Kommunstyrelsemedlemmen Ulf Kjerin (SFP) hoppas att en rättslig process är andra tvåspråkiga kommuner till gagn.

Kommunstyrelsen i Kyrkslätt har förkastat t.f. bildningsdirektör Mikael Flemmich rättelseyrkan.

Flemmich ville att kommunstyrelsen skulle ompröva utnämningen av Eeva-Kaisa Ikonen till bildningsdirektör.

Skiljelinjerna i frågan är bekanta sedan tidigare: SFP och De gröna stödde Flemmich yrkan, Samlingspartiet, SDP, Centern, Sannfinländarna och Pro Kyrkslätt gjorde det inte och rösterna föll 8–5.

Ulf Kjerin (SFP), andra vice ordförande i kommunstyrelsen, dömer ut processen och ondgör sig över att rekryteringskonsulterna har haft för stort inflytande. Den poängsättning av kandidaterna som placerade Ikonen högst var ett intern räkneövning som intervjugruppen tog till när den inte kunde komma överens om vem som skulle föreslås för tjänsten, säger Kjerin.

– Att poängsättningen kom med i beredningstexten var en överraskning.

Enligt honom har majoriteten i styrelsen nu sidsteppat den viktiga språkfrågan.

– Ur vår, kommunens och tvåspråkighetens synvinkel är svenskan viktig. Majoriteten säger att det räcker med tjänstemannasvenska.

Kjerin utesluter inte att grälet om bildningsdirektörstjänsten leder till ett försämrat samarbete mellan de två stora partierna i Kyrkslätt, Samlingspartiet och SFP.

Mikael Flemmich har jobbat inom bildningsförvaltningen i Kyrkslätt sedan 2013.

Mikael Flemmich har tidigare sagt till Kommuntorget att han överväger att besvära sig till Helsingfors förvaltningsdomstol i frågan. Efter kommunstyrelsens möte är han mer bestämd.

– Ja jag kommer att besvära mig. Jag har konsulterat jurister, diskuterat processens fel och brister, och kommer fortsätta att konsultera dem. Om de inte avråder mig, vilket jag betvivlar, för jag ärendet till förvaltningsdomstolen.

Enligt ett tidigare beslut i kommunstyrelsen är Flemmich t.f. bildningsdirektör tills en ny tillträder. Ett besvär hindrar inte Ikonen från att tillträda tjänsten, men besväret kan göra att tjänsten blir tidsbunden tills den juridiska biten är avgjord.

Själv håller Flemmich fast vid att han börjar jobba som bildningsdirektör i Grankulla, en tjänst han utnämndes till i måndags.

Ulf Kjerin hoppas att en rättslig process är till nytta för tvåspråkiga kommunerna, även om den inte gagnar Kyrkslätt i den här frågan.

– Det kan bli en fingervisning om att man inte kan nedvärdera de finlandssvenska värderingarna hur som helst utan måste ta språkkunskaperna på allvar.

The post Kommunstyrelsen i Kyrkslätt förkastade Mikael Flemmich rättelseyrkan – ”Jag tar frågan till domstol” appeared first on Kommuntorget.fi.

När stålindustrin försvann från Dalsbruk försvann också en plats för politiker och väljare att mötas, säger Esko Antikainen (VF). Kottby-sällskapets Bert Bjarland säger att många i stadsdelen känner sig svikna av De grönas politik.

De kommunala beslutsfattarna måste göra mera för att vinna kommuninvånarnas förtroende. Det här visar Kommunförbundets invånarundersökning, som 10 000 finländare i 43 kommuner medverkade i.

Trenden är i och för sig positiv. Till exempel påståendet att kommuninvånaren litar på politikerna när det handlar om att utveckla kommunen fick i 2015 års undersökning genomsnittspoängen 2,85 av 5. Nu är indexet uppe i 2,92.

De flesta kommuninvånare förhåller sig neutralt till påståenden om att kommunen informerar tillräckligt, behandlar befolkningsgrupperna likvärdigt och lyssnar på invånarnas åsikter.

Men de misstänksamma kommuninvånarnas procentuella andel är i de flesta fall större än de tillitsfulla.

