Mariehamns hamn Ab har satsat stort. Ombyggnader för 20 miljoner euro har nyligen slutförts men i fjol sjönk antalet anlöp i hamnen med mer än 50 procent. Anställda är fortsatt permitterade. Nu hoppas bolaget att resandet kommer igång igen, men frågan är man når de volymer som man hade före pandemin.

I februari 2019 var framtidstron stark i bolaget Mariehamns hamn Ab och kontrakt för omfattande ombyggnader tecknades. Hamnen skulle byggas om rejält. Den skulle bli modernare och mer flexibel och den skulle anpassas för att kunna ta emot nya passagerarfartyg, bland dem Viking Glory, som byggs som bäst i Kina, för rederiet Viking Line.

Gamla matargångar för passagerare skulle rivas och ersättas med nya och en ny stålklaff och sidobilramp skulle byggas. En kaj skulle även förses med automatisk förtöjning, så kallad automooring som gör förtöjningen snabbare och säkrare.

Olycklig tajmning

Arbetena inleddes ganska omgående och skulle enligt planerna vara klara till hösten 2020. Det blev en del förseningar, men nu är allt klart och slutsyn hölls i början av det här året.

– Tajmningen för ombyggnaden blev inte den bästa. Pandemin slog till mot vår verksamhet med full kraft, men beslutet var ändå enkelt att fatta: Vi fortsätter och färdigställer när vi var så långt på väg. All verksamhet behöver utvecklas och vi är stolta över vår ombyggda hamn. En modern hamn med bra service är en viktig kugge i den helhet som utgör Mariehamns och hela Ålands attraktionskraft, säger Alef Jansson, vd för Mariehamns hamn Ab.

Tydliga siffror

Siffrorna för fjolåret talar sitt tydliga språk. 2019 noterades 5 029 anlöp av passagerar- och kryssningsfartyg i hamnen. Den reguljära trafiken mellan ändhamnar i Sverige, Finland och Estland som gick via Mariehamn stod för 15 anlöp per dygn. 

I fjol minskade den med mer än 50 procent och antalet anlöp blev 2350. Under knappt två månader, från slutet av mars till slutet av maj, var hamnen stängd för all passagerartrafik enligt ett beslut från statsrådet då gränskontroller infördes.

Sex olika fartyg låg under vissa tider upplagda i hamnen mot ett enda under 2019. Minskad trafik betyder givetvis mindre arbete för hamnbetjäningen och många av de anställda, som permitterades ifjol, är fortsättningsvis permitterade.

En ljusglimt

Enligt statistiken över inresande har Åland under de senaste åren haft cirka 2 miljoner besökare. Men i praktiken har cirka 1,7 miljoner av dem inte alls gått iland på Åland. De har stannat ombord på kryssningsfartygen, som gjort korta hamnuppehåll. De är så kallade picknickkryssare, som byter fartyg i Mariehamn på eftermiddagen och som därefter återvänder till antingen Stockholm eller Åbo.

– En ljusglimt i somras var de specialkryssningar som rederierna inledde till Mariehamn. Det var lyckat för oss i hamnen och även för näringsidkare på Åland, säger Alef Jansson.

Passagerarna hade nämligen möjlighet att gå i land och tillbringa ett antal timmar på Åland med mat, dryck och shopping innan fartyget återvände till Helsingfors.

Osäkert läge

Hur det blir under resten av det här året och längre fram kan ingen säga säkert. Kommer trafiken att kunna nå samma nivåer som före pandemin?

– Osäkerheten består. Allt beror på hur läget utvecklas. Blir det fler restriktioner eller öppnas samhället upp så att resandet kan komma igång igen? Då torde Åland ligga bra till om man inte kan ge sig ut på långresor direkt utan håller sig i närregionerna, säger Alef Jansson.

Han poängterar att rederierna har gjort stora insatser för ett covidsäkert resande och att Åland i stort sett klarat sig bra när det gäller antal covidfall. Men det åländska näringslivet har drabbats särskilt hårt ekonomiskt. 

– Därför är det bara att hoppas på att läget möjliggör något som kan likna en högsäsong i sommar.

Bolagiseringen var ett lyft

Roger Jansson, veteranpolitiker i Mariehamn inom partiet Moderat Samling för Åland, är styrelseordförande för hamnbolaget. 

– Hamnen har genererat goda resultat under de senaste 30-40 åren men för 2020, då vi även fick del av statsrådets coronastöd, visar vi en liten förlust. Det är svårt att bedöma hur trafiken blir i år, men jag hoppas på ett plus-minus-noll-resultat. Vi ska också anstränga oss ännu mer för att få in fler internationella kryssningsfartyg, även om vi inte kan räkna med att nå samma attraktionskraft som Visby, säger han.

