I Helsingfors står det partiet utan borgmästarkandidat. Partiledningens diffusa budskap är en bakomliggande orsak, säger Apter.

Kirsi Pihas besked i lördags att hon inte längre är Samlingspartiets borgmästarkandidat i Helsingfors har lett till kritik och självkritik inom partiet.

I Helsingin Sanomat kritiserar anonyma samlingspartister Piha för beslutet, men också partiordförande Petteri Orpo får kritik. Orpo upplevs inte ha stött Piha tillräckligt, när hon kom på kollissionskurs med högerkonservativa röster inom partiet.

Ted Apter, fullmäktigeledamot för Samlingspartiet i Helsingfors och kandidat i kommunalvalet, hör till dem som idkar självkritik.

I ett blogginlägg skriver Apter att det inte är Piha som misslyckats. Snarare är det partiet som misslyckats i att ge Piha sitt fulla stöd.

Apter riktar sin kritik också mot partiordförande Orpo, som i fredagens Marja Sannikka-program på Yle inte tog klar ställning i det gräl som blossat upp inom Samlingspartiet.

Grälet hade sin upprinnelse i att Atte Kaleva, som kandiderar för Samlingspartiet, i en video på Twitter sade sig ha en dröm om ett Helsingfors utan kommunister. Piha anslöt sig till dem som tyckte att Kalevas kommentarer inte förtjänar uppmärksamhet, vilket ledde till att hon blev föremål för en smutskastningskampanj på sociala medier.

Att Orpo inte tydligare tog Piha i försvar i fredags underlättade inte situationen, skriver Apter i sin blogg.

Ger VF en eloge

När Kommuntorget ringer upp Apter på måndagen säger han att Petteri Orpo nu tydligare klargjort vad som inte är acceptabelt.

– Men det borde han ha gjort redan tidigare.

I ett inlägg på Facebook skriver Orpo att personangrepp och smygrasism inte har någon plats i Samlingspartiet, och att han inte kan acceptera att folk behandlar varandra illa.

Orpo har också uppmanat att de som känner till oegentligheter inom partiet ska informera partiledningen om detta. Apter säger att han i går kväll sänt partikansliet exempel på beteende inom partiet som står i strid med partiets grundvärderingar.

Du skriver att Sannfinländarna är ett varnande exempel på vad som händer om man inte tar itu med beteenden och uttalanden som relativiserar grundläggande värderingar och mänskliga rättigheter. Dras Samlingspartiet med samma problem som Sannfinländarna?

– Jag upplever att ledningen inom partiet och i de olika distrikten ska visa var gränsen går när det handlar om grundläggande värderingar. Det gäller att vidta åtgärder om gränsen överskrids.

Apter ger en eloge till Vänsterförbundets ordförande Li Andersson, som reagerade snabbt när det framkommit att partiets borgmästarkandidat i Åbo, Sasu Haapanen, misstänks för sexualbrott.

– Vi borde med motsvarande klarhet göra det tydligt att om man går emot partiets värderingar så har det konsekvenser. Jag vill understryka att det är okej att vi har olika fraktioner inom Samlingspartiet. De ryms med. Men grundläggande värderingar ska inte politiseras.

Hoppas på Vartiainen

Det stora problemet, säger Apter, är att gränsdragningen, och vad som händer om en kandidat eller politiker överskrider gränsen, är för diffus. Budskapet på alla nivåer inom partiet måste tydliggöras, och det är upp till ledningen att se till att det följs.

– Kandidater kan inte ta för givet att de har en plats inom partiet om de inte följer våra värderingar. Det finns andra partier som de kan kandidera för i så fall.

Samlingspartiet i Helsingfors måste nu på kort tid få fram en ny borgmästarkandidat. Wille Rydman, som var Pihas motkandidat när distriktet valde henne, står inte längre till förfogande. Istället har Juhana Vartiainen seglat upp som ett starkt namn.

Vartiainen har sagt att han överväger en kandidatur. Om han ställer upp har han Ted Apters stöd.

Apter tror inte att splittringen inom Samlingspartiet, mellan liberala och konservativa, är ett resultat av att mycket fokus är på borgmästarkandidaterna. Själva modellen gör att det politiska arbetet framskrider snabbare, och personcentrerade val lyfter valdeltagandet.

– Därför är det viktigt med stor synlighet för borgmästarkandidaterna innan valet. Om de inte syns kan de inte berätta vad de står för.

