningar i valbarheten till vissa organ finns i 10 kap. i lagen om välfärdsområden. Begränsningarna i valbarheten utgör undantag från välfärdsområdenas invånares rätt att delta i det egna välfärdsområdets förvaltning. Bestämmelser som begränsar rättigheter ska i allmänhet tolkas snävt. I gränsfall anses personen vara valbar.

Välfärdsområdenas och kommunernas valbarhets- och jävsbestämmelser, liksom de tolkningar som gäller dem, motsvarar i regel varandra.

Valbarhet

Nedan behandlas allmän valbarhet, valbarhet till välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen, till välfärdsområdets nämnder och andra organ samt till revisionsnämnden. Läs också om när en person kan förlora sin valbarhet.

Allmän valbarhet (76 § i lagen om välfärdsområden)

Valbar till förtroendeuppdrag i ett välfärdsområde är den som

1. är invånare i det välfärdsområdet,
2. har rösträtt i välfärdsområdesval i något välfärdsområde det år då fullmäktigeledamöterna väljs eller val för ett annat förtroendeuppdrag förrättas, och
3. inte har förklarats omyndig.

Valbarhet till välfärdsområdesfullmäktige(77 § i lagen om välfärdsområden)

Valbar till välfärdsområdesfullmäktige är inte

1. en statstjänsteman som sköter tillsynsuppgifter som direkt gäller välfärdsområdesförvaltningen,
2. den som är anställd hos välfärdsområdet i en ledande uppgift inom välfärdsområdesstyrelsens eller en nämnds uppgiftsområde eller inom något av välfärdsområdets affärsverk eller i en därmed jämförbar ansvarsfull uppgift,
3. den som är anställd hos en sammanslutning eller stiftelse där välfärdsområdet har bestämmande inflytande och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en sådan hos välfärdsområdet anställd person som avses i 2 punkten,
4. den som är anställd hos en välfärdssammanslutning där välfärdsområdet är medlem och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en sådan hos välfärdsområdet anställd person som avses i 2 punkten.

Den som är anställd i en uppgift som avses ovan är dock valbar till fullmäktigeledamot, om anställningsförhållandet upphör innan ledamöternas mandattid börjar (77 § 2 mom.).

En person som är arbets- eller tjänstledig är alltjämt anställd, och därför innebär arbets- eller tjänstledighet i ett anställningsförhållande som avses i 77 § 1 mom. inte att personen är valbar.

Läs mer om detta i vårt cirkulär (2021).

Valbarhet till välfärdsområdesstyrelsen(78 § i lagen om välfärdsområden)

För att vara valbar till välfärdsområdesstyrelsen ska man för det första vara valbar till välfärdsområdesfullmäktige. Läs om detta ovan (under rubriken ’Valbarhet till välfärdsområdesfullmäktige’, 77 § i lagen om välfärdsområden).

Enligt 78 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden är följande personer inte valbara till välfärdsområdesstyrelsen:

1. den som är anställd hos välfärdsområdet och lyder direkt under välfärdsområdesstyrelsen
   • Begränsningen gäller samtliga tjänsteinnehavare och arbetstagare som organisatoriskt lyder under välfärdsområdesstyrelsen, oberoende av ställning och uppgifter.
2. den som i en uppgift jämförbar med en uppgift som avses i 1 punkten är anställd hos en sammanslutning eller stiftelse där välfärdsområdet har bestämmande inflytande
3. den som är anställd hos välfärdsområdet och som är föredragande i en nämnd eller svarar för beredningen av ärenden som kommer att behandlas av välfärdsområdesstyrelsen
4. den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i en affärsdrivande sammanslutning eller stiftelse, om det är fråga om en sådan sammanslutning som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i välfärdsområdesstyrelsen.
   • Bestämmelserna i denna punkt ska inte tillämpas på ledamöter i styrelsen eller i ett jämförbart organ för en sammanslutning där välfärdsområdet har bestämmande inflytande.

Ordföranden i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ för en sammanslutning som sköter bevakningen av personalens intressen inom välfärdsområdet i fråga är inte heller valbar till välfärdsområdesstyrelsen. Valbar är inte heller den som i egenskap av förhandlare för sammanslutningen eller i annan motsvarande egenskap svarar för intressebevakningen inom välfärdsområdet. Detta gäller exempelvis huvudförtroendemännen och förtroendemännen i lokala personalorganisationer.

Det bör noteras att majoriteten av ledamöterna i välfärdsområdesstyrelsen ska vara personer som inte är anställda hos välfärdsområdet eller hos en sammanslutning eller en stiftelse där välfärdsområdet har bestämmande inflytande.

Valbarhet till en nämnd i välfärdsområdet och till andra organ (79 § i lagen om välfärdsområden)

För att vara valbar till en nämnd ska man för det första vara valbar till välfärdsområdesfullmäktige. Läs om detta ovan (under rubriken ’Valbarhet till välfärdsområdesfullmäktige’, 77 § i lagen om välfärdsområden).

