Den brittiska aktören inom batterivärdekedjan Johnson Matthey planerar att bygga en fabrik i Vasa. Fabriken ska om allt går enligt ritningarna vara i drift år 2024. En fantastisk nyhet, säger stadsdirektören Tomas Häyry.

Den brittiska aktören inom batterivärdekedjan Johnson Matthey har inlett planeringen av byggandet av en fabrik i Vasa. En batterivärdekedja betyder en process, där råvaror genom olika stadier förädlas till de komponenter som behövs i batterier.

Vasa stad och Johnson Matthey har undertecknat ett gemensamt intentionsavtal. Detaljerna i nästa avtalsfas färdigställs till utgången av år 2021. Reservationen gäller en cirka 50 hektar stor tomt i Vasa.

– Vi är glada över att kunna meddela att fabriken förläggs till Vasaregionen, där målet är att skapa ett ekosystem för hållbara teknologier. I Vasa finns det ett gynnsamt ekosystem för batterimaterial samt pålitlig tillgång till förnybar energi och hållbara råvaror. Vasa ligger också nära europeiska OEM- och celltillverkare för bilindustrin, säger Johnson Mattheys verkställande direktör Robert MacLeod.

– Vi har samarbetat mycket nära och effektivt med Johnson Matthey. Vi har gemensamma värderingar gällande en hållbar framtid och ambitiösa mål. Detta är ett positivt nästa steg, och vi fortsätter att utveckla hela området tillsammans med alla intressentgrupper, Finlands Malmförädling och naturligtvis också med andra potentiella aktörer inom batterivärdekedjan, säger Vasas stadsdirektör Tomas Häyry.

– Detta är en fantastisk nyhet både för vårt energikluster och för hela området. Vi har ett starkt kunnande på sektorn för teknologilösningar och hållbara logistikarrangemang. I Vasa har vi möjlighet att utveckla världens grönaste värdekedja för batterier. Det är mycket värdefullt för Finland att få denna verksamhet till Vasa, säger Häyry.

Finlands Malmförädling Ab planerar investeringar i utvecklandet av de delprocesser som behövs vid produktionen av batterimaterial. Arbetet utgör en länk till den investering som gäller Johnson Mattheys katodmaterialfabrik. Målet för det arbete som anknyter till delprocesserna är att utveckla och ta i bruk tekniska lösningar av nya slag för att behandla natriumsulfathaltigt vatten i fabriksskala samt för produktion av metalliska råvaror.

– Johnson Mattheys beslut att planera investeringar i produktion av batterimaterial i Vasa tillsammans med det finska batteriekosystemet svarar väl mot vår nationella batteristrategi. Vårt mål är att bli en internationellt betydande aktör inom batteri- och elektrifieringssektorn med beaktande av hållbarhet och cirkulär ekonomi. Beslutet visar också att Finland kan erbjuda en attraktiv omgivning för nya investeringar och utbyggnad av befintliga verksamheter, säger näringsminister Mika Lintilä.

Avsikten är att byggandet av den nya fabriken ska inledas senare i år i Långskogens område mellan flygplatsen och järnvägen i Vasa. GigaVasa-området har reserverats för aktörer inom batterivärdekedjan och det erbjuder tillgängliga och gröna alternativ inom energisystemet. GigaVasas industriområde förenas logistiskt med järnvägs-, landsvägs- och hamnnätet, och möjliggör på detta sätt hållbara transportlösningar. Flygplatsen finns också alldeles i närheten.

I Vasaregionen finns över 160 energiteknologiföretag, vilka möjliggör utmärkta samarbetsmöjligheter. Energiteknologiklustrets och de lokala högskolornas täta samarbete hjälper till med utbildandet av yrkeskunnig arbetskraft som kan svara på sektorns behov.

The post Brittisk batterifabrik etablerar sig i Vasa – Fantastisk nyhet, säger stadsdirektören appeared first on Kommuntorget.fi.

Kommuninvånarna är nöjda med den grundläggande utbildningen och  gymnasieutbildningen. Mest nöjda är invånarna med den grundläggande utbildningen i de lägre årskurserna, där samarbetet mellan hem och skola är god, visar Kommunförbundets invånarundersökning.