Jansson säger att det var ett lyft för hamnen att verksamheten bolagiserades.

– Den största fördelen är att re- och nyinvesteringar kan fattas inom ramen för bolaget, inte inom stadens budget där anslagen ska konkurrera med annat som skola och socialvård. Det ledde tidigare till att underhållet av kajerna – slitningarna under vattennivån är stora på grund av propellerströmmarna – länge blev eftersatt. Men nu är vi på banan igen med en modern hamn i bra skick!

Mariehamns hamn Ab

• Bolaget Mariehamns hamn Ab bildades hösten 2014 och driver sedan den 1 januari 2015 stadens hamnverksamhet. Förutom hamnen för passagerar- och kryssningsfartyg har bolaget ansvar för bland annat Korrvik fiskehamn och stadens småbåtshamnar med cirka 700 platser. Bolaget ägs i sin helhet av Mariehamns stad.

• Trafiken med bil- och passagerarfärjor mellan Sverige och Finland med Mariehamn som mellanhamn inleddes 1959. Sedan dess har hamnen byggts ut i många omgångar för att kunna ta emot allt större och allt fler fartyg. Hamnen har under de senaste decennierna varit en av de största passagerarhamnarna i Finland.

• I fjol halverades trafiken på grund av pandemin. Birka Cruises Ab lade ner kryssningstrafiken Stockholm-Mariehamn som pågått nästan 50 år. Fartygen på rutterna Helsingfors-Mariehamn-Stockholm och Stockholm-Mariehamn-Tallinn togs ur trafik. Kvar blev trafiken på rutterna Mariehamn-Kapellskär och Åbo-Mariehamn-Stockholm. Hamnen redovisade en nettovinst på knappt 2,7 miljoner euro för 2019. Bolaget överförde drygt 1,6 miljoner euro till Mariehamns stad dels i form av räntor på lån, dels i form av mark- och vattenarrenden.

• Bokslutet för 2020 slutar i en förlust. Överföringen till Mariehamns stad uppgick till drygt 1,8 miljoner euro.

Det här är en artikel från Kommuntorget 2/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.

Prenumerera | Kommuntorget.fi

Prenumerera! Kommuntorget är Finlands enda tidning om kommunala frågor på svenska. Beställ Kommuntorget till alla betjäningspunkter i din kommun: byråer, hälsocentraler och sjukhus till biblioteket…

The post Mariehamn satte 20 miljoner euro i hamnen – ”Nu hoppas vi på något som liknar en högsäsong” appeared first on Kommuntorget.fi.

Erika Strandberg valdes till ny kommundirektör i Kimitoöns kommun i februari. Då valdes också Anne Ekstrand till Jakobstads nya stadsdirektör. Kommuntorget ställde dem båda fem frågor, om deras yrkesval, om jobbet och om sommarens val.

1. Berätta om en episod som påverkade ditt yrkesval.
2. Dina tre bästa tips för att få till stånd ett förtroligt och välfungerande samarbete.
3. På vilket sätt bidrar du med din person och din kompetens till att utveckla din kommun på ett positivt sätt?
4. Hur har coronapandemin påverkat din kommun, dig själv och din arbetsplats?
5. Dina förväntningar på kommunalvalet. Hur ser resultatet ut när det är som bäst?

Erika Strandberg: Det lönar sig att vara ödmjuk

1. Jag var aktiv i ungdomspolitiken i Pargas där äldre politiker hade en medveten strategi att lyfta fram unga människor. De gjorde det bra. Jag blev invald i social- och hälsovårdsnämnden när jag var 18. Tack vare att de trodde på mig fick jag en inblick i hur kommunen fungerar och blev samhällsintresserad.

2. Först och främst handlar det om att lyssna. Det finns inget viktigare. Sedan har jag märkt att det lönar sig att vara ödmjuk, att inte ge sig in med prestige i olika frågor utan att föra en öppen diskussion. Man ska komma ihåg att bakom varje åsikt, bakom varje uppdrag i kommunen, finns en människa.

3. Som person känner jag Kimitoöns kommun. Jag känner starkt för den och är engagerad i kommunen, jag känner människorna här, hur de tänker och lever. Som yrkesmänniska jobbar jag målmedvetet på ett försiktigt strategiskt sätt. Jag slår inte huvudet i väggen utan går stegvis fram. Det ger resultat i slutändan. Dessutom känner jag till hela kommunspektret, jag vet hur kommunen fungerar.