Enligt 79 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden är följande personer inte valbara till en nämnd:

1. den som är anställd hos välfärdsområdet och lyder under nämnden,
2. den som är anställd hos en sammanslutning eller stiftelse som bedriver verksamhet inom nämndens uppgiftsområde och där välfärdsområdet har bestämmande inflytande,
3. den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i en affärsdrivande sammanslutning, om det är fråga om en sådan sammanslutning som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i nämnden.

På ett organ som huvudsakligen sköter personalfrågor tillämpas 78 § 2 mom.

Till en direktion eller en kommitté kan väljas också den som inte är valbar till välfärdsområdesstyrelsen och nämnder eller som inte är invånare i välfärdsområdet.

Valbarhet till revisionsnämnden(80 § i lagen om välfärdsområden)

Valbar till revisionsnämnden är inte

1. en ledamot i välfärdsområdesstyrelsen,
2. den som enligt 28 § 2 och 3 mom. i förvaltningslagen är närstående till en ledamot i välfärdsområdesstyrelsen eller till välfärdsområdesdirektören,
3. den som är anställd hos välfärdsområdet eller den som är anställd hos eller verkställande direktör för en sammanslutning eller stiftelse där välfärdsområdet har bestämmande inflytande eller den som har en därmed jämförbar ställning i en sådan sammanslutning eller stiftelse,
4. den som inte är valbar till välfärdsområdesstyrelsen.

Förlust av valbarhet(83 § i lagen om välfärdsområden)

Om en förtroendevald förlorar sin valbarhet ska det organ som utsett honom eller henne konstatera att förtroendeuppdraget har upphört. I fråga om en fullmäktigeledamot fattas beslutet av välfärdsområdesfullmäktige. Beslutet ska verkställas omedelbart.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 77–80 § förlorar en förtroendevald inte sin valbarhet till ett organ, om han eller hon tillfälligt för högst sex månader anställs i ett anställningsförhållande som avses i 77–80 §. Den förtroendevalda får dock inte sköta sitt förtroendeuppdrag så länge anställningen varar.

Jäv

Syftet med jävsbestämmelserna är att trygga att ärenden behandlas opartiskt och att invånarna kan lita på att beslutsfattandet sker korrekt. Om en person har ett sådant förhållande till ett ärende som behandlas av en myndighet eller till en part i ärendet att det äventyrar personens opartiskhet, är personen jävig.

Jävet gäller alla behandlingsskeden från början av beredningen till verkställigheten.

Om en jävig person deltar i behandlingen av ett ärende tillkommer beslutet i oriktig ordning. Ett beslut som tillkommit i oriktig ordning kan hävas om ändring söks i beslutet.

Den som är jävig ska anmäla jäv. Personen ska dessutom på begäran av organet lägga fram en redogörelse för omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av om jäv föreligger.

I oklara situationer är det bäst att personen själv anmäler jäv.

Jäv i välfärdsområdenas organ

Jävsgrunderna tillämpas på behandlingen av förvaltningsärenden i välfärdsområdenas organ. I 35 § i lagen om välfärdsområden finns det bestämmelser om organen i välfärdsområden. Inofficiella biträdande och utredande organ som inte har några formella befogenheter vid behandlingen av ett förvaltningsärende hamnar oftast utanför jävsgrundernas tillämpningsområde. Jävsbestämmelserna gäller inte heller påverkansorganen, dvs. ungdomsfullmäktige, äldreråden och råden för personer med funktionsnedsättning.

Organen i välfärdsområden enligt 35 § i lagen om välfärdsområden

I varje välfärdsområde ska det förutom välfärdsområdesfullmäktige finnas en välfärdsområdesstyrelse och en revisionsnämnd. Bestämmelser om nationalspråksnämnden och den samiska språknämnden finns i 33 §.

Välfärdsområdesfullmäktige kan tillsätta

1. nämnder som lyder under välfärdsområdesstyrelsen för skötseln av uppgifter av bestående natur,
2. direktioner för skötseln av affärsverk eller andra uppgifter,
3. sektioner i välfärdsområdesstyrelsen och i nämnder och direktioner.

Välfärdsområdesstyrelsen, och med stöd av ett beslut av välfärdsområdesfullmäktige även andra organ, kan tillsätta kommittéer för att sköta vissa uppgifter.

På välfärdsområdesstyrelsens, nämndernas och direktionernas sektioner tillämpas vad som föreskrivs om organet i fråga.

Jävsgrunderna tillämpas inte, om det i en viss grupps verksamhet inte är fråga om behandling av ett förvaltningsärende. Det är dock svårt att dra en exakt gräns. Till exempel kan en arbetsgrupp som lämnar åtgärdsförslag till det organ som fattar det slutliga beslutet i ett förvaltningsärende anses behandla ärendet på ett sätt som avses i förvaltningslagen. Därför kan jävsgrunder bli tillämpliga på en sådan arbetsgrupps verksamhet.

Bestämmelser om jäv inom välfärdsområdenas organ finns i 102 § i lagen om välfärdsområden och i 27–30 § i förvaltningslagen.

Jäv för fullmäktigeledamot

När enskilda ärenden behandlas i fullmäktige är en fullmäktigeledamot sällan jävig. En fullmäktigeledamot är i fullmäktige jävig att behandla ett ärende som gäller honom eller henne personligen eller någon som ärnärstående till honom eller henne enligt 28 § 2 och 3 mom. i förvaltningslagen.  I allmänhet förutsätts det att ärendet omedelbart inverkar på fullmäktigeledamotens eller den närstående personens ställning.