The post Ted Apter kritisk till det egna partiet: Samlingspartiet saknar tydliga gränsdragningar appeared first on Kommuntorget.fi.

Det finns invånare som bara behöver ett lite stöd i vardagen för att hållas på fötter. I Sibbo kallades marthorna in för att bidra till en bättre och mer klientvänlig service.

Det är frågan om ett unikt samarbete och en första tvåspråkig pilot. Sibbo kommun ordnade tillsammans med de lokala marthaföreningarna en matlagningskurs för unga vuxna i behov av stöd.

Katarina Alhovuori, servicechef inom tjänster för den arbetsföra befolkningen i Sibbo, säger att orsakerna till att hon kontaktade marthorna är många.

 – Marthorna är neutrala, det är viktigt för den här målgruppen, säger Alhovuori. Marthornas arbete för en trygg vardag är något som kan stödja de här deltagarna.

Kommundirektör Mikael Grannas säger att behovet av tredje sektorns insats i kommunen är stort och att det kommer att växa.

– Trycket på den offentliga sektorn ökar hela tiden, säger Grannas. De lagstadgade uppgifterna kommunen ska sköta blir fler och fler, men vi får inte mer pengar för att sköta dem.

Utan tredje sektorns insats i Sibbo skulle kommunen inte ha råd att fånga upp till exempel invånare som bara behöver lite, men ändå kontinuerligt stöd för att få vardagen att fungera.

 – Det är omöjligt att säga hur mycket tredje sektorns verksamhet är värd i pengar, säger Grannas.

 – Hur mäter man hur mycket det kostar att få en människa på fötter? frågar Alhovuori. I ett ekonomiskt utmanande läge är det ofta i förebyggande verksamhet man skär.

Den inbesparing som eventuellt uppstår frigör medel för till exempel köp av tjänster för social- och hälsovårdsverksamheten.

Också invånarna i Sibbo har höga förväntningar på servicenivån och det kommer att synas under vårens kommunalval. Grannas ser framför sig en kampanjperiod under vilken kandidaterna lovar arbeta för utökad och bättre service inom olika sektorer.

– Trycket på en ökad välfärd är konstant, och det finns ingen som vill säga som det är, att vi egentligen inte har råd med en välfärd bättre än den vi har i dag, tvärtom.

Stök i köket en ögonöppnare

Nora, 20 år, var en av deltagarna i matlagningskursen. Hon deltog för att bredda sina kökskunskaper. 

– Det jag ville få ut av den här kursen var lättlagade och enkla recept på hälsosam mat.

Ett mål med kursen var också att visa de unga hur mycket förmånligare det är att köpa råvaror i säsong och tillreda dem själv.

Nora har märkt att hon mår bättre av att äta mycket grönsaker:

– Sötsuget har försvunnit helt och hållet, tidigare var jag ofta sugen på något sött och gott.

Elisabeth Eriksson är aktiv inom Sibbo marthaförening och hushållsrådgivare vid Finlands Svenska Marthaförbund. Inom ramen för förbundets projekt “Hantera vardagen” fungerade Eriksson som ledare för kursen.

– Det är bra att vi involverade både svensk- och finskspråkiga marthor, säger Eriksson. Om vi ordnar fler kurser för socialsektorns klienter, är det viktigt att det finns tillräckligt många frivilliga marthor som vet vad de här kurserna innebär. På så sätt blir inte bördan för tung för den enskilda.

Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Finlands Svenska Marthaförbund och aktiv martha i Sibbo, ansvarade för kursen recept och handledning.

Sipoon martats ordförande, Päivi Tamminen, säger att kursen varit en ögonöppnare.

– Jag hade inga fördomar, men nog icke-befogade tankar om målgruppen. Det har varit lärorikt för mig att träffa människor som jag i vardagen inte har någon kontakt med.

Frivilliga och flexibla 

Sibbo har under de senaste åren varit en av landets mest attraktiva kommuner i fråga om inflyttning. Det är på sikt bra för kommunens ekonomi, men det är också en utmaning. Nyinflyttade saknar ofta ett nätverk och i synnerhet barnfamiljer löper en risk att falla mellan stolarna.

– Den rotlöshet vi ser hos våra nya invånare innebär en belastning för social- och hälsovården, säger Mikael Grannas. Familjer med små barn, pressade tidtabeller och kanske pressad ekonomi mår bäst av att snabbt bli integrerade i sin nya närmiljö.

