Kommunförbundet publicerade 2.5.2018 sina första preliminära statsandelskalkyler för år 2019. Kalkylerna uppdaterades 14.6.2018 och 14.9.2018. Följande uppdatering publiceras på denna sida i november 2018. Enligt de preliminära kalkylerna beviljas kommunerna sammanlagt 8 372 miljoner euro i
Innehållstyp
Sökord
- affärsverk (5)
- ägarpolitik (6)
- aikuissosiaalityö (1)
- åldrande (12)
- ändringssökande (11)
- anstaltsvård (1)
- användarorientering (2)
- arkivering (5)
- avfall (26)
- avfallshantering (4)
- avskrivningar (1)
- avtal (5)
- balansräkningar (4)
- barnskydd (13)
- behovsprövat stöd (1)
- beskattning (82)
- bibliotek (5)
- bibliotek (3)
- boendeservice (9)
- bokföring (38)
- bokföringsnämndens kommunsektion (24)
- bokslut (18)
- borgmästare (1)
- bostadsproduktion (1)
- bostadsväsen (2)
- budget (14)
- budgetering (21)
- budgetpropositioner (3)
- busstrafik (2)
- bygge (12)
- byggnadstillsyn (17)
- CEMR (2)
- chef (2)
- corporate governance (2)
- datasäkerhet (1)
- dataskydd (15)
- demokrati (15)
- de offentliga finanserna (30)
- digitalisering (14)
- dokument (2)
- dokumenthantering (1)
- effekt (6)
- effektivitet (5)
- ekonomiplanering (15)
- ekonomisk politik (15)
- energiförsörjning (6)
- energiproduktion (9)
- engagemang (3)
- enterprise arkitektur (1)
- erikoissairaanhoito (1)
- EU-politik (7)
- Europarådet (3)
- Europeiska regionala utvecklingsfonden (3)
- Europeiska unionen (6)
- experiment (6)
- fastighet (13)
- fastighetsbeskattning (7)
- finansieringskalkyler (3)
- folkomröstning (2)
- förmyndarskap (1)
- förordning (3)
- förtroendeuppdrag (2)
- förtroendevalda (18)
- förvaltningslag (19)
- förvaltningsstadga (3)
- fullmäktigeledamot (3)
- gata (3)
- gatubyggnad (2)
- GIS (2)
- glesbygd (3)
- grundlag (3)
- grundläggande utbildning (1)
- gymnasieutbildning (3)
- hållbar utveckling (4)
- hälsocentraler (7)
- hälsovård (33)
- hälsovårdssektorn (2)
- hemvård (2)
- hinderslöshet (1)
- HOPE (1)
- informationsadministration (17)
- informationshantering (2)
- innovation (4)
- internationella organisationer (6)
- internationellt samarbete (6)
- intern kontroll (9)
- intressebevakning (26)
- invånare (2)
- invandrare (1)
- invandring (9)
- järnvägstrafik (2)
- jäv (8)
- jour (4)
- KanTa-tjänster (1)
- kaupunginjohtaja (2)
- klimat (11)
- klimatförändringar (8)
- kollektivtrafik (3)
- kommun- och stadsstyrelse (2)
- kommunala tjänster (2)
- kommunalförvaltning (7)
- kommunalfullmäktige (11)
- kommunal självstyrelse (15)
- kommunchef (5)
- kommuner (6)
- kommunindelning (2)
- kommunlag (15)
- kommunpolitik (3)
- kommunsammanslagning (4)
- kommunstruktur (5)
- kompanjonskap (1)
- konkurrensutsättning (2)
- korruption (2)
- kostnadsberäkning (2)
- koulukuljetus (1)
- kultur (6)
- kundbetalningar (9)
- kundservice (3)
- kunnanjohtaja (2)
- kuntaviestintä (3)
- lagstiftning (14)
- landsbygden (1)
- landskap (25)
- landskaps- och vårdreformen (121)
- landskapsförvaltning (12)
- landsväg (3)
- lantmäteri (1)
- lätt trafik (2)
- ledande tjänsteinnehavare (3)
- ledning (16)
- liikennepalvelulaki (1)
- livskraft (12)
- mänskliga rättigheter (1)
- markanvändning (41)
- markanvändnings- och byggnadslag (4)
- markkinointi (2)
- mervärdesbeskattning (6)
- miljö (21)
- miljö- och hälsoskydd (1)
- miljövård (8)
- miljövårdslag (2)
- motion (10)
- nämnd (3)
- näringspolitik (3)
- närservice (2)
- närståendevård (1)
- nätverksbyggande (11)
- offentliga byggnader (1)
- offentliga upphandlingar (26)
- offentlighet (9)
- offentlig service (3)
- ombyggnad (1)
- oppisopimus (1)
- organisationer (2)
- pension (1)
- personalförvaltning (1)
- personuppgifter (7)
- planläggning (12)
- planläggning på landskapsnivå (2)
- produktivitet (14)
- prognostisering (6)
- programmet för kommunernas ekonomi (12)
- protokoll (4)
- räddningsväsen (9)
- rådgivningsbyrå (1)