Under 2000-talet har invånarna varit allt mer tillfreds med både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Nöjdheten har kontinuerligt ökat sedan början av 2000-talet.

Det positiva är att det är i synnerhet de som använt utbildningstjänsterna som är nöjda. Till denna grupp räknas familjer som använt tjänsterna det senaste året.

– Kommuninvånarna ger kommunens sätt att ordna och sköta undervisningen och utbildningen sitt starka stöd, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig i grundläggande utbildning vid Kommunförbundet.

Trots att en del av kommunerna under 2000-talet ändrat på skolstrukturen så har de lyckats bevara servicetillfredsställelsen på en hög nivå.

– Det är särskilt storanvändarna av tjänster, personer i åldern 40–49 med familj, som är nöjda med den grundläggande utbildningen. Nöjdast med gymnasieutbildningen är personer i åldern 18–29 med färska erfarenheter av tjänsten, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kvinnor är en aning mer nöjda än män både med den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Likaså är de som har svenska som modersmål en aning mer tillfreds än de finskspråkiga med kommunens sätt att sköta servicen.

För den grundläggande utbildningens del finns det inga skillnader mellan dem som bor i kommunens centrum och dem som bor i randområden eller i glesbygder. Däremot var glesbygdsområdenas invånare inte lika nöjda som de andra med gymnasieutbildningen.

Tillgången till grundläggande utbildning  på god nivå

Av invånarundersökningen framgår att tillgången till den grundläggande utbildningen och tillgängligheten fortfarande anses vara god i olika stora och olika typers kommuner i hela Finland.

–  Varken kommunspecifika ändringar i antalet elever eller ändringar i skolstrukturen tycks påverka servicetillfredsställelsen i någon större grad, säger  Mari Sjöström.

Inom gymnasieutbildningen är skolstrukturen fortfarande tät, vilket märks i att invånarna i alla kommuner oberoende av storleksklass är nöjda med både tillgång och tillgänglighet.

– Resultaten för gymnasieutbildningens del motsvarar andra undersökningar och utredningar. Vi vet att 99 procent av landets 15-åringar bor inom 30 km från närmaste gymnasium, säger Kyösti Värri, specialsakkunnig i gymnasieutbildning vid Kommunförbundet.

I motsats till den grundläggande utbildningen ordnas inte gymnasieutbildning i alla kommuner. Cirka tre fjärdedelar av kommunerna på fastlandet ordnar gymnasieutbildning, de flesta själva och en del tillsammans med andra i samkommuner. I de kommuner som inte har ett eget gymnasium är invånarna lite mindre nöjda med gymnasieutbildningen än genomsnittet.

Så gjordes undersökningen

• Uppgifterna framgår av Kommunförbundets Invånarundersökning 2020.
• Undersökningen gjordes  förra våren
• Över 10 000 finländare har deltagit i undersökningen.
• Enkätundersökningen är en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025.
• Sammanlagt 43 kommuner runt om i landet medverkade.
• Läs mera om Förändringarnas KommunFinland 2025 här.

The post Kommuninvånarna nöjda med skolan – starkt stöd för utbildningen på alla nivåer appeared first on Kommuntorget.fi.

Kommuninvånarna är nöjda med den grundläggande utbildningen och  gymnasieutbildningen. Mest nöjda är invånarna med den grundläggande utbildningen i de lägre årskurserna, där samarbetet mellan hem och skola är god, visar Kommunförbundets invånarundersökning.

Under 2000-talet har invånarna varit allt mer tillfreds med både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Nöjdheten har kontinuerligt ökat sedan början av 2000-talet.

Det positiva är att det är i synnerhet de som använt utbildningstjänsterna som är nöjda. Till denna grupp räknas familjer som använt tjänsterna det senaste året.

– Kommuninvånarna ger kommunens sätt att ordna och sköta undervisningen och utbildningen sitt starka stöd, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig i grundläggande utbildning vid Kommunförbundet.

Trots att en del av kommunerna under 2000-talet ändrat på skolstrukturen så har de lyckats bevara servicetillfredsställelsen på en hög nivå.

