Kommunerna beslutade i mitten av november om sina skattesatser för 2022 under rätt exceptionella omständigheter i skuggan av COVID-19-pandemin. Omständigheterna är exceptionella också på grund av den förestående social- och hälsovårdsreformen, som innebär att kommunerna i november nästa år inte alls
Välfärdsområdena inleder verksamheten från början av 2023. Före det görs både en sänkning av skattesatsen på riksnivå och en kommunspecifik överföringskalkyl. I kalkylerna ligger fokus på de ekonomiska uppgifter som kommunerna rapporterar för åren 2021–2022. På samma sätt som för ett år sedan finns
År 2022 höjs kommunalskatten i 16 kommuner och sänks i 12. Höjningarna gäller 116 000 kommuninvånare, medan 140 000 invånare får lägre kommunalskatt
Regeringens senaste beslut i budgetförhandlingarna innebär att den kommunala ekonomin försvagas betydligt nästa år. Kostnaderna för hälsosäkerhet på
Förväntningarna är många inför budgetförhandlingarna nästa vecka - också för kommunernas och den kommunala ekonomins del. Kravet på stabilitet är den gemensamma nämnaren. Efter vårens ramförhandlingar väntas än en gång kännbara nedskärningar i statsandelsfinansieringen i förhållande till
Kommunernas nya fullmäktige håller på att inleda sitt arbete i ett exceptionellt läge. Coronakrisen och dess konsekvenser är inte förbi, och det
Coronapandemin har nu redan i över ett år hållit samhällena i ett järngrepp runtom i världen. Utöver mänskligt lidande har coronapandemin och de
Kommunförbundet har publicerat en sammanfattning av nettoutgifterna inom social- och hälsovården och dess verksamheter i de 44 största kommunerna och
Statistikmyndigheterna på olika håll i världen har de senaste dagarna publicerat rikligt med statistik om den ekonomiska utvecklingen 2020. Preliminära uppgifter visar att den finländska samhällsekonomin under det första coronaåret klarade sig bättre än i många andra länder åtminstone mätt med