Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp och Kommunförbundet har tagit ställning till samfinansieringsmodellen som föreslås i utkastet till den
Innehållstyp
Kommunförbundets termer
Kommuner
Ämnen
Sökord
Hurdan kunde den framtida mobiliteten vara i glesbygden i Finland? Detta är en fråga som vi nu söker svar på genom digitala lösningar. I
Vägtrafiklagen (729/2018), som träder i kraft 1.6.2020, innehåller nya bestämmelser om parkeringstillstånd för hemvården (RP 109/2019 rd). Till lagen har alltså fogats bestämmelser som underlättar parkeringen för de anställda inom hemvården i överensstämmelse med vad som förutsatts i ett uttalande
Finlands kommunförbund samt de 295 fastlandskommunernas kommun- och stadsdirektörer anser det vara nödvändigt att åtgärda statens väg- och bannät, som
Varje kommun och region behöver fungerande trafikförbindelser och mobilitetstjänster. Arbetsfördelningen inom byggandet och underhållet av trafikleder bestäms i lagstiftningen. Staten ansvarar för och finansierar landsvägar och banor, kommunerna gator och de privata väghållarna enskilda vägar
De finländska städerna är allt mer engagerade i internationella frågor och deras betydelse som internationella aktörer ökar. Städernas internationella
Verksamhetsområdesdirektör Mirja Noukka vid Trafikverket och vice vd Timo Reina vid Kommunförbundet tog den 9 april 2018 emot en adress av Rahtarit rf
Med vem ska kommunen förhandla om trafik- och markanvändningsplaner i fortsättningen? Statens trafikförvaltning håller på att ses över grundligt. Trots att det är en statlig uppgift som ska omorganiseras, har saken betydelse för kommunerna. När kommunerna sköter trafik- och markanvändningsuppgifter
Estland firar sina hundra år av administrativ självständighet den 24 februari. Estland, såsom fjolårets jubilar Finland, nådde sin statliga självständighet i efterdyningarna av turbulenta händelser i Europa och särskilt i Ryssland. Estland och Finland – ester och finländare – har dock varit varandra
Europarådet grundades år 1949 med uppgiften att trygga och främja de mänskliga rättigheterna, principerna för en rättsstat och en pluralistisk demokrati. I sin nuvarande form har kongressen verkat som en del av rådet sedan 1994 och inledde redan 1957 arbetet med att utveckla demokratin på