Kvinnor litar mer än män

Hur en kommuninvånaren förhåller sig till kommunen och lokala politiker påverkas av en rad faktorer.

Bland annat återspeglas kommunens ekonomiska situation och i beslutsklimatet i kommunen invånarens förtroende. Kvinnor är mer tillitsfulla än män och svenskspråkiga har större förtroende för beslutsfattandet än finskspråkiga.

Vidare så har högutbildade större förtroende än lågutbildade. Störst förtroende för kommunaltbeslutsfattande finns i de yngsta och de äldsta åldersklasserna och i kommuner med 10 001–20 000 invånare. Svagast är förtroendet i kommuner med 50 001–100 000 invånare.

Kommunerna måste informera

Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom säger att den positiva trenden förklaras av att kommunerna jobbat med att synliggöra sina verksamheter. Samtidigt är det klart att ingen kommun klarar sig bra i det förtroendeindex som undersökningen sammanställt.

Det finns en viss korrelation mellan den beslutsfattarundersökning som Kommunförbundet publicerat och invånarundersökningen. Det vill säga att i vissa fall avspeglas ett dåligt beslutsklimat också i invånarnas förtroende för det lokala beslutsfattandet.

Pekola-Sjöblom säger att det delvis har att göra med att gamla kriser, som kommunerna lagt bakom sig, fortsätter prägla invånarnas syn på beslutsfattandet.

– Många får sin information via nyhetsmedierna. För att rapporteringen inte ska bli ensidig har vi betonat att kommunerna har lösningen i sina egna händer. De kan föra fram positiva saker genom egna kanaler, till exempel på sociala medier.

Hur goda betyg kan beslutsfattandet egentligen få med tanke på att det handlar om politiska beslut, där åsikterna går isär?

– Det finns en diskussion inom demokratiforskning om att det är hälsosamt med kritiska invånare. Betyg som närmar sig 3,5 är bra men de som är under 3 borde man få höjda.

Involvera kommuninvånarna

Det som behövs är mera information om vad kommunen gör och om vilka beslut beslutsfattare kan ta, säger Pekola-Sjöblom. Det här är nämligen ingen självklar kunskap bland kommuninvånarna.

Forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kommunallagen möjliggör att invånarna inkluderas i beslutsprocessen, till exempel genom deltagandebudgetering. En del kommuner hör också invånarnas åsikter när det handlar om sparåtgärder och Pekola-Sjöblom uppmanar fullmäktigen att fatta beslut om dylika involverande processer.

– Man ska också informera öppet och ärligt om tråkiga beslut och förse invånarna med scenarier om vad de kan leda till.

Överlag gäller det att i beslutsfattandet komma bort från politiska gräl och ge era utrymme för kompromisser. Kommunalpolitik är inte nationell politik, säger Pekola-Sjöblom.

Inga ”kragakast” i Kimitoöns kommun

I förtroendeindexet placerar sig Kimitoöns kommun och Raseborg längst ner bland de tvåspråkiga kommuner som deltagit i undersökningen.

!function(){"use strict";window.addEventListener("message",(function(a){if(void 0!==a.data["datawrapper-height"])for(var e in a.data["datawrapper-height"]){var t=document.getElementById("datawrapper-chart-"+e)||document.querySelector("iframe[src*='"+e+"']");t&&(t.style.height=a.data["datawrapper-height"][e]+"px")}}))}();

Pekola-Sjöblom förklarar det här, för Raseborgs del, med dålig ekonomi och för Kimitoöns del med den upprivande vindkraftsfrågan – som numera är ett avslutat kapitel i kommunen.

Esko Antikainen, vänsterpolitiker i Dalsbruk och fullmäktigeledamot i Kimitoöns kommunfullmäktige, har varit med i det kommunala beslutsfattandet i snart 50 år. Han förklarar kommunens dåliga placering med att avståndet mellan väljare och politiker har växt.

Kommunsammanslagningen 2009, då Kimito, Dragsfjärd och Västanfjärd gick ihop, är en förklaring. Att stålindustrin försvunnit från Dalsbruk i och med FN-steels konkurs är en annan.