I rättspraxis som gäller kommunallagen har kriteriet ”personligen” tolkats relativt snävt så att jäv i allmänhet förutsätter att ärendet påverkar eller kan påverka direkt och personligen fullmäktigeledamoten i fråga eller hans eller hennes närstående eller åtminstone en begränsad grupp personer som dessa hör till. Jäv har dock inte ens då ansetts uppstå i varje fall.

Rättspraxis är inte särskilt systematisk när det gäller jäv. Det finns skäl att pröva varje situation för sig så att förhållandena i de enskilda fallen blir beaktade. I oklara situationer är det bäst att personen i fråga själv anmäler jäv.

Läs mer här.

I andra organ än välfärdsområdesfullmäktige tillämpas de jävsbestämmelser som anges i förvaltningslagen och som är striktare än jävsbestämmelserna för fullmäktigeledamöter. Om en fullmäktigeledamot deltar i behandlingen av ett ärende i ett annat organ, såsom i styrelsen och olika nämnder, tillämpas på honom eller henne det som föreskrivs om jäv för ledamöterna i nämnda organ.

Jäv för andra förtroendevalda, revisorerna samt välfärdsområdets tjänsteinnehavare och arbetstagare

Bestämmelser om jäv för andra förtroendevalda, revisorerna samt välfärdsområdets tjänsteinnehavare och arbetstagare finns i 27–30 § i förvaltningslagen (partsjäv, ombudsjäv, intressejäv, anställnings- och uppdragsjäv, samfundsjäv och jäv enligt generalklausulen). Med andra förtroendevalda avses ledamöter i andra organ inom välfärdsområdet än fullmäktige.

Läs om jävsgrunderna i förvaltningslagen på Kommunförbundets webbplats:

• Partsjäv
• Ombudsjäv
• Intressejäv
• Anställnings- och uppdragsjäv
• Samfundsjäv och undantag från samfundsjäv
• Opartiskheten äventyras av annat särskilt skäl (s.k. generalklausul)

Så kallat tvåinstansjäv tillämpas inte

Inom välfärdsområdenas beslutsprocess, på samma sätt som inom den kommunala processen, behandlas ett och samma ärende i flera olika organ. Ett ärende kan till exempel först behandlas i en nämnd, sedan i styrelsen och därefter i fullmäktige. En person kan vara ledamot av samtliga dessa organ.

En person är inte är jävig fastän han eller hon deltar i behandlingen av ett ärende i flera olika organ. Samma person kan delta i alla skeden av behandlingen av ett ärende. Det enda undantaget utgörs av en situation där en förtroendevald i ett tidigare skede av handläggningen har föredragit eller annars på motsvarande sätt handlagt ärendet i egenskap av tjänsteinnehavare (lagen om välfärdsområden 102 § 3 mom. och kommunallagen 97 § 3 mom.). Orsak: En och samma person kan inte behandla ärendet i två olika roller, som beslutsfattare och som tjänsteinnehavare.

I regel kan en tjänsteinnehavare bereda och föredra en begäran om omprövning av ett beslut som han eller hon själv fattat. När en omprövningsbegäran framställs inom ramen för internt ändringssökande i välfärdsområdet, eller kommunen, behandlar den högre myndigheten samma ärende som ett förvaltningsärende. Behandlingen av omprövningsbegäran betraktas inte som rättskipning.

Om ett beslut genom en begäran om omprövning har förelagts ett organ för behandling, anses en förtroendevald eller tjänsteinnehavare som tidigare har behandlat ärendet i allmänhet inte vara jävig att behandla omprövningsbegäran (HFD 8.6.2000/1894, HFD 29.2.2000/397). Om grunderna för omprövningsbegäran gäller till exempel den föredragande tjänsteinnehavaren personligen, måste man ta ställning till jävsfrågan från fall till fall.

Den förtroendevaldas dubbelroll

Välfärdsområdenas organ har många förtroendevalda som också är förtroendevalda, tjänsteinnehavare eller arbetstagare i en kommun eller samkommun. På motsvarande sätt har kommunernas och samkommunernas organ förtroendevalda som också är förtroendevalda, tjänsteinnehavare eller arbetstagare i ett välfärdsområde. Situationen ger upphov till nya typer av frågor också i fråga om jäv, när förvaltningslagens jävsbestämmelser tolkas med hänsyn till dubbelrollerna. Närmare information om den förtroendevaldas dubbelroll här.

När en fullmäktigeledamot inte är jävig på grund av dubbelroll

En ledamot i välfärdsområdets fullmäktige är inte jävig i fullmäktige (enbart) på den grunden att han eller hon sköter förtroendeuppdrag i eller är anställd hos en kommun eller samkommun. På motsvarande sätt medför förtroendeuppdrag i eller anställning hos välfärdsområdet inte jäv för en ledamot i kommunfullmäktige eller samkommunens högsta organ.