I Sibbo erbjuder tredje sektorns verksamhet allt från familjecaféer till vedklyvning och största delen av de olika verksamheterna är öppna för alla invånare. Nätverk som dessa innebär en snabbare väg in i den nya omgivningen, vilket kan bidra till att behovet av stöd från den sociala verksamheten minskar eller till och med försvinner helt och hållet.

– Kommunens sätt att arbeta är inte alltid tillräckligt flexibelt, säger kommundirektör Grannas. Vi kan vara byråkratiska och långsamma, våra klienter har så att säga sin plats i kön.

Stort behov i många målgrupper

Unga vuxna var målgrupp för kommunens och marthornas matlagningskurs. Mikael Grannas ser att behov för liknande verksamhet finns i många olika målgrupper.

– Under de senaste åren har vi haft vissa utmaningar med en del av våra ungdomar. Det handlar om droger, misshandel och användning av sociala medier för spridning av olämpligt innehåll, säger Grannas. De här ungdomarna skulle behöva något vettigt att göra som kanske tredje sektorn kunde erbjuda.

– En annan målgrupp som är i behov av vardagligt stöd är våra äldre invånare. Då vi strävar efter att så många som möjligt ska bo hemma så länge som möjligt är det viktigt att också den äldre befolkningen erbjuds möjligheter till ett innehållsrikt liv. Umgänge är något som tredje sektorn kan erbjuda på ett annat sätt än kommunen kan.

Kommunen kan bereda väg för samarbeten med tredje sektorn på strategisk nivå, den sociala sektorn ansvarar för det operativa arbetet och övervakar samarbetet.

– Privaträttsliga frågor och personskydd är högt skattade i vårt land och det kräver en kunnig, välutbildad och dedikerad personal för att hålla i samarbetet med utomstående. Samarbetet med frivilliga aktörer bygger på en stor tillit till dem.

På frågan om Mikael Grannas själv är aktiv inom tredje sektorn är svaret följande:

– Inte i någon organiserad form, nej. Men, jag har en äldre granne vars snö jag skottar för att hen ska kunna röra på sig också under snörika vintrar. På somrarna klipper jag också grannens gräsmatta samtidigt som jag klipper min egen.

Matlagningskurs för unga vuxna

• Arrangör: Sibbo kommun, socialsektorn
• I samarbete med: Sibbo marhaförening och Sipoon Martat
• Finlands svenska marthaförbund har cirka 9 000 medlemmar
• Sibbo har 21 664 invånare (11/2020)

Det här är en artikel från Kommuntorget 1/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.

Prenumerera | Kommuntorget.fi

Prenumerera! Kommuntorget är Finlands enda tidning om kommunala frågor på svenska. Beställ Kommuntorget till alla betjäningspunkter i din kommun: byråer, hälsocentraler och sjukhus till biblioteket…

The post Marthaföreningar i Sibbo stödjer unga vuxna i unikt samarbete med kommunen appeared first on Kommuntorget.fi.

Det finns invånare som bara behöver ett lite stöd i vardagen för att hållas på fötter. I Sibbo kallades marthorna in för att bidra till en bättre och mer klientvänlig service.

Det är frågan om ett unikt samarbete och en första tvåspråkig pilot. Sibbo kommun ordnade tillsammans med de lokala marthaföreningarna en matlagningskurs för unga vuxna i behov av stöd.

Katarina Alhovuori, servicechef inom tjänster för den arbetsföra befolkningen i Sibbo, säger att orsakerna till att hon kontaktade marthorna är många.

 – Marthorna är neutrala, det är viktigt för den här målgruppen, säger Alhovuori. Marthornas arbete för en trygg vardag är något som kan stödja de här deltagarna.

Kommundirektör Mikael Grannas säger att behovet av tredje sektorns insats i kommunen är stort och att det kommer att växa.

– Trycket på den offentliga sektorn ökar hela tiden, säger Grannas. De lagstadgade uppgifterna kommunen ska sköta blir fler och fler, men vi får inte mer pengar för att sköta dem.

Utan tredje sektorns insats i Sibbo skulle kommunen inte ha råd att fånga upp till exempel invånare som bara behöver lite, men ändå kontinuerligt stöd för att få vardagen att fungera.