– Det är särskilt storanvändarna av tjänster, personer i åldern 40–49 med familj, som är nöjda med den grundläggande utbildningen. Nöjdast med gymnasieutbildningen är personer i åldern 18–29 med färska erfarenheter av tjänsten, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kvinnor är en aning mer nöjda än män både med den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Likaså är de som har svenska som modersmål en aning mer tillfreds än de finskspråkiga med kommunens sätt att sköta servicen.

För den grundläggande utbildningens del finns det inga skillnader mellan dem som bor i kommunens centrum och dem som bor i randområden eller i glesbygder. Däremot var glesbygdsområdenas invånare inte lika nöjda som de andra med gymnasieutbildningen.

Tillgången till grundläggande utbildning  på god nivå

Av invånarundersökningen framgår att tillgången till den grundläggande utbildningen och tillgängligheten fortfarande anses vara god i olika stora och olika typers kommuner i hela Finland.

–  Varken kommunspecifika ändringar i antalet elever eller ändringar i skolstrukturen tycks påverka servicetillfredsställelsen i någon större grad, säger  Mari Sjöström.

Inom gymnasieutbildningen är skolstrukturen fortfarande tät, vilket märks i att invånarna i alla kommuner oberoende av storleksklass är nöjda med både tillgång och tillgänglighet.

– Resultaten för gymnasieutbildningens del motsvarar andra undersökningar och utredningar. Vi vet att 99 procent av landets 15-åringar bor inom 30 km från närmaste gymnasium, säger Kyösti Värri, specialsakkunnig i gymnasieutbildning vid Kommunförbundet.

I motsats till den grundläggande utbildningen ordnas inte gymnasieutbildning i alla kommuner. Cirka tre fjärdedelar av kommunerna på fastlandet ordnar gymnasieutbildning, de flesta själva och en del tillsammans med andra i samkommuner. I de kommuner som inte har ett eget gymnasium är invånarna lite mindre nöjda med gymnasieutbildningen än genomsnittet.

Så gjordes undersökningen

• Uppgifterna framgår av Kommunförbundets Invånarundersökning 2020.
• Undersökningen gjordes  förra våren
• Över 10 000 finländare har deltagit i undersökningen.
• Enkätundersökningen är en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025.
• Sammanlagt 43 kommuner runt om i landet medverkade.
• Läs mera om Förändringarnas KommunFinland 2025 här.

The post Kommuninvånarna nöjda med skolan – starkt stöd för utbildningen på alla nivåer appeared first on Kommuntorget.fi.

Avsikten är bland annat att underlätta rekryteringen av valfunktionärer.

– Ett viktigt beslut som ökar hälsosäkerheten för hemmaröstningen och institutionsröstningen och som förbättrar valets hälsosäkerhet överlag.

Så kommenterar justitieminister Anna-Maja Henriksson den ändring i förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer som innebär att valfunktionärer som har hand om hemmaröstningar och röstningar på anstalter vid kommunalvalet i juni kan vaccineras mot coronaviruset.

Syftet med ändringen är att trygga att även personer som har försatts i karantän ska kunna rösta.

Ändringen är tänkt att säkerställa hälsosäkerheten vid röstningen. De valfunktionärer som sköter hemma- och anstaltsröstningar tar emot röster både av personer som hör till riskgrupperna och av personer som exponerats för coronavirus.

Avsikten är också att underlätta rekryteringen av valfunktionärer.

Anmälan till hemmaröstning vid kommunalval ska lämnas in före den 1 juni. Hemma- och anstaltsröstningarna förrättas under förhandsröstningstiden 26.5–8.6.

Valdagen i kommunalvalet är som bekant söndagen den 13 juni.

Snabbtester ökar testningskapaciteten

Samtidigt meddelar Social- och hälsovårdsministeriet att sjukvårdsdistrikten, Ålands centralsjukhus och Försvarsmakten får coronasnabbtest för att bekämpa och dämpa coronaviruspandemin.

Finland får snabbtesten som en donation som finansieras från det så kallade nödhjälpsinstrumentet inom EU.