En ledamot i välfärdsområdesfullmäktige, kommunfullmäktige eller samkommunens högsta organ är endast jävig att behandla ett ärende som gäller ledamoten personligen eller någon som är närstående till ledamoten enligt 28 § 2 och 3 mom. i förvaltningslagen (102 § i lagen om välfärdsområden, 97 § i kommunallagen).

Jäv på grund av dubbelroll i styrelser och nämnder

Enligt 102 § i lagen om välfärdsområden och 97 § i kommunallagen finns bestämmelserna om jäv för andra förtroendevalda, revisorerna samt tjänsteinnehavare och arbetstagare i 27–30 § i förvaltningslagen.

Vanliga frågor om jäv

Fråga: Frågeställaren är både ledamot i kommunfullmäktige (1:e vice ordf.) och ledamot i välfärdsområdesstyrelsen. Frågan gäller jäv.

Svar: En fullmäktigeledamot är jävig att behandla ett ärende i fullmäktige bara om ärendet gäller honom eller henne personligen eller någon närstående till honom eller henne enligt 28 § 2 och 3 mom. förvaltningslagen. Förtroendeuppdrag i välfärdsområdet medför inte jäv för en ledamot i kommunfullmäktige.

En ledamot i kommunfullmäktige är inte heller med stöd av samfundsjäv jävig att i ett välfärdsområdes styrelse (eller nämnd) behandla ärenden där kommunen är part eller där avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för kommunen, eftersom fullmäktige inte motsvarar ”styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ” i den mening som avses i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen.

Fråga: Frågeställaren är både ersättare i välfärdsområdesstyrelsen och ledamot i en kommunal nämnd inom välfärdsområdet. Nämnden ansvarar för fungerande transporttjänster enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen.

I välfärdsområdesstyrelsen ska beslut fattas om organiseringen av transporter enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen inom välfärdsområdet. Enligt beslutsförslaget ska transporttjänsterna i övergångsskedet, och även under beredningen av den nya modellen, ordnas i enlighet med de avtal som överförs som kommun- eller välfärdsområdesspecifika lösningar.

Frågeställaren vill veta om han eller hon är jävig att delta i behandlingen av det aktuella ärendet i välfärdsområdesstyrelsen.

Svar: Ja, frågeställaren är jävig på grund av s.k. samfundsjäv enligt 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen.

Den som är ledamot i en kommuns eller samkommuns styrelse eller nämnd och samtidigt är ledamot i välfärdsområdesstyrelsen eller välfärdsområdesdirektör är jävig i ett ärende där välfärdsområdet i fråga är part. Detsamma gäller i en situation där avgörandet i ett ärende kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för välfärdsområdet. Det som konstaterats om samfundsjäv gäller också ersättare.

Fråga: En ledamot i välfärdsområdesstyrelsen är också verkställande direktör för stiftelsen X. Välfärdsområdesstyrelsen kommer att behandla ett ärende som gäller försäljning av sjukvårdsdistriktets fastigheter. Enligt förslaget skulle välfärdsområdet förbinda sig att inte använda hävningsvillkoret i hyresavtalet, varvid fastighetsaffären skulle genomföras. I annat fall skulle affären inte bli av. Inom samma välfärdsområde har även stiftelsen X till salu en fastighet som har haft vård- och rehabiliteringsverksamhet. Frågan gäller om den ifrågavarande ledamoten i välfärdsområdesstyrelsen är jävig eller inte?

Svar: Utgående från frågeställarens meddelande kan man mycket väl tänka sig att ledamoten är jävig i det aktuella ärendet på basis av s.k. samfundsjäv enligt 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen, eller åtminstone på basis av jäv enligt generalklausulen i 28 § 1 mom. 7 punkten i förvaltningslagen, eftersom stiftelsen X torde kunna ha ett intresse i ärendet.

Fråga: Är ledamöter i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige eller kommundirektören jäviga att behandla ärenden i välfärdsområdesfullmäktige?

Svar: Inte enbart för att de är kommundirektörer eller förtroendevalda i kommunen. Samfundsjäv enligt 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen tillämpas inte på fullmäktigeledamöter. En fullmäktigeledamot är jävig att behandla ett ärende i fullmäktige bara om ärendet gäller honom eller henne personligen eller någon närstående till honom eller henne enligt 28 § 2 och 3 mom. förvaltningslagen.

Fråga: Är kommunens förtroendevalda eller kommundirektören jäviga i välfärdsområdesstyrelsen eller i nämnderna i välfärdsområdet?

Svar: När ärenden som gäller en kommun eller samkommun behandlas i välfärdsområdesstyrelsen eller i en nämnd i välfärdsområdet – exempelvis om man behandlar köp av kommunens egendom till välfärdsområdet – rekommenderar vi att ifrågavarande kommuns styrelseledamöter och kommundirektör, samt sådana närstående till dem som avses i 28 § 2 mom. 1 punkten i förvaltningslagen, jävar sig i enlighet med försiktighetsprincipen.

En ledamot i kommunfullmäktige är däremot inte med stöd av samfundsjäv jävig att i ett välfärdsområdes styrelse eller nämnd behandla ärenden där kommunen är part eller där avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för kommunen, eftersom fullmäktige inte motsvarar ”styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ” i den mening som avses i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen.