Fabriksgolvet och de fackliga sammanhangen var naturliga miljöer för diskussioner om politik, säger Antikainen.

– Nu är det inte mycket diskussion och tidningarna skriver mest vad tjänstemännen för in i protokollen. Det finns eldsjälar som har åsikter om allt och det är riktigt okej. Jag tycker att invånarna aktivare kunde vara i kontakt med oss.

Frågan om vindkraften och grälen kring förra kommundirektören Anneli Pahta har gett bilden av ett dåligt beslutsklimat i kommunen. Är det en rättvis bild?

– Vi kommer nog rätt långt i diskussionerna i fullmäktige, även om det finns ärenden som borde ventileras bättre. Vi har ett konsensussystem och det har inte blivit några ”kragakast”. Det finns olika åsikter och det är bra.

Kottby får inte sin röst hörd

Helsingfors är inte med i Kommunförbundets undersökning men också där finns mycket att önska av kontakten mellan invånare och politiker, säger Bert Bjarland, medlem av Kottby-sällskapet.

De gröna har haft ett starkt stöd i Kottby, säger Bjarland, bland annat för att stadsdelen har många invånare som jobbar inom kulturella och kreativa branscher. Nu upplever invånarna att partiet svikit deras förtroende.

– Besvikelsen är stor. De gröna i fullmäktige och speciellt biträdande borgmästare Anni Sinnemäki ses rentav som fiender.

Orsaken är att partiet är för en höjning av arrendet vilket innebär att många äldre och låginkomsttagare blir tvungna att flytta från Kottby, säger Bjarland.

Dessutom har Kottby-sällskapet försökt få staden att gå med på att det hus som tidigare inhyste Steinerskolans daghem ska bli ett invånarhus. Kampanjen har varit resultatlös och Bjarland säger att staden slår dövörat till eftersom man istället vill sälja huset till högst bjudande.

Att det finns en så kallad stadsdelslots, som fungerar som länk mellan stadsdelsföreningarna och staden, har inte varit till någon hjälp.

– Det är mera en nominell funktion så att staden ska kunna säga att den finns. Möjligheten att få något till stånd är obefintlig.

Tilliten till beslutsfattarna undergrävs också av en stadsplanering som Kottbyborna upplever att berövar dem på deras grönområden och förstör stadsbilden, säger Bjarland.

Kottby-sällskapet tänker trots allt inte ge upp. Bjarland har bott i stadsdelen i nästan 25 år och ser inga tecken på att aktiviteten minskar.

– Vi tar det som en utmaning och fortsätter slåss.

Kommer den misstro som Kottbyborna känner att synas i kommunalvalet i juni?

– Jag hoppas det.

The post Kommuninvånare misstror politiker – VF:are i Dalsbruk önskar mera dialog, i Kottby växer ilskan mot De gröna appeared first on Kommuntorget.fi.

Använd mask eller visir, håll avstånd, använd handsprit och följ anvisningarna när du röstar i kommunalvalet. 

Justitieministeriets  anvisningar för ett coronasäkert val ligger nu ute på  Valfinland.fi. Anvisningarna om kommunalvalet har beretts i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd.

Webbplatsen ger lättillgänglig information om trygga och säkra valarrangemang i kommunavalet under coronapandemin.

Det är viktigt att använda munskydd och handsprit vid röstningen och att hålla ett avstånd på minst två meter till andra. Valfunktionärerna övervakar  säkerheten i vallokalen och hjälper väljarna att följa anvisningarna.

Valfunktionären kommer att kontrollera väljarens identitet genom att be honom eller henne att ta av sig munskyddet en kort stund . Mellan valfunktionären och väljaren kommer det att finns en mellanvägg av plexiglas.

Anvisningarna för ett säkert val finns på Justitieministeriets webbplats, i sociala medier och som affischer i vallokalerna. Informationen finns på finska, svenska, engelska och nordsamiska.

Justitieministeriet har dessutom producerat videor där det visas hur röstningen går till när väljarna bär munskydd och när det i vallokalen finns skyddsväggar i plexiglas. Videorna finns på justitieministeriets YouTubekanal på finska, svenska och engelska.