EU-kommissionen har ingått ett avtal som garanterar medlemsländerna sammanlagt 20 miljoner snabbtester. Finlands andel är 250 000 snabbtester.

Det handlar om antigentester som inte kräver utbildad laboratoriepersonal eller ett specialiserat laboratorium. Vid behov kan antigentester utföras som direkttest på en jourmottagning eller vid en vårdenhet. Resultaten av antigentesterna blir klara inom 15–30 minuter.

Det här innebär att testningskapaciteten kan ökas och att screeningverksamheten kan effektiviseras i exponeringssituationer till exempel på arbetsplatser, i skolor, i bostäder och vid enheter för serviceboende.

Sjukvårdsdistrikten får snabbtester efter att de anmält intresse och utgående från hur många antigentester som har utförts på deras område. Utdelningsvolymerna kan dock ändras enligt aktuella behov och användning, skriver ministeriet.

The post Valfunktionärer vaccineras mot coronaviruset – Ett viktigt beslut, säger minister Henriksson appeared first on Kommuntorget.fi.

Avsikten är bland annat att underlätta rekryteringen av valfunktionärer.

– Ett viktigt beslut som ökar hälsosäkerheten för hemmaröstningen och institutionsröstningen och som förbättrar valets hälsosäkerhet överlag.

Så kommenterar justitieminister Anna-Maja Henriksson den ändring i förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer som innebär att valfunktionärer som har hand om hemmaröstningar och röstningar på anstalter vid kommunalvalet i juni kan vaccineras mot coronaviruset.

Syftet med ändringen är att trygga att även personer som har försatts i karantän ska kunna rösta.

Ändringen är tänkt att säkerställa hälsosäkerheten vid röstningen. De valfunktionärer som sköter hemma- och anstaltsröstningar tar emot röster både av personer som hör till riskgrupperna och av personer som exponerats för coronavirus.

Avsikten är också att underlätta rekryteringen av valfunktionärer.

Anmälan till hemmaröstning vid kommunalval ska lämnas in före den 1 juni. Hemma- och anstaltsröstningarna förrättas under förhandsröstningstiden 26.5–8.6.

Valdagen i kommunalvalet är som bekant söndagen den 13 juni.

Snabbtester ökar testningskapaciteten

Samtidigt meddelar Social- och hälsovårdsministeriet att sjukvårdsdistrikten, Ålands centralsjukhus och Försvarsmakten får coronasnabbtest för att bekämpa och dämpa coronaviruspandemin.

Finland får snabbtesten som en donation som finansieras från det så kallade nödhjälpsinstrumentet inom EU.

EU-kommissionen har ingått ett avtal som garanterar medlemsländerna sammanlagt 20 miljoner snabbtester. Finlands andel är 250 000 snabbtester.

Det handlar om antigentester som inte kräver utbildad laboratoriepersonal eller ett specialiserat laboratorium. Vid behov kan antigentester utföras som direkttest på en jourmottagning eller vid en vårdenhet. Resultaten av antigentesterna blir klara inom 15–30 minuter.

Det här innebär att testningskapaciteten kan ökas och att screeningverksamheten kan effektiviseras i exponeringssituationer till exempel på arbetsplatser, i skolor, i bostäder och vid enheter för serviceboende.

Sjukvårdsdistrikten får snabbtester efter att de anmält intresse och utgående från hur många antigentester som har utförts på deras område. Utdelningsvolymerna kan dock ändras enligt aktuella behov och användning, skriver ministeriet.

The post Valfunktionärer vaccineras mot coronaviruset – Ett viktigt beslut, säger minister Henriksson appeared first on Kommuntorget.fi.

Vaccindoserna styrs till sjukvårdsdistrikt med minst 100 per 100 000 invånare en tvåveckorsperiod.

Statsrådet har ändrat förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer, vilket innebär att vacciner temporärt kan fördelas regionalt. Det här var inte möjligt enligt den tidigare förordningen.

Vaccinerna kan fördelas på enhetliga och öppet definierade epidemiologiska grunder, heter det i Social och hälsovårdsministeriets pressmeddelande.