Fråga: Samma person är både kommunstyrelseledamot och ledamot i samkommunsstyrelsen i en samkommun för social- och hälsovård. Antag att samma person är ledamot både i välfärdsområdesstyrelsen och i styrelsen i välfärdssammanslutningen. I vilka situationer är personen jävig?

Svar: Om samma person är ledamot i kommunstyrelsen och ledamot i samkommunsstyrelsen i en samkommun för social- och hälsovård, bedöms personens eventuella jäv bland annat med stöd av undantaget från samfundsjäv enligt 97 § 4 mom. i kommunallagen:

”Det som föreskrivs i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen tillämpas inte på en förtroendevald, en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare i kommunen även om personen innehar en i den punkten avsedd ställning i ett kommunalt affärsverk eller en samkommun. Personen är dock jävig om kommunens intressen står i strid med affärsverkets eller samkommunens intressen eller om en opartisk behandling av saken förutsätter att personen inte deltar i behandlingen av saken.”

Exempelvis om kommunen och samkommunen är avtalsparter, dvs. befinner sig i en intressekonflikt, är personen jävig både i kommunstyrelsen och i samkommunsstyrelsen.

Motsvarande bestämmelse finns i 102 § 4 mom. i lagen om välfärdsområden, där det bland annat föreskrivs om situationer där en person är både ledamot i välfärdsområdesstyrelsen och ledamot i styrelsen i en välfärdssammanslutning.

”Det som föreskrivs i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen tillämpas inte på en förtroendevald, en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare i välfärdsområdet även om personen innehar en i den punkten avsedd ställning i ett välfärdsområdes affärsverk eller en välfärdssammanslutning. Personen är dock jävig om välfärdsområdets intressen står i strid med affärsverkets eller välfärdssammanslutningens intressen eller om en opartisk behandling av saken förutsätter att personen inte deltar i behandlingen av saken.”

Fråga: Samma person är ledamot i både kommunstyrelsen och välfärdsområdesstyrelsen. Antag att kommundirektören är ledamot i välfärdsområdesstyrelsen. Vad gäller då i fråga om jäv?

Svar: Jävsfrågan bedöms utifrån bestämmelsen om samfundsjäv i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen.

Jäv föreligger när välfärdsområdesstyrelsen behandlar ett ärende som gäller kommunen eller ett ärende där kommunen har ett intresse. På motsvarande sätt kan samma förtroendevalda bli tvungen att jäva sig även i kommunen, när ett ärende som gäller välfärdsområdet behandlas i kommunstyrelsen. Sådana situationer kan uppstå när det gäller exempelvis användning och hyrning av lokaler, personalfrågor samt överföring av avtal och fördelning av egendom.

För att en kommunstyrelseledamot och kommundirektör ska vara jäviga i välfärdsområdesstyrelsen förutsätts det antingen att kommunen är part i ärendet eller att avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för kommunen.

Kommunens partsroll torde i allmänhet vara lätt att bedöma. Exempelvis i eventuella avtal mellan kommuner och välfärdsområden är kommunen part, och jäv för kommundirektören och kommunstyrelseledamoten uppstår på denna grund. Däremot måste förekomsten av synnerlig nytta eller skada alltid tolkas från fall till fall. Under det innevarande året behandlas många ärenden i välfärdsområdesstyrelsen där kommunerna har ett intresse som anknyter till särskild nytta eller skada.

Det bör noteras att om en jävig person deltar vid beslutsfattandet är det ett formfel som utgör en grund för upphävande av beslutet.

Vi rekommenderar att när ärenden som gäller en kommun eller samkommun behandlas i välfärdsområdesstyrelsen eller i en nämnd i välfärdsområdet, ska kommunens och samkommunens styrelseledamöter, kommundirektören och samkommunens direktör samt sådana närstående till dem som avses i 28 § 2 mom. 1 punkten i förvaltningslagen jäva sig i enlighet med försiktighetsprincipen.

På motsvarande sätt rekommenderar vi att när ärenden som gäller välfärdsområdet behandlas i kommunens eller samkommunens styrelse eller i en nämnd, ska ledamöterna i välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesdirektören samt sådana närstående till dem som avses i 28 § 2 mom. 1 punkten i förvaltningslagen jäva sig i enlighet med försiktighetsprincipen.

Fråga: Frågan gäller jäv för en fullmäktigeledamot. En ledamot i kommunfullmäktige har arbetat som lärare i en skola vars indragning fullmäktige behandlar. Är personen jävig?

Svar: En fullmäktigeledamot är jävig att behandla ett ärende i fullmäktige bara om ärendet gäller honom eller henne personligen eller någon närstående till honom eller henne enligt 28 § 2 och 3 mom. förvaltningslagen. Personen är inte jävig i fullmäktige.

När beslut fattas om nätet av hälsostationer inom välfärdsområdet kan jävsfrågan för en ledamot i välfärdsområdesfullmäktige jämställas med beslutsfattande som gäller kommunernas skolnät.

Fråga: Antag att en kommunalt anställd person som hör till social- och hälsovårdspersonalen är ledamot i välfärdsområdets styrelse eller nämnd. Vad gäller då i fråga om jäv?