 – Det är omöjligt att säga hur mycket tredje sektorns verksamhet är värd i pengar, säger Grannas.

 – Hur mäter man hur mycket det kostar att få en människa på fötter? frågar Alhovuori. I ett ekonomiskt utmanande läge är det ofta i förebyggande verksamhet man skär.

Den inbesparing som eventuellt uppstår frigör medel för till exempel köp av tjänster för social- och hälsovårdsverksamheten.

Också invånarna i Sibbo har höga förväntningar på servicenivån och det kommer att synas under vårens kommunalval. Grannas ser framför sig en kampanjperiod under vilken kandidaterna lovar arbeta för utökad och bättre service inom olika sektorer.

– Trycket på en ökad välfärd är konstant, och det finns ingen som vill säga som det är, att vi egentligen inte har råd med en välfärd bättre än den vi har i dag, tvärtom.

Stök i köket en ögonöppnare

Nora, 20 år, var en av deltagarna i matlagningskursen. Hon deltog för att bredda sina kökskunskaper. 

– Det jag ville få ut av den här kursen var lättlagade och enkla recept på hälsosam mat.

Ett mål med kursen var också att visa de unga hur mycket förmånligare det är att köpa råvaror i säsong och tillreda dem själv.

Nora har märkt att hon mår bättre av att äta mycket grönsaker:

– Sötsuget har försvunnit helt och hållet, tidigare var jag ofta sugen på något sött och gott.

Elisabeth Eriksson är aktiv inom Sibbo marthaförening och hushållsrådgivare vid Finlands Svenska Marthaförbund. Inom ramen för förbundets projekt “Hantera vardagen” fungerade Eriksson som ledare för kursen.

– Det är bra att vi involverade både svensk- och finskspråkiga marthor, säger Eriksson. Om vi ordnar fler kurser för socialsektorns klienter, är det viktigt att det finns tillräckligt många frivilliga marthor som vet vad de här kurserna innebär. På så sätt blir inte bördan för tung för den enskilda.

Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Finlands Svenska Marthaförbund och aktiv martha i Sibbo, ansvarade för kursen recept och handledning.

Sipoon martats ordförande, Päivi Tamminen, säger att kursen varit en ögonöppnare.

– Jag hade inga fördomar, men nog icke-befogade tankar om målgruppen. Det har varit lärorikt för mig att träffa människor som jag i vardagen inte har någon kontakt med.

Frivilliga och flexibla 

Sibbo har under de senaste åren varit en av landets mest attraktiva kommuner i fråga om inflyttning. Det är på sikt bra för kommunens ekonomi, men det är också en utmaning. Nyinflyttade saknar ofta ett nätverk och i synnerhet barnfamiljer löper en risk att falla mellan stolarna.

– Den rotlöshet vi ser hos våra nya invånare innebär en belastning för social- och hälsovården, säger Mikael Grannas. Familjer med små barn, pressade tidtabeller och kanske pressad ekonomi mår bäst av att snabbt bli integrerade i sin nya närmiljö.

I Sibbo erbjuder tredje sektorns verksamhet allt från familjecaféer till vedklyvning och största delen av de olika verksamheterna är öppna för alla invånare. Nätverk som dessa innebär en snabbare väg in i den nya omgivningen, vilket kan bidra till att behovet av stöd från den sociala verksamheten minskar eller till och med försvinner helt och hållet.

– Kommunens sätt att arbeta är inte alltid tillräckligt flexibelt, säger kommundirektör Grannas. Vi kan vara byråkratiska och långsamma, våra klienter har så att säga sin plats i kön.

Stort behov i många målgrupper

Unga vuxna var målgrupp för kommunens och marthornas matlagningskurs. Mikael Grannas ser att behov för liknande verksamhet finns i många olika målgrupper.

– Under de senaste åren har vi haft vissa utmaningar med en del av våra ungdomar. Det handlar om droger, misshandel och användning av sociala medier för spridning av olämpligt innehåll, säger Grannas. De här ungdomarna skulle behöva något vettigt att göra som kanske tredje sektorn kunde erbjuda.

– En annan målgrupp som är i behov av vardagligt stöd är våra äldre invånare. Då vi strävar efter att så många som möjligt ska bo hemma så länge som möjligt är det viktigt att också den äldre befolkningen erbjuds möjligheter till ett innehållsrikt liv. Umgänge är något som tredje sektorn kan erbjuda på ett annat sätt än kommunen kan.