4. Jag tänker främst på företagen, som har tagit hårda smällar och har det riktigt tufft. Men jag ser också ett ökat intresse för landsbygden och skärgården. Många har dragit nytta av det och vi har som kommun försökt göra detsamma. Vad gäller mig själv så hör jag till den grupp som påverkats minst, mitt i livet som jag är, men i min yrkesroll saknar jag möten med nya människor. Med tanke på min nya roll som kommundirektör borde jag vara ute och träffa folk och besöka företag. Men man måste vara försiktig. Min arbetsplats har tagit ett digitalt jättekliv. Kommunkansliet har minskat på utrymmena och överlag har alla uppgifter inom kommunen förändrats. Jag saknar de spontana diskussionerna och skratten i korridorerna.

5. Jag hoppas på goda valdebatter och på nya förtroendevalda som vågar tänka stort och brett. Och jag hoppas på ett bättre diskussionsklimat i fullmäktige, mellan de olika grupperna.

Erika Strandberg

• Ålder: 43.
• Familj: Man och två tonårspojkar.
• Utbildning: PM vid Åbo Akademi.
• Some: Använder Twitter, Instagram och LinkedIn. Finns på Facebook mera som betraktare.
• Karriär: Blev bildningsdirektör för Kimito och Västanfjärd 2004. Bildningschef i samband med kommunsammanslagningen 2009. Förvaltningschef sedan 2010, med undantag för ett år då jag jobbade med social- och hälsovårdsreformen i landskapet.
• Det bästa med ett kommunalt jobb: Mångsidigheten och att starkt få vara med och utveckla kommunen.
• När jag inte är i mitt arbetsrum är jag antagligen hemma och läser en bok (i dessa distanstider är jag på jobb även om jag inte är i arbetsrummet) .
• Mina planer för sommaren 2021: Bygga sommarstuga.

Anne Ekstrand: Jobbet blir enklare när man diskuterar på förhand

1. Jag började studera juridik för att jag råkade komma in till juridiska vid Helsingfors universitet. När jag sedan började jobba insåg jag att det är roligare att jobba som jurist än att studera själva juridiken, som kan vara nog så svår! Efter examen har jag i stort sett tackat ja till de jobb som erbjudits mig och jag har tyckt om dem alla. Det första jobbet som jag självmant sökte var tjänsten som stadsjurist i Jakobstad.

2. Jobbet blir enklare och mer framgångsrikt när man diskuterar ärenden och beredningar på förhand. Det lönar sig inte i längden att som tjänstemän komma med överraskningar. Jag har utvecklat kontakterna till de förtroendevalda under många år. De känner mig och jag känner dem. De förtroendevalda är både stöd och bollplank för beredningen.

3. Stadens ekonomi är min första prioritet. Jag tror inte på underverk, stora elefanter ska ätas i små bitar! Staden har bra inkomster och en stabil ekonomi. Vi måste bara se till att upplåningen och utgifterna minskar. Det är också viktigt att invånarna trivs och stannar kvar i sin stad. Jakobstad är en bra stad att bo i. Coronapandemin har gjort att människor upptäckt möjligheten att distansjobba, förhoppningsvis kan fler tänka sig att flytta hit. Jakobstad ska vara en stad som tänker framåt och som jobbar för att hela tiden bli lite bättre.

4. Epidemin har lärt oss att arbeta på distans. Själv föredrar jag fysiska möten, koncentrationen är bättre och det är lättare att följa folks reaktioner. Å andra sidan är distansmöten oerhört tidsinbesparande. Under pandemin har jag följt nämndmöten kvällstid från min hemsoffa. Utan distansmöjlighet hade jag inte orkat delta lika ofta.
   – Jag saknar möjligheten att gå på konserter och tillställningar, men som alla andra har jag anpassat mig. Det är lättare att anpassa sig för den som har ett jobb att gå till varje dag. Jag vet att läget har varit tröstlöst för många äldre som fått tillbringa tiden ensamma hemma utan några aktiviteter. Jag har deltagit i distansmiddagar och kafferep, till och med i ett par vinprovningar på distans.
   – Vi har många som arbetar på distans och det är bra.  Allt flyter på. Jakobstad anpassade sig väldigt bra till smittläget. Stadsborna sköter sig bra, följer restriktionerna och drar sitt strå till stacken. Men smittan är oberäknelig och kommer att prägla oss ännu länge.
5. Jag hoppas att alla kommer att ha möjlighet att rösta. Jag var i många år sekreterare i centralvalnämnden i Jakobstad och har därför jobbat mycket med det praktiska kring val. Kommunalvalet brukar höra till de intressantaste valen med högt valdeltagande. I år kommer det att behövas mera funktionärer vid förhandsröstningen och i vallokalerna på själva valdagen.