Anvisningar om röstning under coronan finns även med som bilaga till den rösträttsanmälan som skickas hem till de röstberättigade. 

Coronaläget variera på olika håll i landet

– Om de lokala hälsovårdsmyndigheterna ger striktare coronaanvisningar, ska de följas i stället för justitieministeriets anvisning,heter det i ett pressmeddelande från Justitieministeriet.

The post Coronasäkert kommunalval – det här gäller dig som är väljare appeared first on Kommuntorget.fi.

Flemmich säger att valet av bildningsdirektör i Kyrkslätt inte gick rätt till. Han är redo att ta ärendet till domstol.

I måndags valdes Mikael Flemmich till ny bildningsdirektör i Grankulla av ett enhälligt fullmäktige.

Samtidigt pågår i Kyrkslätt, där Flemmich fortfarande är t.f. bildningsdirektör, ett efterspel till kommunens val av bildningsdirektör.

Det efterspelet förs just nu i kommunstyrelsen men kan bli juridiskt, säger Flemmich som känner sig tudelad inför situation: glad över att ha blivit vald till bildningsdirektör i Grankulla, frustrerad över hur Kyrkslätts kommunstyrelse gick tillväga när den valde bildningsdirektör i mars.

Vi tar det från början.

När Kyrkslätt sökte efter en efterträdare till bildningsdirektören Hannele Kujala var Flemmich, t.f. bildningsdirektör i kommunen sedan november 2020, kommundirektören Tarmo Aarnios val.

Aarnio föreslog Flemmich för kommunstyrelsen och hänvisade bland annat till hans arbetserfarenhet. Flemmich hade varit Kyrkslätts chef för svensk dagvård och utbildning sedan 2013 och innan det verkat som lärare och rektor i kommunen, men också i Borgå och Helsingfors.

– Mitt första lärarjobb i Kyrkslätt började jag i januari 1985, då som obehörig studerande, säger Flemmich till Kommuntorget.

Som reserv till tjänsten föreslog kommundirektör Aarnio Eeva-Kaisa Itkonen, undervisningschef i Esbo. Men på kommunstyrelsens möte den 15 mars gick Samlingspartiet, SDP, Centern, Sannfinländarna och Pro Kyrkslätt mot kommundirektörens förslag och stödde Itkonen.

SFP och De gröna ville se Flemmich som bildningsdirektör men rösterna föll 8–5 till Itkonens fördel.

Det här ledde till att SFP och Samlingspartiet kom på kollissionskurs. SFP och De gröna lämnade avvikande åsikt på styrelsemötet i mars och i en intervju för KSF Medias tidningar anklagar styrelsemedlemmen Hans Hedberg (SFP) Samlingspartiet för att motarbeta svenskan.

Samlingspartiets kommunstyrelseordförande Timo Haapaniemi avvisar anklagelserna och säger att Itkonen var den mest kompetenta kandidaten.

Ärendet i kommunstyrelsen på torsdag

Mikael Flemmich accepterar inte hur valet av bildningsdirektör gick till.

– Min rättsuppfattning fick sig en sådan törn att jag bestämde mig för att lämna in en rättelseyrkan. Nu är det upp till kommunstyrelsen att avgöra om den korrigerar felet eller om den här processen går vidare till Helsingfors förvaltningsdomstol eller till och med till Högsta förvaltningsdomstolen.

Flemmich begäran om omprövning behandlades i kommunstyrelsen i Kyrkslätt i måndags. Enligt honom var beslutet i mars lagstridigt och oändamålsenligt. Dessutom innehöll det form- och sakfel och stred mot de allmänna rättsskyddsprinciperna inom god förvaltning.

Flemmich begäran fick stöd av de styrelsemedlemmar som stött honom redan tidigare. Bland annat hänvisar de till att kommunstyrelsen inte har förvissat sig om att Eeva-Kaisa Itkonen har de språkkunskaper som krävs av en bildningsdirektör i en tvåspråkig kommun.

Något beslut om Flemmich omprövning tog kommunstyrelsen inte måndags. Ärendet bordlades och tas till behandling igen på torsdag.