Förordningen garanterar ändå att varje region får vaccin.

I fortsättningen ska Institutet för hälsa och välfärd THL dela ut leveranspartierna av Modernas vaccin samt en tredjedel av leveranspartierna av AstraZenecas vaccin till de sjukvårdsdistrikt där incidensen av bekräftade smittfall varit minst 100 per 100 000 invånare under de 14 dagar som föregår utdelningen av leveranspartiet.

Vaccinerna fördelas mellan sjukvårdsdistrikten på så sätt att man utöver befolkningsmängden i området med lika stor viktning beaktar antalet bekräftade smittfall i området. Man beaktar också antalet personer som tagits in för specialiserad sjukvård i området under de två föregående veckorna.

Dessutom förutsätter den regionala fördelningen att riskgrupperna och personer över 70 år har haft möjlighet att få sin första vaccindos.

Den riktade fördelningen får inte hindra eller fördröja personer från att få en sådan andra dos vaccin som behövs för bildandet av skydd mot covid-19, skriver Social- och hälsovårdsministeriet.

Försvårar planeringen, menar Åland

Utkastet till förordning var på remiss under april månads två första veckor och 51 remissinstanser lämnade utlåtanden.

Diskrimineringsombudsmannen gav i sitt utlåtande grönt ljus för att vaccinationsordningen ändras enligt epidemiläget om detta tjänar den breda allmänheten.

Också Kommunförbundet anser att en förändring är motiverad, men efterlyser flexibilitet så att vacciner kan styras till orter där smittspridningen ökar i den grad att smittspårningen inte hinner med.

Bland de som motsätter sig förändringen finns bland annat Ålands landskapsregering. Landskapsregeringen anser att en regional fördelning av vaccin ska basera sig på befolkningsmängden som enda grund.

Landskapsregeringen på Åland menar istället att planering och förutsägbarhet i leveranserna är de viktigaste faktorerna för en lyckad vaccinationsstrategi.

Planering av till exempel massvaccinationer – då extra personal anställs och nya utrymmen hyrs – kräver en absolut förutsägbarhet, skriver landskapsregeringen: ”En riktad fördelning av vaccin skulle verka negativt mot dessa faktorer och försvåra planeringen och genomförandet av vaccineringen.”

Vidare befarar landskapsregeringen att eftersom epidemiläget kan förändras snabbt på Åland kan också sjukdoms- och dödsfall öka oproportionerligt mycket vid en snabb smittspridning, om Åland inte får en tillräcklig fördelning av vaccin på grund av det tidigare epidemiläge.

Andra landskap får ta notan, menar Vasa

Också Vasa sjukvårdsdistrikt förhåller sig kritiskt. Betraktat från ett helhetsperspektiv anser distriktet att förändringen inte är förnuftig.

Med tanke på hur överraskande epidemin spritt sig finns det en stor risk för att det blir något annat landskap som ”får ta notan”, skriver distriktet i sitt genmäle. Förändringen kan med eftersläpning underlätta situationen i de värsta epidemicentren men kan ta ut sin rätt i andra landskap där vaccineringen av medborgarna fördröjs, befarar man i Vasa sjukvårdsdistrikt.

Dessutom flyttar ändringen av vaccinationsordningen tyngdpunkten för vaccinationerna närmare sommaren. Det här skapar tilläggsproblem, menar distriktet.

I mindre sjukvårdsdistrikt är intensivvårds- och infektionsplatserna begränsade och ett fåtal patienter i behov av intensivvård eller flera patienter i behov av avdelningsvård kräver specialarrangemang och inskränkningar av den övriga verksamheten, heter det i utlåtandet.

The post Nu kan hårt drabbade regioner få mera vaccin – Vasa sjukvårdsdistrikt och Åland motsatte sig förändringen: ”Sjukdoms- och dödsfall kan öka oproportionerligt mycket” appeared first on Kommuntorget.fi.

Vaccindoserna styrs till sjukvårdsdistrikt med minst 100 per 100 000 invånare en tvåveckorsperiod.

Statsrådet har ändrat förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer, vilket innebär att vacciner temporärt kan fördelas regionalt. Det här var inte möjligt enligt den tidigare förordningen.