Anne Ekstrand

• Ålder: fyller 62 i maj 
• Familj: tvillingsyster och pudeln Edda
• Utbildning: juris kandidat från Helsingfors universitet (1985), vicehäradshövding (1986)
• Sociala medier: Instagram, Facebook, Tiktok, Clubhouse. Har haft Facebook-konto länge och bestämde sig redan från början att inte klaga utan enbart skriva positivt. Säkraste sättet att få kontakt med stadsdirektören är inte via some, utan via telefon och e-mail. 
• Karriär: Notarie (Korsholms domsaga), jurist (Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC), bankjurist (Sparbanken Deposita, Jakobstad), jurist (Egendomsförvaltningsbolaget Arsenal, Jakobstad och Karleby), rättshjälpsbiträde (Karleby), stadsjurist (Jakobstad), stadsdirektör 2021- (Jakobstad)
• Det bästa med ett kommunalt jobb är insynen och möjligheten att tillsammans med tjänstemän och beslutfattare påverka den mångfald av verksamheter som finns i staden. Staden finns med där livet börjar och slutar, via skolan och åldringsvården och allt där emellan.  
• När jag inte är i mitt arbetsrum är jag antagligen på promenad med hunden. Hemma tittar jag på tv-nyheter och aktualitetsprogram. Jag läser mycket – svårare böcker när jag är ledig, lättare när jag jobbar. Jag tycker också om att laga mat och ha gäster. Jag rör mig mellan Jakobstad, Pörtom (Närpes) och Helsingfors. Men på den sista tiden har jag inte hunnit med så mycket mer än jobb.
• Mina planer för sommaren 2021: Jag hoppas att coronaläget tillåter att det ordnas evenemang igen i sommar. Vi har ett kommunalval i juni, där hjälper jag vid behov till med det praktiska. Efter valet tar jag semester, deltar i Jakobs Dagar, sätter potatis och sår ringblommor i Pörtom och i augusti börjar arbetet med nya fullmäktige rulla på igen.

Det här är en artikel från Kommuntorget 2/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.

Prenumerera | Kommuntorget.fi

Prenumerera! Kommuntorget är Finlands enda tidning om kommunala frågor på svenska. Beställ Kommuntorget till alla betjäningspunkter i din kommun: byråer, hälsocentraler och sjukhus till biblioteket…

The post Anne Ekstrand och Erika Strandberg om ledarskap appeared first on Kommuntorget.fi.

Erika Strandberg valdes till ny kommundirektör i Kimitoöns kommun i februari. Då valdes också Anne Ekstrand till Jakobstads nya stadsdirektör. Kommuntorget ställde dem båda fem frågor, om deras yrkesval, om jobbet och om sommarens val.

1. Berätta om en episod som påverkade ditt yrkesval.
2. Dina tre bästa tips för att få till stånd ett förtroligt och välfungerande samarbete.
3. På vilket sätt bidrar du med din person och din kompetens till att utveckla din kommun på ett positivt sätt?
4. Hur har coronapandemin påverkat din kommun, dig själv och din arbetsplats?
5. Dina förväntningar på kommunalvalet. Hur ser resultatet ut när det är som bäst?

Erika Strandberg: Det lönar sig att vara ödmjuk

1. Jag var aktiv i ungdomspolitiken i Pargas där äldre politiker hade en medveten strategi att lyfta fram unga människor. De gjorde det bra. Jag blev invald i social- och hälsovårdsnämnden när jag var 18. Tack vare att de trodde på mig fick jag en inblick i hur kommunen fungerar och blev samhällsintresserad.

2. Först och främst handlar det om att lyssna. Det finns inget viktigare. Sedan har jag märkt att det lönar sig att vara ödmjuk, att inte ge sig in med prestige i olika frågor utan att föra en öppen diskussion. Man ska komma ihåg att bakom varje åsikt, bakom varje uppdrag i kommunen, finns en människa.

3. Som person känner jag Kimitoöns kommun. Jag känner starkt för den och är engagerad i kommunen, jag känner människorna här, hur de tänker och lever. Som yrkesmänniska jobbar jag målmedvetet på ett försiktigt strategiskt sätt. Jag slår inte huvudet i väggen utan går stegvis fram. Det ger resultat i slutändan. Dessutom känner jag till hela kommunspektret, jag vet hur kommunen fungerar.

4. Jag tänker främst på företagen, som har tagit hårda smällar och har det riktigt tufft. Men jag ser också ett ökat intresse för landsbygden och skärgården. Många har dragit nytta av det och vi har som kommun försökt göra detsamma. Vad gäller mig själv så hör jag till den grupp som påverkats minst, mitt i livet som jag är, men i min yrkesroll saknar jag möten med nya människor. Med tanke på min nya roll som kommundirektör borde jag vara ute och träffa folk och besöka företag. Men man måste vara försiktig. Min arbetsplats har tagit ett digitalt jättekliv. Kommunkansliet har minskat på utrymmena och överlag har alla uppgifter inom kommunen förändrats. Jag saknar de spontana diskussionerna och skratten i korridorerna.

