Undervisningsministeriet bör utreda fördelarna med distansundervisning som en del av den grundläggande utbildningen, menar Kommunförbundet.

Kommunförbundet överlämnade idag ett initiativ till undervisningsminister Li Andersson (VF) om att möjliggöra distansundervisning inom den grundläggande utbildningen för läropliktiga.

De samhälleliga utvecklingstrenderna innebär ett förändringstryck på upprätthållandet och utvecklandet av de grundläggande utbildningstjänsterna, skriver Kommunförbundet, och menar att våren visat att den gällande lagstiftningen ur utbildningsanordnarnas synvinkel inte i tillräcklig utsträckning stöder reaktioner på undantags- och störningssituationer, om situationen förutsätter att distansundervisning tas i bruk.

Enligt Kommunförbundet är det dags att grundligt utreda möjligheterna till distansundervisning inom den grundläggande utbildningen.

Förbundets vice vd Hanna Tainio säger att kommunerna tog sitt ansvar och lyckades väl med distansundervisningen under coronavåren.

— Kommunerna har uttryckt sin vilja att utveckla och tillvarata digitaliseringens möjligheter inom den grundläggande utbildningen. Att tillåta distansundervisning under vissa förutsättningar ses som ett konkret sätt att göra undervisningen mångsidigare och flexiblare utan att elevens rättigheter försämras, säger Tainio.

Utred genom praktiska försök

Kommunförbundet föreslår nu att man i lagen om grundläggande utbildning skriver in permanenta bestämmelser som möjliggör distansundervisning i olika undantags- och störningssituationer som avviker från normala förhållanden.

Därtill vill förbundet att man genom olika försök utreda fördelarna och möjligheterna med distansundervisning som en del av den grundläggande utbildningen.

Dessutom bör man med hjälp av de uppgifter som fåtts från försöken granska hur distansundervisningen kunde fungera som en permanent del av den grundläggande utbildningen, skriver förbundet.

– Utan en mer omfattande utredning och praktiska försök granskas ärendet inte tillräckligt grundligt. Därför måste ett utredningsarbete om distansundervisningens möjligheter inledas, framhåller Terhi Päivärinta, direktör för Kommunförbundets enhet för undervisning och kultur.

Kommunförbundet föreslår att Undervisnings- och kulturministeriet inleder utredningsarbetet.

The post Kommunförbundet vill att distansundervisning blir ett permanent inslag i grundskolan appeared first on Kommuntorget.fi.

Undervisningsministeriet bör utreda fördelarna med distansundervisning som en del av den grundläggande utbildningen, menar Kommunförbundet.

Kommunförbundet överlämnade idag ett initiativ till undervisningsminister Li Andersson (VF) om att möjliggöra distansundervisning inom den grundläggande utbildningen för läropliktiga.

De samhälleliga utvecklingstrenderna innebär ett förändringstryck på upprätthållandet och utvecklandet av de grundläggande utbildningstjänsterna, skriver Kommunförbundet, och menar att våren visat att den gällande lagstiftningen ur utbildningsanordnarnas synvinkel inte i tillräcklig utsträckning stöder reaktioner på undantags- och störningssituationer, om situationen förutsätter att distansundervisning tas i bruk.

Enligt Kommunförbundet är det dags att grundligt utreda möjligheterna till distansundervisning inom den grundläggande utbildningen.

Förbundets vice vd Hanna Tainio säger att kommunerna tog sitt ansvar och lyckades väl med distansundervisningen under coronavåren.

— Kommunerna har uttryckt sin vilja att utveckla och tillvarata digitaliseringens möjligheter inom den grundläggande utbildningen. Att tillåta distansundervisning under vissa förutsättningar ses som ett konkret sätt att göra undervisningen mångsidigare och flexiblare utan att elevens rättigheter försämras, säger Tainio.

Utred genom praktiska försök

Kommunförbundet föreslår nu att man i lagen om grundläggande utbildning skriver in permanenta bestämmelser som möjliggör distansundervisning i olika undantags- och störningssituationer som avviker från normala förhållanden.

Därtill vill förbundet att man genom olika försök utreda fördelarna och möjligheterna med distansundervisning som en del av den grundläggande utbildningen.