Till Kommuntorget säger Flemmich att även om han gärna hade blivit kvar i Kyrkslätt så det är hans fasta övertygelse att han blir bildningsdirektör i Grankulla oavsett vilket beslut kommunstyrelsen fattar om hans rättelseyrkan.

Mångprofessionell skola

Grankulla är mindre än Kyrkslätt, också sett till antalet daghem och skolor. Flemmich gissar att även om grundarbetet är detsamma som i Kyrkslätt så finns det i Grankulla en möjlighet att komma närmare daghemmen och skolorna.

Det han tar med sig från Kyrkslätt är tanken att utveckla skolvardagen.

– Det handlar om att ta in element från hobby- och ungdomsverksamheter och skapa en helhetsmässig skolvardag för eleverna.

Det här är i linje med den nu aktuella Finlandsmodellen och Flemmich delar uppfattningen att skolan kan bli mer mångprofessionell.

– Emellanåt kunde man ta in ungdomsarbetare och skolcoacher med socionombakgrund. Vi behöver en lågtröskelverksamhet som bidrar till ungdomars välmående.

Kyrkslätt har ett välfungerande samarbete mellan den finskspråkiga och den svenskspråkiga undervisningen, bland annat i form av språkbad som finska elever i årskurserna 7–9 tar genom att delta i den svenska undervisningen. Kyrkslätt planerar också ett gemensamt campus för kommunens gymnasier och institut.

Några sådana projekt är inte aktuella i Grankulla men Flemmich tvivlar inte på samarbetet över språkgränserna i staden.

Pandemin har orsakat skador

Hur ser skolvardagen ut när nästa läsår inleds i höst? Vilka är dina förhoppningar och farhågor, givet pandemin?

– Jag hoppas att vi är tillbaka i en normal vardag men befarar att det blir en tillämpad version av den vardag som vi levt med ett tag. För elevernas välmåendes skull vore det viktigt att vi kan återgå till verksamheten helt fysiskt. Daghem, skola och gymnasium är så mycket mer än undervisning, det har vi märkt. Det går att undervisa och att lära sig på distans, även om det finns en risk att elever halkar efter, men den sociala biten är viktig. Vi kommer att få jobba hårt med att lappa de skador som uppstått.

Med skador menar Flemmich dels de kunskapsluckor som uppstått under coronaåret, dels elevernas välmående. Att få tillbaka alla elever i en normal skolrytm blir den stora utmaningen.

Besluten om distansundervisning upplever han att överlag har varit motiverade. Distansundervisningen har också visat att man gjorde rätt i att satsa på teknisk utrustning för eleverna.

– Nu har vi tagit ett sorts ”digiskutt 2.0”, där vi kan skifta fokus från hårdvaran till vad vi kan göra med tekniken.

Erfarenheterna av distansundervisningen kommer att vara till nytta längre fram, även om tekniken aldrig kommer att ersätta den mänskliga kontakten, säger Flemmich.

Vårdreformen oroar

Om social- och hälsovårdsreformen blir av framträder bildningen som en allt mer central del av kommunens verksamhet.

Flemmich tvivlar inte på kommunpolitikernas intresse för bildningsfrågor och vilja att investera i skolan. Frågan är bara om det kommer att finnas resurser att investera med.

– Kan vi upprätthålla nivån om en stor del av kommunernas finansieringsbotten försvinner med vården? Jag ser tre stora frågor. Hur genomförs reformen? Vad blir kvar i kommunerna? Kommer det preventiva arbetet att flyttas över på bildningsväsendet? Vad gäller det sistnämnda så tycker jag inte att det är vettigt att elevvården förs över till välfärdsområdena. Skolkuratorer och skolpsykologer hör hemma i skolvardagen. En flytt kommer att ändra på deras roll. Det blir mera klientarbete än preventiva insatser. Vad gäller ekonomin så kommer vi få mindre resurser att omfördela på det sätt som nu är möjligt. Det kan påverka hur lång tid det tar för oss att lappa de luckor som coronapandemin orsakat.

Grankullas förra bildningsdirektör Heidi Backman blev tidigare i år ny direktör för universitetsservicen vid Åbo Akademi. Mikael Flemmich tillträder sin tjänst i början av sommaren.