Kommunen kan bereda väg för samarbeten med tredje sektorn på strategisk nivå, den sociala sektorn ansvarar för det operativa arbetet och övervakar samarbetet.

– Privaträttsliga frågor och personskydd är högt skattade i vårt land och det kräver en kunnig, välutbildad och dedikerad personal för att hålla i samarbetet med utomstående. Samarbetet med frivilliga aktörer bygger på en stor tillit till dem.

På frågan om Mikael Grannas själv är aktiv inom tredje sektorn är svaret följande:

– Inte i någon organiserad form, nej. Men, jag har en äldre granne vars snö jag skottar för att hen ska kunna röra på sig också under snörika vintrar. På somrarna klipper jag också grannens gräsmatta samtidigt som jag klipper min egen.

Matlagningskurs för unga vuxna

• Arrangör: Sibbo kommun, socialsektorn
• I samarbete med: Sibbo marhaförening och Sipoon Martat
• Finlands svenska marthaförbund har cirka 9 000 medlemmar
• Sibbo har 21 664 invånare (11/2020)

Det här är en artikel från Kommuntorget 1/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.

Prenumerera | Kommuntorget.fi

Prenumerera! Kommuntorget är Finlands enda tidning om kommunala frågor på svenska. Beställ Kommuntorget till alla betjäningspunkter i din kommun: byråer, hälsocentraler och sjukhus till biblioteket…

The post Marthaföreningar i Sibbo stödjer unga vuxna i unikt samarbete med kommunen appeared first on Kommuntorget.fi.

Epideminläget försämras i synerhet i Helsingfors och Nyland. På riksnivå har belastningen på sjukhusvården och  behovet av intensivvård ökat under de senaste två veckorna. Kapaciteten inom intensivvården har ändå inte varit hotad på riksnivå, heteer det i ett färskt pressmeddelande från Social- och hälsovårdsministeriet.

Under tiden 15–21.2.2021, konstaterades sammanlagt över 3 400 nya coronavirusfall i Finland, vilket är betydligt mer än under den förra veckan. Incidensen var 62 per 100 000 invånare i hela landet, jämfört med 46 per 100 000 invånare under den föregående veckan.

Mest infektioner konstaterades bland den arbetsföra befolkningen, speciellt hos unga vuxna. Nästan 80 procent av de konstaterade smittfallen gällde personer under 50 år och ca 45 procent personer under 30 år. Andelen personer över 60 år bland de konstaterade fallen var cirka 9 procent, medan andelen personer över 70 år var cirka 3 procent. 

Vecka 7 försattes över 11 000 personer i karantän, vilket är 2 700 fler än förra veckan.

Uppgifterna framgår av den nyaste uppföljningsrapporten från Institutet för hälsa och välfärd.

Läget sämst Helsingfors och Nyland

I synnerhet inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har epidemiläget försämrats under de senaste veckorna. Incidensen av sjukdomsfall har ökat också inom nio andra områden under de två senaste veckorna. Incidensen minskade eller hölls på samma nivå i åtta av 11 sjukvårdsdistrikt.

Nya fall har konstaterats både i och utanför kända smittkedjor.

Inom flera sjukvårdsdistrikt har rapporterats massexponeringar som lett till smittkedjor. Incidensen av coronavirusfall har ökat mångdubbelt i t.ex. Satakunta, Södra Savolax och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt samt på Åland under vecka 7 jämfört med förra veckan.

En del av de nya smittkedjorna skulle eventuellt ha kunnat förhindras genom att följa rekommendationerna och begränsningarna. Att man väntat med att testa sig har i vissa fall lett till omfattande smittkedjor.

Under sportlovsveckorna kan turismen öka sannolikheten för att sjukdomen sprids också till områden där läget har varit bättre.

På riksnivå har belastningen på sjukhusvården ökat under den senaste veckan.  Även behovet av intensivvård har ökat under de senaste två veckorna, men kapaciteten inom intensivvården har inte varit hotad på riksnivå. 

Läget den 24 februari

• 193 personer i sjukhusvård på riksnivå mot 132 för en vecka sedan
• Av patienterna finns 86 på olika avdelningar inom hälso- och sjukvården, 72 på avdelningar inom primärvården och 35 på intensivavdelningar. 
• Antalet dödsfall som har samband med coronaviruset minskar långsamt.
• Vecka 7 rapporterades 14 dödsfall, då antalen under veckorna 5-6 var 21 och 17. 
• Källa: Social- och hälsovårdsministeriet, THL

Mera information om läget i regionerna.