Dessutom bör man med hjälp av de uppgifter som fåtts från försöken granska hur distansundervisningen kunde fungera som en permanent del av den grundläggande utbildningen, skriver förbundet.

– Utan en mer omfattande utredning och praktiska försök granskas ärendet inte tillräckligt grundligt. Därför måste ett utredningsarbete om distansundervisningens möjligheter inledas, framhåller Terhi Päivärinta, direktör för Kommunförbundets enhet för undervisning och kultur.

Kommunförbundet föreslår att Undervisnings- och kulturministeriet inleder utredningsarbetet.

The post Kommunförbundet vill att distansundervisning blir ett permanent inslag i grundskolan appeared first on Kommuntorget.fi.

Två aktuella förslag fick understöd under den remissbehandling som avslutades den 11 september.

Finansministeriet fick sammanlagt över 90 utlåtanden om förslaget om en tillfällig ändring av kommunallagen.

Ändringen innebär att en kommun eller samkommun kan ansöka om förlängning av tidsfristen för täckande av underskott, om kommunen på grund av ekonomiska svårigheter, som beror på coronaepidemin, inte kan täcka underskottet i balansräkningen inom den tidsfrist som anges i lagen. 

Nästan alla remissinstanser var positiva till propositionen. Den föreslagna ändringen av kommunallagen ansågs vara motiverad och ändamålsenlig. 

Det fanns en del motsatta åsikter. Enligt dessa har Finansministeriet redan nu möjlighet att inleda ett utvärderingsförfarande enligt egen övervägning, och de ekonomiska konsekvenserna av coronaepidemin kan beaktas utan lagändringar. 

Målet är att lagförslaget överlämnas till riksdagen i höst. Lagen träder i kraft så snart som möjligt för att en förlängning ska kunna sökas redan under den täckningsperiod som löper ut 2020.

Understöd ska sporra till sammanslagning

Finansministeriet har också bett om utlåtanden om ändringar som planeras i kommunstrukturlagen. Enligt den kan kommuner som frivilligt går samman få sammanslagningsunderstöd enligt prövning.

Avsikten är att man fogar bestämmelser om prövningsbaserat ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar till kommunstrukturlagen, liksom även bestämmelser om ersättning för förlorade statsandelar till följd av sammanslagningen. 

Finansministeriet fick sammanlagt 80 utlåtanden om propositionen. Utlåtanden gavs av 68 kommuner och 12 andra parter. 

Remissinstanserna understödde i stor utsträckning propositionens mål och ansåg att de föreslagna ändringarna är motiverade, behövliga och ändamålsenliga. Sänkningen av de ekonomiska hindren för sammanslagning ansågs sänka kommunernas tröskel för frivilliga sammanslagningar.

Ungefär hälften betonade dock att det anslag som reserverats för sammanslagningsunderstöd inte borde dras av från statsandelen, utan att staten ska reservera ett separat anslag för sammanslagningsunderstöden. 

I flera utlåtanden framfördes att kommunerna bör få information om beloppet av sammanslagningsunderstödet redan i samband med beslutet om sammanslagningen.

Understödets storlek måste uppmuntra till sammanslagningar på ett genuint sätt. I vissa utlåtanden konstaterades att beloppet av det föreslagna sammanslagningsunderstödet är relativt litet, i synnerhet när kommuner med stort befolkningsunderlag eller stora kommuner går samman. 

Lagförslaget överlämnas till riksdagen i höst och att lagen träder i kraft 2021. Stöd kan beviljas för kommunsammanslagningar som träder i kraft vid ingången av 2022.

The post Stöd för tillfällig ändring av kommunallagen, och för morot som sporrar till kommunsammanslagningar appeared first on Kommuntorget.fi.

Två aktuella förslag fick understöd under den remissbehandling som avslutades den 11 september.

Finansministeriet fick sammanlagt över 90 utlåtanden om förslaget om en tillfällig ändring av kommunallagen.

Ändringen innebär att en kommun eller samkommun kan ansöka om förlängning av tidsfristen för täckande av underskott, om kommunen på grund av ekonomiska svårigheter, som beror på coronaepidemin, inte kan täcka underskottet i balansräkningen inom den tidsfrist som anges i lagen. 