The post ”Min rättsuppfattning fick sig en törn” – Mikael Flemmich, ny bildningsdirektör i Grankulla, lämnade in rättelseyrkan till kommunstyrelsen i Kyrkslätt appeared first on Kommuntorget.fi.

Flemmich säger att valet av bildningsdirektör i Kyrkslätt inte gick rätt till. Han är redo att ta ärendet till domstol.

I måndags valdes Mikael Flemmich till ny bildningsdirektör i Grankulla av ett enhälligt fullmäktige.

Samtidigt pågår i Kyrkslätt, där Flemmich fortfarande är t.f. bildningsdirektör, ett efterspel till kommunens val av bildningsdirektör.

Det efterspelet förs just nu i kommunstyrelsen men kan bli juridiskt, säger Flemmich som känner sig tudelad inför situation: glad över att ha blivit vald till bildningsdirektör i Grankulla, frustrerad över hur Kyrkslätts kommunstyrelse gick tillväga när den valde bildningsdirektör i mars.

Vi tar det från början.

När Kyrkslätt sökte efter en efterträdare till bildningsdirektören Hannele Kujala var Flemmich, t.f. bildningsdirektör i kommunen sedan november 2020, kommundirektören Tarmo Aarnios val.

Aarnio föreslog Flemmich för kommunstyrelsen och hänvisade bland annat till hans arbetserfarenhet. Flemmich hade varit Kyrkslätts chef för svensk dagvård och utbildning sedan 2013 och innan det verkat som lärare och rektor i kommunen, men också i Borgå och Helsingfors.

– Mitt första lärarjobb i Kyrkslätt började jag i januari 1985, då som obehörig studerande, säger Flemmich till Kommuntorget.

Som reserv till tjänsten föreslog kommundirektör Aarnio Eeva-Kaisa Itkonen, undervisningschef i Esbo. Men på kommunstyrelsens möte den 15 mars gick Samlingspartiet, SDP, Centern, Sannfinländarna och Pro Kyrkslätt mot kommundirektörens förslag och stödde Itkonen.

SFP och De gröna ville se Flemmich som bildningsdirektör men rösterna föll 8–5 till Itkonens fördel.

Det här ledde till att SFP och Samlingspartiet kom på kollissionskurs. SFP och De gröna lämnade avvikande åsikt på styrelsemötet i mars och i en intervju för KSF Medias tidningar anklagar styrelsemedlemmen Hans Hedberg (SFP) Samlingspartiet för att motarbeta svenskan.

Samlingspartiets kommunstyrelseordförande Timo Haapaniemi avvisar anklagelserna och säger att Itkonen var den mest kompetenta kandidaten.

Ärendet i kommunstyrelsen på torsdag

Mikael Flemmich accepterar inte hur valet av bildningsdirektör gick till.

– Min rättsuppfattning fick sig en sådan törn att jag bestämde mig för att lämna in en rättelseyrkan. Nu är det upp till kommunstyrelsen att avgöra om den korrigerar felet eller om den här processen går vidare till Helsingfors förvaltningsdomstol eller till och med till Högsta förvaltningsdomstolen.

Flemmich begäran om omprövning behandlades i kommunstyrelsen i Kyrkslätt i måndags. Enligt honom var beslutet i mars lagstridigt och oändamålsenligt. Dessutom innehöll det form- och sakfel och stred mot de allmänna rättsskyddsprinciperna inom god förvaltning.

Flemmich begäran fick stöd av de styrelsemedlemmar som stött honom redan tidigare. Bland annat hänvisar de till att kommunstyrelsen inte har förvissat sig om att Eeva-Kaisa Itkonen har de språkkunskaper som krävs av en bildningsdirektör i en tvåspråkig kommun.

Något beslut om Flemmich omprövning tog kommunstyrelsen inte måndags. Ärendet bordlades och tas till behandling igen på torsdag.

Till Kommuntorget säger Flemmich att även om han gärna hade blivit kvar i Kyrkslätt så det är hans fasta övertygelse att han blir bildningsdirektör i Grankulla oavsett vilket beslut kommunstyrelsen fattar om hans rättelseyrkan.