5. Jag hoppas på goda valdebatter och på nya förtroendevalda som vågar tänka stort och brett. Och jag hoppas på ett bättre diskussionsklimat i fullmäktige, mellan de olika grupperna.

Erika Strandberg

• Ålder: 43.
• Familj: Man och två tonårspojkar.
• Utbildning: PM vid Åbo Akademi.
• Some: Använder Twitter, Instagram och LinkedIn. Finns på Facebook mera som betraktare.
• Karriär: Blev bildningsdirektör för Kimito och Västanfjärd 2004. Bildningschef i samband med kommunsammanslagningen 2009. Förvaltningschef sedan 2010, med undantag för ett år då jag jobbade med social- och hälsovårdsreformen i landskapet.
• Det bästa med ett kommunalt jobb: Mångsidigheten och att starkt få vara med och utveckla kommunen.
• När jag inte är i mitt arbetsrum är jag antagligen hemma och läser en bok (i dessa distanstider är jag på jobb även om jag inte är i arbetsrummet) .
• Mina planer för sommaren 2021: Bygga sommarstuga.

Anne Ekstrand: Jobbet blir enklare när man diskuterar på förhand

1. Jag började studera juridik för att jag råkade komma in till juridiska vid Helsingfors universitet. När jag sedan började jobba insåg jag att det är roligare att jobba som jurist än att studera själva juridiken, som kan vara nog så svår! Efter examen har jag i stort sett tackat ja till de jobb som erbjudits mig och jag har tyckt om dem alla. Det första jobbet som jag självmant sökte var tjänsten som stadsjurist i Jakobstad.

2. Jobbet blir enklare och mer framgångsrikt när man diskuterar ärenden och beredningar på förhand. Det lönar sig inte i längden att som tjänstemän komma med överraskningar. Jag har utvecklat kontakterna till de förtroendevalda under många år. De känner mig och jag känner dem. De förtroendevalda är både stöd och bollplank för beredningen.

3. Stadens ekonomi är min första prioritet. Jag tror inte på underverk, stora elefanter ska ätas i små bitar! Staden har bra inkomster och en stabil ekonomi. Vi måste bara se till att upplåningen och utgifterna minskar. Det är också viktigt att invånarna trivs och stannar kvar i sin stad. Jakobstad är en bra stad att bo i. Coronapandemin har gjort att människor upptäckt möjligheten att distansjobba, förhoppningsvis kan fler tänka sig att flytta hit. Jakobstad ska vara en stad som tänker framåt och som jobbar för att hela tiden bli lite bättre.

4. Epidemin har lärt oss att arbeta på distans. Själv föredrar jag fysiska möten, koncentrationen är bättre och det är lättare att följa folks reaktioner. Å andra sidan är distansmöten oerhört tidsinbesparande. Under pandemin har jag följt nämndmöten kvällstid från min hemsoffa. Utan distansmöjlighet hade jag inte orkat delta lika ofta.
   – Jag saknar möjligheten att gå på konserter och tillställningar, men som alla andra har jag anpassat mig. Det är lättare att anpassa sig för den som har ett jobb att gå till varje dag. Jag vet att läget har varit tröstlöst för många äldre som fått tillbringa tiden ensamma hemma utan några aktiviteter. Jag har deltagit i distansmiddagar och kafferep, till och med i ett par vinprovningar på distans.
   – Vi har många som arbetar på distans och det är bra.  Allt flyter på. Jakobstad anpassade sig väldigt bra till smittläget. Stadsborna sköter sig bra, följer restriktionerna och drar sitt strå till stacken. Men smittan är oberäknelig och kommer att prägla oss ännu länge.
5. Jag hoppas att alla kommer att ha möjlighet att rösta. Jag var i många år sekreterare i centralvalnämnden i Jakobstad och har därför jobbat mycket med det praktiska kring val. Kommunalvalet brukar höra till de intressantaste valen med högt valdeltagande. I år kommer det att behövas mera funktionärer vid förhandsröstningen och i vallokalerna på själva valdagen.