The post Försämrat epidemiläge – coronafallen ökar – behovet av sjukhusvård växer appeared first on Kommuntorget.fi.

Finland tar i bruk en tre veckors nedstängning för att få kontroll över den snabba spridningen av coronaviruset. Skolor övergår till distransundervisning och restauranger  i regioner som befinner sig i spridningsfasten av smittan stängs, bland annat i Nyland och Helsingfors, Österbotten och Åland.

Nedstängningen tas i bruk den 8 mars och pågår till den 28 mars och berör i det här skedet inte de regioner där virusspridningen ännu ligger på en basnivå.

Regeringen informerade om åtgärderna på torsdag morgon.

Under den tre veckor långa nedstängningen övergår eleverna i högstadiet och andra stadiet till distansundervisning. Studentskrivningarna genomförs som planerat. De yngre eleverna och småbarnspedagogiken berörs inte, de fortsätter i närundervisning.

Nedstängningen görs på basis av paragraf 23 i grundlagen som handlar om de grundläggande fri- och rättigheterna under undantagsförhållanden  eller som det heter i lagen:  ”undantagsförhållanden som allvarligt hotar nationen”.

Det är alltså inte fråga om att ta i bruk undantagslagarna så som för ett år sedan, utan om att undantagsförhållanden som nämns i grundlagen. Det här var justitieminister Anna-Maja Henriksson mycket mån om att understryka under regeringens presskonferens på torsdagen.

Under perioden övergår högstadiet och andra stadiet till distansundervisning, restaurangerna stängs i de regioner som befinner sig i spridningsfasen, antalet personer som får träffas begränsas till sex och vuxnas hobbyer avbryts. Därtill råder en stark rekommendation om att bära mask, arbeta på distans och begränsa användningen av offentliga utrymmen.

De sjukvårdsdistrikt som befinner sig i fas två av smittspridningen är sju det vill säga: Helsingfors och Nyland, Egentliga Finland, Satakunta, Egentliga Tavastland, Åland och Lappland.

Beslut om kommunalvalet kommer snart

Huruvida undantagsförhållandena påverkar kommunalvalet den 18 april är ännu öppet. Justitieminister Anna-Maja Henriksson konstaterade under presskonferensen att ett evntuellt beslut om att flytta fram kommunalvalet måste vara parlamentariskt, det vill säga att det är ett beslut som riksdagen fattar.

Henriksson kommer att diskutera kommunalvalet med partisekreterarna inom de närmaste dagarna.  Den 9 mars ska kandidatlistorna i kommunalvalet vara inlämnade till valmyndigheten. Om kommunalvalet skjuts upp måste beslutet otas innan det.  

The post Tre veckors nedstängning i mars ska stoppa smittspridningen – kommunalvalet påverkas? appeared first on Kommuntorget.fi.

Jag ser ingen väg tillbaka till den gamla modellen. Sysselsättningsförsöket är definitivt ett steg i rätt riktning, säger Stefan Fri, chef för det kommunala sysselsättningsförsöket i Raseborg och Hangö.

Stefan Fri håller med dem som säger att försöket snarare är en pilot än ett nytt försök.

– Vi ska nog inte försöka så många gånger till. Det här blir det tredje eller fjärde försöket om jag räknat rätt.

Raseborg och Hangö förbereder sig med rasande fart för det kommunala sysselsättningsförsöket som startar i Västnyland i mars. Det finns en hel del att komma i kapp, eftersom de kommuner som valdes till försöket i en andra omgång – bland annat Raseborg, Hangö och Borgå – kom med så sent som i slutet av augusti i fjol. De kommuner som kom med i den första omgången – bland annat Helsingfors, Vanda och Esbo – har haft betydligt mera tid för sin planering. De blev valda till försöket så tidigt som i december 2019.