- rättsfall (11)
- regeringsprogram (5)
- regionalförvaltning (4)
- regional utveckling (6)
- Regionkommittén (4)
- rehabilitering (2)
- resultat (8)
- resultaträkning (3)
- revisionsnämnd (6)
- riskhantering (4)
- säkerhet (5)
- samarbete mellan kommuner (3)
- samhälls (2)
- samkommun (2)
- samservice (2)
- servicesedel (4)
- sisäilma-, kosteus- ja homeongelmat (3)
- självstyrelse (17)
- sjukvårdsdistrikt (5)
- skattesatser (4)
- skola (1)
- skolor (1)
- småbarnsfostran (22)
- sociala medier (1)
- socialförsäkringsavgifter (4)
- socialsektorn (5)
- socialvård (1)
- språklag (6)
- stad (1)
- stadsforskning (2)
- ställningstagande (1)
- statistiken (26)
- (-) statsandelar (46)
- statsandelssystemet (5)
- statsstyrning (19)
- strukturfonder (4)
- studier (2)
- styrelse (1)
- sysselsättning (21)
- talous (2)
- teater (1)
- teknisk service (10)
- tilaaja-tuottajamalli (1)
- tillgänglighet (14)
- toimitilat (3)
- trafik (19)
- trafikplanering (4)
- trafikpolitik (6)
- turism (2)
- tvåspråkighet (9)
- työmarkkina-asiat (3)
- underhållsstöd (1)
- understöd (1)
- ungdomsarbete (1)
- universitet (1)
- upphovsrätt (9)
- uppvärmning (1)
- utbildning (16)
- utkomststöd (8)
- utlåtande (3)
- utsläpp (1)
- utvärdering (4)
- utveckling (14)
- välfärd (8)
- välfärdssektorn (1)
- vapaa sivistystyö (1)
- vattenförsörjning (7)
- vuxenutbildning (2)
- webbkommunikation (4)
- yrkeshögskolor (2)
- yrkesutbildning (2)
Statsandelssystemet har två huvudsakliga uppgifter. För det första bidrar statsandelarna till finansieringen av den kommunala basservicen. För det
Kommunförbundet publicerade 2.5.2018 sina första preliminära statsandelskalkyler för år 2019. Kalkylerna har uppdaterats 14.6.2018. Enligt de
Statsandelssystemets syfte är att i hela landet trygga en jämn tillgång på den offentliga service som kommunerna ansvarar för så att medborgarna kan få basservice på en viss nivå oberoende av sin boendeort. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för kommunal service och skillnader i
Statsandelarna betalas till kommunerna och övriga mottagare som en klumpsumma senast den 11 varje månad. Statsandelsfinansieringen är en allmän inkomstpost som inte har öronmärkts för någon viss service. Den som får statsandel får alltså själv bestämma hur finansieringen ska användas. Här behandlas
Innehållet i PowerPoint-presentation: Skattefinansiering år 2016, md € Kommunernas skatteinkomster 2015-2018, md € Kommunernas skatteinkomster 1990-2018, md € Kommunernas skatteinkomster 2000-2018, fasta och löpande priser, md € Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats 1965-2018 Kommunernas
Merparten av framför allt de stora städernas kulturanslag riktar sig till bibliotek samt konst- och kulturinstitutioner, dvs. teatrar, orkestrar och museer. Nätet av konst- och kulturinstitutioner täcker rätt väl hela landet och har varit avgörande för invånarnas möjligheter att uppleva och utöva
Besluten om statsandelsfinansieringen för år 2017 gjordes den 30.12.2016. År 2017 beviljas kommunerna statsandelar för sammanlagt 8 502 miljoner euro. Kommunförbundet publicerade de första kommunvisa preliminära statsandelsberäkningarna för år 2017 i samband med FCG:S utbildningstillfälle ”Talous ja
Kommunförbundet publicerade sina första kommunvisa preliminära beräkningar av statsandelarna för år 2018 vid FCG:s ekonomi- och skatteprognosdagar 11.5.2017. Beräkningarna uppdateras i juni, september och november. Kalkyleringsmodellen för statsandelarna blir klar hösten 2017. De slutliga besluten
I det finländska statsandelssystemet jämnas kommunernas inkomstbas ut genom en utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Utjämningen ingår i statsandelen för kommunal basservice. Som namnet säger baseras utjämningen på kommunens kalkylerade skatteinkomst, och den antingen ökar eller