Vaccinerna kan fördelas på enhetliga och öppet definierade epidemiologiska grunder, heter det i Social och hälsovårdsministeriets pressmeddelande.

Förordningen garanterar ändå att varje region får vaccin.

I fortsättningen ska Institutet för hälsa och välfärd THL dela ut leveranspartierna av Modernas vaccin samt en tredjedel av leveranspartierna av AstraZenecas vaccin till de sjukvårdsdistrikt där incidensen av bekräftade smittfall varit minst 100 per 100 000 invånare under de 14 dagar som föregår utdelningen av leveranspartiet.

Vaccinerna fördelas mellan sjukvårdsdistrikten på så sätt att man utöver befolkningsmängden i området med lika stor viktning beaktar antalet bekräftade smittfall i området. Man beaktar också antalet personer som tagits in för specialiserad sjukvård i området under de två föregående veckorna.

Dessutom förutsätter den regionala fördelningen att riskgrupperna och personer över 70 år har haft möjlighet att få sin första vaccindos.

Den riktade fördelningen får inte hindra eller fördröja personer från att få en sådan andra dos vaccin som behövs för bildandet av skydd mot covid-19, skriver Social- och hälsovårdsministeriet.

Försvårar planeringen, menar Åland

Utkastet till förordning var på remiss under april månads två första veckor och 51 remissinstanser lämnade utlåtanden.

Diskrimineringsombudsmannen gav i sitt utlåtande grönt ljus för att vaccinationsordningen ändras enligt epidemiläget om detta tjänar den breda allmänheten.

Också Kommunförbundet anser att en förändring är motiverad, men efterlyser flexibilitet så att vacciner kan styras till orter där smittspridningen ökar i den grad att smittspårningen inte hinner med.

Bland de som motsätter sig förändringen finns bland annat Ålands landskapsregering. Landskapsregeringen anser att en regional fördelning av vaccin ska basera sig på befolkningsmängden som enda grund.

Landskapsregeringen på Åland menar istället att planering och förutsägbarhet i leveranserna är de viktigaste faktorerna för en lyckad vaccinationsstrategi.

Planering av till exempel massvaccinationer – då extra personal anställs och nya utrymmen hyrs – kräver en absolut förutsägbarhet, skriver landskapsregeringen: ”En riktad fördelning av vaccin skulle verka negativt mot dessa faktorer och försvåra planeringen och genomförandet av vaccineringen.”

Vidare befarar landskapsregeringen att eftersom epidemiläget kan förändras snabbt på Åland kan också sjukdoms- och dödsfall öka oproportionerligt mycket vid en snabb smittspridning, om Åland inte får en tillräcklig fördelning av vaccin på grund av det tidigare epidemiläge.

Andra landskap får ta notan, menar Vasa

Också Vasa sjukvårdsdistrikt förhåller sig kritiskt. Betraktat från ett helhetsperspektiv anser distriktet att förändringen inte är förnuftig.

Med tanke på hur överraskande epidemin spritt sig finns det en stor risk för att det blir något annat landskap som ”får ta notan”, skriver distriktet i sitt genmäle. Förändringen kan med eftersläpning underlätta situationen i de värsta epidemicentren men kan ta ut sin rätt i andra landskap där vaccineringen av medborgarna fördröjs, befarar man i Vasa sjukvårdsdistrikt.

Dessutom flyttar ändringen av vaccinationsordningen tyngdpunkten för vaccinationerna närmare sommaren. Det här skapar tilläggsproblem, menar distriktet.

I mindre sjukvårdsdistrikt är intensivvårds- och infektionsplatserna begränsade och ett fåtal patienter i behov av intensivvård eller flera patienter i behov av avdelningsvård kräver specialarrangemang och inskränkningar av den övriga verksamheten, heter det i utlåtandet.

The post Nu kan hårt drabbade regioner få mera vaccin – Vasa sjukvårdsdistrikt och Åland motsatte sig förändringen: ”Sjukdoms- och dödsfall kan öka oproportionerligt mycket” appeared first on Kommuntorget.fi.