Kommunförsök med sysselsättning

• Pågår 1.3.2021-30.6.2023 i 25 försöksområden och 118 kommuner eller städer.
• Bland annat Esbo, Helsingfors, Vanda, Borgå, Raseborg, Hangö, Karleby är försökskommuner.
• Målsättningen med försöket är att bättre än hittills hjälpa arbetslösa arbetssökande att hitta ett jobb eller en utbildning. Ett annat mål är att trygga tillgången på kompetent arbetskraft.
• Under försöksperioden får kommunerna ett större ansvar för sysselsättningen.
• Vissa av de statliga arbets- och näringsbyråernas uppgifter – bland annat kundhandledning och -rådgivning inom TE-tjänsterna – överförs under försöket till kommunerna. Arbetsgivarna överförs inte till kommunerna utan blir kvar som TE-centralernas kunder.
• Genom samordning och samarbete mellan staten och kommunerna ska sysselsättningsåtgärderna bli effektivare och få större genomslagskraft.
• Försöken berör arbetslösa arbetssökande, personer som deltar i sysselsättningsfrämjande service och inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning, arbetssökande under 30 år samt invandrare och främmandespråkiga personer som antingen är arbetslösa, sysselsatta eller deltar i sysselsättningsfrämjande service.
• Långtidsarbetslösa och personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden prioriteras.
• Tidigare arbetsminister Jari Lindström fungerar som projektkoordinator.

I Raseborg- och Hangöregionen som fungerar som ett gemensamt försöksområde kommer servicen till de arbetslösa att bli bättre.

– Idag har vi en servicepunkt, när försöket kommer i gång har vi tre; i Karis, Ekenäs och Hangö. Våra resurser för personlig och nära service ökar avsevärt. Tack vare försöket kommer kunderna i kontakt med vår service i ett tidigt skede av arbetslösheten.

Sysselsättningstjänsterna i Västnyland har enligt Fri hittills fungerar hyfsat bra på finska och svenska.

– Målsättningen är att vi även i fortsättningen ska kunna bemöta våra kunder på deras modersmål.

Utbudet av tjänster blir större

Under sysselsättningsförsöket som pågår till mitten av 2023 kommer utbudet av sysselsättningstjänster att öka i regionen.

–  För de arbetslösa betyder det fler möjligheter att hitta ett jobb. Vi kommer inte att kunna tävla om tjänsteutbudet med kommunerna i huvudstadsregionen, det är vi för små till. Men vi kommer att kunna erbjuda utbildning, arbetsprövning, lönestöd för arbetsgivare och rehabiliterande arbetsverksamhet.

Målsättningen är att öka aktiviteten och den personliga servicen.

–  Vi kommer att satsa på fortlöpande personliga möten och individuella planer med våra kunder, skapa vettiga alternativ till passivitet där hemma. Att vara arbetslös tär på hälsan och välmåendet. I dag läggs de aktiverande åtgärderna in för sent. Den som inte lyckas hitta ett arbete efter tre till sex månaders arbetslöshet behöver få stöd för att behålla aktivitetsnivån. Lyckas man inte själv hitta ett jobb ska man inte lämnas ensam, understryker Fri.

Målgruppen i Hangö-Raseborg är stor, ca 1 700 personer.

– Antalet lever hela tiden. I november 2020 fanns det 400 arbetslösa i Hangö och mellan 1200 och 1300 i Raseborg, räknar Fri.

Alla kommer inte att erbjudas handledning och personliga möten.

– Många möten sker till en början elektroniskt. Det här gäller exempelvis nyutexaminerade som söker sitt första jobb. 

Fri räknar med att merparten unga med en färsk utbildning passerar ”systemet” relativt raskt och smärtfritt. För äldre personer som mist jobbet efter tiotals år i arbetslivet kommer det däremot att vara mera utmanande att söka jobb.

– Bland de arbetslösa finns det människor som aldrig har behövt skriva en cv eller söka ett jobb. De kommer att behöva stöd. Vi kommer att hjälpa dem med att göra upp en personlig plan som ska ta dem vidare till ett jobb – kanske via en utbildning.

Under sysselsättningsförsöket ökar utbudet av sysselsättningstjänsteri de regioner som deltar.

Personalresursen ökar

I sysselsättningsförsöken överförs en del av TE-centralernas personal till kommunerna.

– Jag hoppas att den TE-personal som kommer till oss till har anknytning till vår region och att den är tvåspråkig, säger Fri.

Sysselsättningsförsöket i Raseborg och Hangö kommer att ha en resurs på åtta personer från TE-centralen och åtta personer från de nuvarande sysselsättningstjänsterna i Raseborg och Hangö samt en projektchef.