Svar: Jävsfrågan bedöms alltid från fall till fall. En person som är ledamot i välfärdsområdets styrelse eller nämnd och samtidigt kommunal tjänsteinnehavare kan redan före personalöverföringen 1.1.2023 hamna i jävssituationer i det organ i vilket han eller hon är ledamot.

Vi framhåller att en person som är anställd i en kommun eller samkommun och som är ledamot i ett välfärdsområdes styrelse eller nämnd är jävig att delta i behandlingen av ett ärende där kommunen eller samkommunen i fråga är part. Detsamma gäller om avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för organisationerna i fråga.

På samma sätt är en person som är anställd i ett välfärdsområde och som är ledamot i en kommuns eller samkommuns styrelse eller nämnd jävig att delta i behandlingen av ett ärende där välfärdsområdet i fråga är part. Detsamma gäller om avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för välfärdsområdet.

I praktiken kan jäv i detta skede uppstå till exempel i ett ärende som gäller ett avtal mellan en kommun eller samkommun och ett välfärdsområde.

Fråga: En person är ledamot i välfärdsområdesfullmäktige och samtidigt ledamot i en kommunal nämnd. Ärendet gäller en markaffär mellan kommunen och sjukvårdsdistriktet. Är personen jävig i nämnden?

Svar: En person är inte jävig som ledamot i en kommunal nämnd enbart på grund av att han eller hon har valts till välfärdsområdesfullmäktige.

Fråga: Kommunen ska i kommunstyrelsen fatta beslut om mängden fastigheter, materiel och personal som ska överföras till det nya välfärdsområdet. Jag är kommunstyrelsens ordförande och ersättare i välfärdsområdesfullmäktige. Jag fick höra att ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige ska jäva sig i kommunstyrelsen när det gäller dessa beslut. Är det så?

Svar: En ledamot i välfärdsområdesfullmäktige är inte jävig att i kommunstyrelsen behandla kommunens sammanställning över egendom, avtal och ansvar som överförs från kommunen till välfärdsområdet. Enligt vår tolkning är välfärdsområdesfullmäktige inte ett sådant i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen avsett organ som skulle medföra jäv för kommunen på basis av samfundsjäv.

Fråga: Kan den nuvarande högsta direktören för ett sjukvårdsdistrikt under en viss tid samtidigt fungera som tillförordnad välfärdsområdesdirektör, om sjukvårdsdistriktet ger bisysslotillstånd till detta?

Svar: Vi rekommenderar inte ett sådant arrangemang på grund av en potentiell intressekonflikt i sammanhanget. Det skulle vara nödvändigt att hela tiden bedöma frågan om anställningsjäv i vardera organisationen. En central förutsättning för beviljande av bisysslotillstånd är i allmänhet att personen i fråga inte blir jävig i sina egna uppgifter. Märk väl att om en person är tjänstledig är det skäl att tillämpa anställningsjäv enligt försiktighetsprincipen.

Fråga: En person är vice ordförande för kommunstyrelsen och vice ordförande för välfärdsområdesfullmäktige, och har rätt att yttra sig och närvara vid välfärdsområdesstyrelsens sammanträden. Kommunstyrelsen behandlar en bolagisering av företagshälsovården. Om man kom fram till en sådan lösning skulle bolagets ägare vara kommunen och välfärdsområdet.

Svar: Vår tolkning har varit att en ledamot i välfärdsområdesfullmäktige inte är jävig att i kommunstyrelsen behandla exempelvis kommunens sammanställning över egendom, avtal och ansvar som överförs från kommunen till välfärdsområdet. Detta gäller trots att kommunens och välfärdsområdets intressen kan stå i konflikt med varandra i sammanställningen. Enligt vår tolkning är välfärdsområdesfullmäktige inte ett sådant i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen avsett organ som skulle medföra jäv för kommunen på basis av samfundsjäv. En fullmäktigeledamots rätt att yttra sig och närvara vid välfärdsområdesstyrelsens sammanträden medför inte heller jäv i kommunstyrelsen.

Däremot skulle personen såsom medlem av välfärdsområdesfullmäktiges presidium vara jävig att delta i välfärdsområdesstyrelsens sammanträde, eftersom man i den egna organisationen tillämpar samma jävsbestämmelser på den som har rätt att yttra sig och närvara som på ledamöterna i organet.

Fråga: Kan en ledamot i välfärdsområdesfullmäktige i kommunen delta i ett beslut om att ge välfärdsområdet en sammanställning (införandelagen 26 §) och sedan också besluta om godkännande av sammanställningen i välfärdsområdesfullmäktige? Alltså att personen själv föredrar ärendet i den ena organisationen och fattar beslut om det i den andra organisationen?

Svar: Det stämmer. Bestämmelserna om jäv för fullmäktigeledamöter är likadana i kommunallagen och lagen om välfärdsområden. I båda fallen är de mindre ”strikta” än i styrelsen, vilket leder till att en fullmäktigeledamot kan vara med och behandla dessa avtal både i kommunfullmäktige och i välfärdsområdesfullmäktige. Om man däremot sitter i styrelsen för båda organisationerna kan det bli fråga om ett samfundsjäv. Utöver samfundsjäv kan även bestämmelsen om anställningsjäv bli tillämplig i styrelsen.