Anne Ekstrand

• Ålder: fyller 62 i maj 
• Familj: tvillingsyster och pudeln Edda
• Utbildning: juris kandidat från Helsingfors universitet (1985), vicehäradshövding (1986)
• Sociala medier: Instagram, Facebook, Tiktok, Clubhouse. Har haft Facebook-konto länge och bestämde sig redan från början att inte klaga utan enbart skriva positivt. Säkraste sättet att få kontakt med stadsdirektören är inte via some, utan via telefon och e-mail. 
• Karriär: Notarie (Korsholms domsaga), jurist (Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC), bankjurist (Sparbanken Deposita, Jakobstad), jurist (Egendomsförvaltningsbolaget Arsenal, Jakobstad och Karleby), rättshjälpsbiträde (Karleby), stadsjurist (Jakobstad), stadsdirektör 2021- (Jakobstad)
• Det bästa med ett kommunalt jobb är insynen och möjligheten att tillsammans med tjänstemän och beslutfattare påverka den mångfald av verksamheter som finns i staden. Staden finns med där livet börjar och slutar, via skolan och åldringsvården och allt där emellan.  
• När jag inte är i mitt arbetsrum är jag antagligen på promenad med hunden. Hemma tittar jag på tv-nyheter och aktualitetsprogram. Jag läser mycket – svårare böcker när jag är ledig, lättare när jag jobbar. Jag tycker också om att laga mat och ha gäster. Jag rör mig mellan Jakobstad, Pörtom (Närpes) och Helsingfors. Men på den sista tiden har jag inte hunnit med så mycket mer än jobb.
• Mina planer för sommaren 2021: Jag hoppas att coronaläget tillåter att det ordnas evenemang igen i sommar. Vi har ett kommunalval i juni, där hjälper jag vid behov till med det praktiska. Efter valet tar jag semester, deltar i Jakobs Dagar, sätter potatis och sår ringblommor i Pörtom och i augusti börjar arbetet med nya fullmäktige rulla på igen.

Det här är en artikel från Kommuntorget 2/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.

Prenumerera | Kommuntorget.fi

Prenumerera! Kommuntorget är Finlands enda tidning om kommunala frågor på svenska. Beställ Kommuntorget till alla betjäningspunkter i din kommun: byråer, hälsocentraler och sjukhus till biblioteket…

The post Anne Ekstrand och Erika Strandberg om ledarskap appeared first on Kommuntorget.fi.

Äldreombudsmannen ska rapportera till statsrådet och riksdagen.

Inrättandet av en tjänst som äldreombudsman är en del av regeringsprogrammet och ifjol utlovade justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) att tjänsten kommer att tillsättas i år.

Nu har ärendet avancerat så långt att regeringen föreslår att tjänsten inrättas. Enligt Justitieministeriets pressmeddelande ska Äldreombudsmannen vara en självständig och oberoende myndighet som verkar i anslutning till Diskrimineringsombudsmannens byrå och som har till uppgift att främja tillgodoseendet av de äldres rättigheter.

En sådan myndighet saknas för tillfället konstaterar Henriksson.

– Äldreombudsmannen skulle kunna lyfta fram de äldres perspektiv i samhällsdebatten, påverka attityderna och bidra till att öka förståelsen för frågor som gäller de äldre, säger hon.

Ombudsmannen ska föra in sina iakttagelser och de äldres synpunkter i samhällsdebatten och i beslutsfattandet. Dessutom ska ombudsmannen ta initiativ och ge utlåtanden, utarbeta och låta göra utredningar och publicera rapporter.

Till uppgiften hör också att främja spridandet av information som gäller äldre samt främja samarbete mellan aktörer som behandlar äldrefrågor. Äldreombudsmannen ska rapportera regelbundet till statsrådet och riksdagen.

Äldreombudsmannen ska inte ha behörighet att avgöra klagomålsärenden i enskilda fall. I uppgifterna betonas bevakning och bedömning samt proaktiv påverkan.

The post Frågan om äldreombudsman avancerar – regeringen föreslår att tjänsten inrättas appeared first on Kommuntorget.fi.

Äldreombudsmannen ska rapportera till statsrådet och riksdagen.

Inrättandet av en tjänst som äldreombudsman är en del av regeringsprogrammet och ifjol utlovade justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) att tjänsten kommer att tillsättas i år.

Nu har ärendet avancerat så långt att regeringen föreslår att tjänsten inrättas. Enligt Justitieministeriets pressmeddelande ska Äldreombudsmannen vara en självständig och oberoende myndighet som verkar i anslutning till Diskrimineringsombudsmannens byrå och som har till uppgift att främja tillgodoseendet av de äldres rättigheter.

En sådan myndighet saknas för tillfället konstaterar Henriksson.

– Äldreombudsmannen skulle kunna lyfta fram de äldres perspektiv i samhällsdebatten, påverka attityderna och bidra till att öka förståelsen för frågor som gäller de äldre, säger hon.

Ombudsmannen ska föra in sina iakttagelser och de äldres synpunkter i samhällsdebatten och i beslutsfattandet. Dessutom ska ombudsmannen ta initiativ och ge utlåtanden, utarbeta och låta göra utredningar och publicera rapporter.

Till uppgiften hör också att främja spridandet av information som gäller äldre samt främja samarbete mellan aktörer som behandlar äldrefrågor. Äldreombudsmannen ska rapportera regelbundet till statsrådet och riksdagen.

Äldreombudsmannen ska inte ha behörighet att avgöra klagomålsärenden i enskilda fall. I uppgifterna betonas bevakning och bedömning samt proaktiv påverkan.