Stefan Fri ser fram emot sysselsättningsförsöket i Raseborg och Hangö.

– Nu börjar vi bygga modellen och så justerar vi den när det behövs. Hittills har kommunernas beslutanderätt i sysselsättningsfrågor varit begränsad trots att kommunerna har deltagit i finansieringen av sysselsättningsåtgärderna. Försöket ger oss större möjligheter att påverka och jag tror att vi hittar många synergier när allt läggs under en och samma arbetsledning.

Arbetsgivarservicen kvarstår på TE-centralerna. Hur påverkar det försöket?

– Man kan förstås fråga sig om det är en vettig uppdelning. Men det här är en pilot och jag gissar att lagen kommer att justeras under försökets gång. Vi kommer oavsett att samarbeta med arbetsgivarna på det lokala planet.

En annan begränsning i sysselsättningsförsöket är att försökskommunerna endast får ge service till den egna kommunens invånare.

Läs också: Kommunernas roll och ansvar för sysselsättningen ska stärkas

The post Sysselsättningsförsöken ger kommunerna större inflytande – ”Ett steg i rätt riktning” appeared first on Kommuntorget.fi.

I regeringsprogrammet heter det att kommunernas roll som anordnare av sysselsättningstjänster ska stärkas. De kommunala sysselsättningsförsöken som startar i mars är ett led i denna strävan.

En tredjedel av Finlands kommuner och hälften av alla arbetslösa arbetssökande deltar i de kommunala sysselsättningsförsöken. Omfattningen gör att många bedömare anser att man inte längre kan tala om ett försök utan snarare om en pilot för en bestående omstrukturering av sysselsättningstjänsterna.

– Att stärka kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster är regeringens och städernas gemensamma, tydliga mål, sade Jan Vapaavuori, borgmästare i Helsingfors i ett pressmeddelande i december.

Enligt Vapaavuori bör sysselsättningstjänsterna samlas under en aktör med helhetsansvar, det vill säga städerna och kommunerna. Av samma åsikt är Kommunförbundet, som tillsammans med ett stort antal kommuner har arbetat fram en egen kommunbaserad sysselsättningsmodell.

I denna modell bär kommunerna organiseringsansvaret för arbets- och näringstjänsterna som tillhandahålls för arbetsgivare och arbetssökande. Överföringen av organiseringsansvaret till kommunerna skulle ske som en flerårig stegvis process.

– Den kommunbaserade lösningsmodellen eftersträvar en högre sysselsättningsgrad, bättre tillgång till arbetskraft och stärkt konkurrenskraft, konstaterade Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet när den kommunbaserade sysselsättningsmodellen presenterades strax före julen.

Modellens syfte är att stödja kommunernas och regionernas livskraft. Man talar om ett kommunalt ekosystem som främjar sysselsättningen på en bred front och där arbets- och näringstjänsterna bidrar med nya, viktiga verktyg.

Erja Lindberg

– En stark koppling till kommunernas övriga verksamhet garanterar en hög servicenivå. Dessutom innebär den kommunbaserade modellen att det finns möjligheter att variera verksamhetssätten och vid behov bygga upp olika samarbetsmodeller för sysselsättningstjänsterna, säger Erja Lindberg, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

Kommunens ansvar i Danmark

Genom att överföra ett större ansvar för sysselsättningen på kommunerna närmar sig Finland de övriga nordiska länderna.

I resten av Norden har kommunerna en större roll som anordnare av sysselsättningstjänster. Den mest renodlade kommunala modellen för sysselsättning finns i Danmark, där närmare hundra kommunala arbetsförmedlingar eller ”Jobbcenters” ansvarar för sysselsättningsservicen till såväl arbetssökande som arbetsgivare.

Den danska modellen är i hög grad en ”aktiveringsmodell”. Av den arbetslösa krävs en stor egen insats. Hen förväntas infinna sig till regelbundna personliga möten på sitt kommunala Jobbcenter, göra upp en personlig aktiveringsplan samt delta i kompetenshöjande utbildningar med mera. Å andra sidan kräver modellen att även Jobbcentret engagerar sig i kunden. Personliga möten och individuell handledning är en av modellens grundpelare.

Läs också: Sysselsättningsförsöken ger kommunerna större inflytande – ”Ett steg i rätt riktning”

The post Kommunernas roll och ansvar för sysselsättningen ska stärkas appeared first on Kommuntorget.fi.