Mångprofessionell skola

Grankulla är mindre än Kyrkslätt, också sett till antalet daghem och skolor. Flemmich gissar att även om grundarbetet är detsamma som i Kyrkslätt så finns det i Grankulla en möjlighet att komma närmare daghemmen och skolorna.

Det han tar med sig från Kyrkslätt är tanken att utveckla skolvardagen.

– Det handlar om att ta in element från hobby- och ungdomsverksamheter och skapa en helhetsmässig skolvardag för eleverna.

Det här är i linje med den nu aktuella Finlandsmodellen och Flemmich delar uppfattningen att skolan kan bli mer mångprofessionell.

– Emellanåt kunde man ta in ungdomsarbetare och skolcoacher med socionombakgrund. Vi behöver en lågtröskelverksamhet som bidrar till ungdomars välmående.

Kyrkslätt har ett välfungerande samarbete mellan den finskspråkiga och den svenskspråkiga undervisningen, bland annat i form av språkbad som finska elever i årskurserna 7–9 tar genom att delta i den svenska undervisningen. Kyrkslätt planerar också ett gemensamt campus för kommunens gymnasier och institut.

Några sådana projekt är inte aktuella i Grankulla men Flemmich tvivlar inte på samarbetet över språkgränserna i staden.

Pandemin har orsakat skador

Hur ser skolvardagen ut när nästa läsår inleds i höst? Vilka är dina förhoppningar och farhågor, givet pandemin?

– Jag hoppas att vi är tillbaka i en normal vardag men befarar att det blir en tillämpad version av den vardag som vi levt med ett tag. För elevernas välmåendes skull vore det viktigt att vi kan återgå till verksamheten helt fysiskt. Daghem, skola och gymnasium är så mycket mer än undervisning, det har vi märkt. Det går att undervisa och att lära sig på distans, även om det finns en risk att elever halkar efter, men den sociala biten är viktig. Vi kommer att få jobba hårt med att lappa de skador som uppstått.

Med skador menar Flemmich dels de kunskapsluckor som uppstått under coronaåret, dels elevernas välmående. Att få tillbaka alla elever i en normal skolrytm blir den stora utmaningen.

Besluten om distansundervisning upplever han att överlag har varit motiverade. Distansundervisningen har också visat att man gjorde rätt i att satsa på teknisk utrustning för eleverna.

– Nu har vi tagit ett sorts ”digiskutt 2.0”, där vi kan skifta fokus från hårdvaran till vad vi kan göra med tekniken.

Erfarenheterna av distansundervisningen kommer att vara till nytta längre fram, även om tekniken aldrig kommer att ersätta den mänskliga kontakten, säger Flemmich.

Vårdreformen oroar

Om social- och hälsovårdsreformen blir av framträder bildningen som en allt mer central del av kommunens verksamhet.

Flemmich tvivlar inte på kommunpolitikernas intresse för bildningsfrågor och vilja att investera i skolan. Frågan är bara om det kommer att finnas resurser att investera med.

– Kan vi upprätthålla nivån om en stor del av kommunernas finansieringsbotten försvinner med vården? Jag ser tre stora frågor. Hur genomförs reformen? Vad blir kvar i kommunerna? Kommer det preventiva arbetet att flyttas över på bildningsväsendet? Vad gäller det sistnämnda så tycker jag inte att det är vettigt att elevvården förs över till välfärdsområdena. Skolkuratorer och skolpsykologer hör hemma i skolvardagen. En flytt kommer att ändra på deras roll. Det blir mera klientarbete än preventiva insatser. Vad gäller ekonomin så kommer vi få mindre resurser att omfördela på det sätt som nu är möjligt. Det kan påverka hur lång tid det tar för oss att lappa de luckor som coronapandemin orsakat.

Grankullas förra bildningsdirektör Heidi Backman blev tidigare i år ny direktör för universitetsservicen vid Åbo Akademi. Mikael Flemmich tillträder sin tjänst i början av sommaren.

The post ”Min rättsuppfattning fick sig en törn” – Mikael Flemmich, ny bildningsdirektör i Grankulla, lämnade in rättelseyrkan till kommunstyrelsen i Kyrkslätt appeared first on Kommuntorget.fi.