The post Frågan om äldreombudsman avancerar – regeringen föreslår att tjänsten inrättas appeared first on Kommuntorget.fi.

Samlingspartiet i Vasa tar avstånd från kandidaten Petteri Kalliolas kommentarer. Åtgärder kan bli aktuella.

Begränsa fattiga, mörkhyade och romer till Korsnärståget, så vet man var de bor.

Så svarade Petteri Kalliola, samlingspartistisk kandidat i kommunalvalet i Vasa, i Yles valkompass när påståendet löd: ”Min stad borde sträva efter att det bor människor med olika bakgrund och från olika samhällsklasser i alla bostadsområden.”

Kalliola använde andra ord än ”mörkhyade” och ”romer” men Kommuntorget upprepar dem inte här.

Kalliolas svar spreds på sociala medier på tisdag och väckte bestörtning och kritik.

Själv skrev Kalliola på Twitter att han svarat utan att tänka efter. Han bad om ursäkt och menade att det var hans oerfarenhet som sken igenom när han skrev att ovannämnda folkgrupperna skulle koncentreras till stadsdelen Korsnäståget.

Vastasin Ylen vaalikoneen kysymykseen ajattelemattomasti. Viesti ei vastaa ajatteluani. Pyydän anteeksi. Kokemattomuus paistaa tässä.

— Petteri Kalliola (@KalliolaPetteri) May 11, 2021

Till Yle säger Kalliola att svaret i valkompassen skrevs i ett ”aningen upprört tillstånd”. Det kan ha påverkat saken, menar Kalliola, som försäkrar att han inte tycker att Korsnäståget är ett dåligt område.

– Som Vasabo så var det erfarenheterna som gjorde att jag, i fel sinnesstämning, svarade som jag gjorde, säger Kalliola till Yle.

Inledningsvis verkade Kalliolas ursäkt ha fungerat. Riikka Varila, Samlingspartiets verksamhetsledare i Österbotten, skrev på Twitter att människor begår misstag och att Kalliola ber uppriktigt om ursäkt.

Ihmiset tekevät virheitä. Olen keskustellut ehdokkaamme kanssa hänen vaalikonevastauksista. Hän pyytää vilpittömästi asiaa anteeksi. https://t.co/bKU7i4fm6V

— Riikka Varila (@riikkavarila) May 11, 2021

Samlingspartiet i Vasa var inte lika förstående. Ordförande Tanja Davidov skrev att partiet tar avstånd från Kalliolas svar och att styrelsen överväger ytterligare åtgärder mot kandidaten, utöver det samtal som partiet fört med honom.

Skärmdump från Samlingspartiet i Vasas Facebooksida.

Vilket är Yles ansvar i detta, givet att Kalliolas skriverier är rasistiska (han motsätter sig också i andra svar invandring och islam)?

Ville Seuri, producent för valkompassen, skriver på Twitter, i ett svar på kommunalvalskandidaten Saana Simonens (VF) fråga, att det nu handlar om ett enskilt fall och att Yles ansvar som utgivare utreds.

Förhastade slutsatser får inte dras, skriver Seuri. Politiker åtnjuter en bred yttrandefrihet, också för att de ansvarar för sina uttalanden, menar han.

Tässä on yksi vastaus, jonka suhteen selvitämme, mitä vastuumme julkaisijana sen kannalta vaatii. Hätiköityjä ratkaisuja ei tehdä. Poliittisen puheen on nautittava laajaa sananvapautta myös siksi, että poliitikot joutuvat vastaamaan ajatuksistaan. Selvitys siis menossa.

— Ville Seuri (@villeseuri) May 11, 2021

The post Samlingspartist i Vasa vill koncentrera fattiga, mörkhyade och romer till viss stadsdel – ”så vet man var de bor” appeared first on Kommuntorget.fi.

I  Kimitoöns kommun har kulturhuset Villa Lande blivit invånarnas andra vardagsrum. Där ordnas konserter och filmförevisningar och där finns bibliotek och möteslokaler.  I Kommunförbundets undersökning ger invånarna Kimitoöns  kulturtjänster högsta betyg.

– På Kimitoön ordnar föreningar och privata aktörer kultur- och fritidsaktiviteter. I de avgiftsfria fritidsklubbarna kan barn och unga pröva på cirkus och hantverk. Den lokala historien är närvarande på museerna, konstaterar Johanna Selkee, specialsakkunnig på Kommunförbundet.

Det är inte bara i Kimitoöns kommun som invånarna är nöjda med hur kultur- och fritidstjänsterna sköts. Landets nöjdaste kultur- och fritidskonsumenter hittar man i kommuner med mer än 50 000 invånare, i tvåspråkiga kommuner och i kommuner med svenskspråkig majoritet.