Fråga: En överläkare i sjukvårdsdistriktet har valts till välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen och deltar också i beredningen av välfärdsområdet. Innebär ett anställningsförhållande i sjukvårdsdistriktet anställningsjäv el.dyl.?

Svar: Du har förstått rätt. I detta fall blir bestämmelsen om anställningsjäv tillämplig. En överläkare som är anställd hos ett sjukvårdsdistrikt är jävig i välfärdsområdesstyrelsen och i styrelsens beredningsarbete i ärenden i vilka sjukvårdsdistriktet är part eller vilka kan väntas medföra nytta eller skada för sjukvårdsdistriktet. Överläkaren är således jävig till exempel i alla avtalsärenden mellan sjukvårdsdistriktet och välfärdsområdet. 

Dessutom bör det beaktas att en persons valbarhet till olika organ borde omprövas om han eller hon övergår i anställning hos välfärdsområdet.

Fråga: En person är förtroendeman och företrädare för personalen. Personen i fråga är också ledamot i välfärdsområdesfullmäktige. Är denna person jävig att i välfärdsområdesfullmäktige vara med och besluta om ärenden där han eller hon i egenskap av personalrepresentant har varit närvarande vid beredningen?

Svar: I välfärdsområdesfullmäktige är personen jävig endast om ärendet gäller honom eller henne själv eller en närstående till honom eller henne personligen, dvs. om beslut fattas exempelvis om just hans eller hennes lön eller någon annan förmån. Personen i fråga är inte jävig att i fullmäktige behandla sådana ärenden i vilkas beredning han eller hon deltagit som personalrepresentant enbart på grund av denna formella omständighet, eller på grund av att han eller hon är förtroendeman.

Fråga: Välfärdsområdesfullmäktige behandlar vid sitt sammanträde de avtal som överförs till välfärdsområdet. Är de ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige som i välfärdsområdesstyrelsen själva har jävat sig och som har konstaterats vara jäviga att behandla ett ärende, jäviga att behandla ärendet i välfärdsområdesfullmäktige när de var jäviga i välfärdsområdesstyrelsen?

Svar: De är inte längre jäviga i välfärdsområdesfullmäktige. En fullmäktigeledamot är jävig i välfärdsområdesfullmäktige bara om ärendet gäller ledamoten personligen eller någon närstående.

Fråga: En person är anställd hos en samkommun för social- och hälsovårdstjänster och har valts till ersättare i en nämnd i välfärdsområdet. Vad gäller då i fråga om jäv?

Svar: Om en person som är anställd hos en kommun eller samkommun är ledamot i ett välfärdsområdes styrelse eller nämnd, är han eller hon jävig att delta i behandlingen av ett ärende där kommunen eller samkommunen i fråga är part. Detsamma gäller om avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för kommunen eller samkommunen. I praktiken kan jäv uppstå till exempel i ett ärende som gäller ett avtal mellan en kommun eller samkommun och ett välfärdsområde.

Efter det att personen övergår i anställning hos välfärdsområdet bör det noteras att ett anställningsförhållande till välfärdsområdet inte gör en förtroendevald, en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare jävig i ett ärende där välfärdsområdet är part. Detta undantag från anställningsjäv gäller endast situationer inom samma välfärdsområde. Men om den förtroendevalda på grundval av sitt anställningsförhållande har föredragit eller annars på motsvarande sätt handlagt ärendet, är han eller hon dock jävig. Lagen förbjuder alltså en person att ha två olika roller i handläggningen av ett ärende; den som har behandlat ett ärende i egenskap av tjänsteinnehavare kan inte senare behandla samma ärende i egenskap av förtroendevald.

Fråga: Välfärdsområdesstyrelsen ska behandla ett upphandlingsärende där det i grundförslaget föreslås att konkurrensutsättningen bereds i samarbete med ett aktiebolags ägare, dvs. kommunerna. Är de berörda kommunernas förtroendevalda jäviga vid behandlingen i välfärdsområdesstyrelsen när kommunerna har ett klart intresse i ärendet?

Svar: Regeln om samfundsjäv utgår från att kommunernas förtroendevalda är jäviga i de ärenden där avgörandena kan väntas medföra nytta eller skada för kommunerna. Uppenbarligen är detta just en sådan fråga, så i enlighet med försiktighetsprincipen rekommenderas styrelseledamöterna att jäva sig.

Fråga: En person står i tjänsteförhållande till såväl kommunen som välfärdsområdet. Vad gäller då i fråga om jäv?

Svar: Situationer där en person samtidigt är anställd i både kommunens och välfärdsområdets befattningar är utmanande med tanke på bestämmelserna om jäv, och allmängiltiga riktlinjer kan inte ges om dem. I praktiken beror uppkomsten av jävssituationer i betydande grad på de uppgifter som hör till tjänsten. I en sådan dubbelroll måste man alltid bedöma om anställningsjäv enligt förvaltningslagen föreligger och jävsfrågan ska alltid bedömas från fall till fall, i sista hand med stöd av generalklausulen.