Även om kommuninvånarna genomgående ger högt betyg för skötseln av kommunala tjänster och tjänsternas tillgänglighet, är det ändå kultur- och fritidstjänsterna invånarna är mest nöjda med, visar Kommunförbundets invånarenkät. Till dessa hör bibliotekstjänster, kulturtjänster och tjänster inom den grundläggande konstundervisningen samt medborgar- och arbetarinstitut, idrotts- och motionstjänster och ungdomstjänster.

Sammanlagt 91 procent av enkätdeltagarna bedömer att den egna kommunens bibliotekstjänster sköts väl. Kulturtjänsterna sköts väl enligt 73 procent av enkätdeltagarna.

Man var också mycket positiv i fråga om hur idrotts- och motionstjänsterna sköts.

– Resultaten av vår enkät visar att kommuninvånarna värdesätter bland annat biblioteks- och kulturtjänsterna mycket högt och att dessa tjänster verkligen har stor betydelse för kommuninvånarna. Tack vare detta kan kommunen till exempel genom kulturverksamhet profilera sig som en intressant och aktiv boendeort som erbjuder kommuninvånarna fritidstjänster av hög kvalitet, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

– Mångsidiga och fungerande tjänster är också en attraktionsfaktor för nya invånare och till exempel sommarboende, fortsätter Pekola-Sjöblom.

Kvinnor, svenskspråkiga och unga vuxna nöjdast

I de kommuner som ingick i undersökningen 2020 varierade andelen som använt biblioteks- och kulturtjänster och tjänster inom den grundläggande konstundervisningen stort bland de kommuninvånare som deltog i enkäten.

Invånarna är ändå mycket nöjda med skötseln av bibliotekstjänsterna, tillgången till dem och tjänsternas tillgänglighet, oberoende av åldersgrupp, kön och modersmål och oberoende var i kommunen man bor.

Också för kulturtjänsternas del är invånarna mycket nöjda med skötseln, tillgången och tillgängligheten oberoende av åldersgrupp, kön och bostadsområde. Bland enkätdeltagarna gavs de bästa betygen för tjänsterna av svenskspråkiga, kvinnor och 18-29-åringar.

Föga överraskande gav de som bor i kommuncentrum och kommunens randområden högre betyg för kulturtjänsterna än de som bor i glesbygden. Konst- och kulturinstituten koncentreras till landskapscentrumen, och föreningar är på motsvarande sätt viktiga kulturproducenter i mindre kommuner.

Man är också tämligen nöjd med den grundläggande konstundervisningen, oberoende av åldersgrupp, kön och bostadsområde. Av enkätdeltagarna var 40-49-åringarna, 30-39-åringarna samt kvinnorna nöjdast med tjänsterna.

Musik, dans, cirkus och konst

Kommunerna är skyldiga att ordna kultur- och biblioteksverksamhet. Kultur kan utöver biblioteken avse musik-, teater-, dans-, cirkus-, musei- och utställningsverksamhet, konstutövande och grundläggande konstundervisning, evenemang, festivaler och fester under hela året. Kommunerna kan upprätthålla kulturhus och andra lokaler för konst- och hembygdsföreningar samt för konstnärer. 

Utöver hobbyverksamhet upprätthåller och stödjer kommunerna professionell konstverksamhet och utställningslokaler, köper offentlig konst och integrerar kulturtjänster i serviceenheter inom social- och hälsovårdssektorn. 

– Till exempel Keuru har ett aktivt konst- och kulturhistoriskt museum, ett musikinstitut och ett medborgarinstitut som erbjuder grundläggande konstundervisning i musik och dans. Det finns klubbar för unga samt kulturlokaler för kommuninvånare och föreningar. Kulttuuriportaat är en kulturpedagogisk plan för småbarnspedagogiken och grundskolorna i Keuru. Målet med planen är att integrera konst och kultur i barnens och de ungas vardag, säger Johanna Selkee, specialsakkunnig på Kommunförbundet.

Lappo flitiga inom konstundervisningen

Mest tjänster inom den grundläggande konstundervisningen används enligt Kommunförbundets enkät i Lappo.

I Lappo verkar till exempel ett medborgarinstitut, en konstskola och ett musikinstitut som erbjuder möjligheter för utövande av konst och grundläggande konstundervisning.

Så gjordes enkäten

• Enkäten genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025.
• I kommuninvånarundersökningen kartlades kommuninvånarnas åsikter om skötseln av och tillgången till kommunala tjänster och tjänsternas tillgänglighet.
• Enkäten besvarades av sammanlagt nästan 11 000 myndiga kommuninvånare från 43 kommuner runt om i landet.   

The post Kulturhuset är invånarnas andra vardagsrum – Invånarna ger Kimitoöns kultur högsta betyg appeared first on Kommuntorget.fi.