Fråga: En person är anställd i kommunen som …direktör, är föredragande i en substansnämnd och bereder samtidigt ärenden som gäller välfärdsområdet. Är denna person nu jävig att vara beredare i välfärdsområdesstyrelsen, efter att tidigare har varit föredragande i nämnden i samma ärende?

Svar: Kommunen är en från välfärdsområdet helt fristående juridisk person, och därmed bedöms jäv för personen i fråga i välfärdsområdets tjänst enligt samma grunder som för anställda i andra externa sammanslutningar.

En person är jävig på grund av anställnings- eller uppdragsjäv om han eller hon står i anställningsförhållande eller i sådant uppdragsförhållande som har samband med det föreliggande ärendet till en part eller till någon för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada (FörvL 28 § 1 mom. 4 punkten). Detta innebär att ett anställningsförhållande till en part eller intressent medför att den anställda är jävig att delta i behandlingen av ett ärende som gäller hans eller hennes arbetsgivare.

Jäv till följd av ett anställningsförhållande förutsätter inte att den som står i anställningsförhållande själv skulle ha fått egen nytta i saken eller att hans eller hennes deltagande i handläggningen skulle ha inverkat på avgörandet. Det saknar också betydelse för jävsbedömningen om den som står i anställningsförhållande själv har upplevt sig vara jävig eller inte, eller vilken ställning han eller hon har haft i den sammanslutning som beslutet gäller (HFD:2016:190).

Jag antar att personen i fråga står i tjänsteförhållande till såväl kommunen som välfärdsområdet. Situationer där en person samtidigt är anställd hos både en kommun och ett välfärdsområde är utmanande med tanke på bestämmelserna om jäv, och allmängiltiga riktlinjer kan inte ges om dem. I en sådan dubbelroll finns anställningsjäv enligt förvaltningslagen i bakgrunden hela tiden och jävsfrågan ska alltid bedömas från fall till fall, i sista hand med stöd av generalklausulen. Det enda alternativet som kvarstår torde vara att jäva sig i samband med någondera partens beredning, dvs. att beakta frågan om anställningsjäv skilt för varje ärende.

Samfundsjäv: det är väsentligt att granska vilken ställning personen eller hans eller hennes närstående har i organisationen i fråga.   I praktiken innebär detta att personen har en ledande eller på annat sätt ansvarig ställning i den sammanslutning som är part eller intressent.

Fråga: När en person sitter i styrelsen för två olika organisationer, exempelvis välfärdsområdet och kommunen eller välfärdsområdet och sjukvårdsdistriktet, ska personen i en jävssituation jäva sig i båda organen?

Svar: Enligt 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen är en person jävig om personen eller en i 2 mom. 1 punkten avsedd närstående till honom eller henne är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ eller är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning i en sådan sammanslutning eller stiftelse eller sådant statligt affärsverk eller sådan statlig inrättning som är part eller för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada.

Med sammanslutning avses i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen också offentligrättsliga samfund såsom kommuner, samkommuner och välfärdsområden. Bestämmelsen tillämpas därmed på kommuners och samkommuners styrelseledamöter, kommundirektörer och direktörer för samkommuner samt på ledamöter i välfärdsområdesstyrelserna och välfärdsområdesdirektörerna.

Det som sägs ovan innebär att den som är ledamot i välfärdsområdets styrelse eller nämnd och samtidigt är styrelseledamot i en kommun eller samkommun, kommundirektör eller direktör för en samkommun är jävig i ett ärende där kommunen eller samkommunen i fråga är part. Detsamma gäller i en situation där avgörandet i ett ärende kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för kommunen eller samkommunen.

På motsvarande sätt är den som är ledamot i en kommuns eller samkommuns styrelse eller nämnd och samtidigt är ledamot i välfärdsområdesstyrelsen eller välfärdsområdesdirektör jävig i ett ärende där välfärdsområdet i fråga är part. Detsamma gäller i en situation där avgörandet i ett ärende kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för välfärdsområdet.

Det bör noteras att varken välfärdsområdesfullmäktige eller kommunfullmäktige motsvarar ”styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ” i den mening som avses i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen. En ledamot i välfärdsområdesfullmäktige är således inte med stöd av samfundsjäv jävig att i en kommuns styrelse eller nämnd behandla ärenden där välfärdsområdet är part eller där avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för välfärdsområdet. Omvänt gäller att en ledamot i kommunfullmäktige inte heller med stöd av samfundsjäv är jävig att i ett välfärdsområdes styrelse eller nämnd behandla ärenden där kommunen är part eller där avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för kommunen.

I praktiken kan jäv föreligga på grund av samfundsjäv till exempel när välfärdsområdets organ (annat än fullmäktige) behandlar ett ärende som gäller kommunens egendom eller fastigheter, eller när välfärdsområdets organ behandlar kommunens yrkanden i tvistemål. Vid bedömningen av samfundsjäv ska intresset i fråga övervägas från fall till fall (HFD:2021:69).

För att samfundsjäv ska bli tillämpligt, ska personen vara ledamot i styrelsen för båda organisationerna (eller ett därmed jämförbart organ), kommundirektör eller en person i ledande ställning eller därmed jämförbar ställning. Enligt vår etablerade ståndpunkt ska personen då med beaktande av sitt intresse jäva sig i båda organen.