Nästan alla remissinstanser var positiva till propositionen. Den föreslagna ändringen av kommunallagen ansågs vara motiverad och ändamålsenlig. 

Det fanns en del motsatta åsikter. Enligt dessa har Finansministeriet redan nu möjlighet att inleda ett utvärderingsförfarande enligt egen övervägning, och de ekonomiska konsekvenserna av coronaepidemin kan beaktas utan lagändringar. 

Målet är att lagförslaget överlämnas till riksdagen i höst. Lagen träder i kraft så snart som möjligt för att en förlängning ska kunna sökas redan under den täckningsperiod som löper ut 2020.

Understöd ska sporra till sammanslagning

Finansministeriet har också bett om utlåtanden om ändringar som planeras i kommunstrukturlagen. Enligt den kan kommuner som frivilligt går samman få sammanslagningsunderstöd enligt prövning.

Avsikten är att man fogar bestämmelser om prövningsbaserat ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar till kommunstrukturlagen, liksom även bestämmelser om ersättning för förlorade statsandelar till följd av sammanslagningen. 

Finansministeriet fick sammanlagt 80 utlåtanden om propositionen. Utlåtanden gavs av 68 kommuner och 12 andra parter. 

Remissinstanserna understödde i stor utsträckning propositionens mål och ansåg att de föreslagna ändringarna är motiverade, behövliga och ändamålsenliga. Sänkningen av de ekonomiska hindren för sammanslagning ansågs sänka kommunernas tröskel för frivilliga sammanslagningar.

Ungefär hälften betonade dock att det anslag som reserverats för sammanslagningsunderstöd inte borde dras av från statsandelen, utan att staten ska reservera ett separat anslag för sammanslagningsunderstöden. 

I flera utlåtanden framfördes att kommunerna bör få information om beloppet av sammanslagningsunderstödet redan i samband med beslutet om sammanslagningen.

Understödets storlek måste uppmuntra till sammanslagningar på ett genuint sätt. I vissa utlåtanden konstaterades att beloppet av det föreslagna sammanslagningsunderstödet är relativt litet, i synnerhet när kommuner med stort befolkningsunderlag eller stora kommuner går samman. 

Lagförslaget överlämnas till riksdagen i höst och att lagen träder i kraft 2021. Stöd kan beviljas för kommunsammanslagningar som träder i kraft vid ingången av 2022.

The post Stöd för tillfällig ändring av kommunallagen, och för morot som sporrar till sammanslagningar appeared first on Kommuntorget.fi.

Också lärare i grundskolan permitteras. Andra stadiets utbildningspersonal berörs inte.

Vasa stad permitterar högst 3 500 anställda i år och nästa år. Permitteringarna är, beroende på arbetsuppgift, 3–14 dagar. Verksamheter som är kritiska för staden drabbas inte av permitteringar. Det samma gäller för verksamheter som har egen finansieringsmodell. Permitteringarna beräknas spara 2,7 miljoner euro för staden.

Till en början var det tänkt att till och med 4 500 anställda skulle beröras, men antalet minskade när besluten om permittering togs. Vasa är i ekonomiskt trångmål på grund av ett ackumulerat underskott men vill trygga invånarnas service trots permitteringarna. Med anledning av detta skjuts en del permitteringar fram till nästa år.

— På så sätt finns det tid för planering av permitteringarna och för en vettig tidtabell. Vi strävar efter att belasta personalen så lite som möjligt, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Lärare permitteras

Lärare i grundskolan permitteras i tre dagar. Permitteringsdagarna koncentreras enligt staden till dagar ämnade för arbetsplanering och fortbildning.

Permitteringarna rör inte lärare i gymnasierna och yrkesskolan Vamia. Dessa finansieras av staten, och permitteringar skulle inte innebära inbesparingar för Vasa.

Permitteringarna rör inte heller psykologer, kuratorer och personliga assistenter i grundskolan.

Vårens permitteringar beaktas

När permitteringar genomförs inom småbarnspedagogiken beaktas de permitteringar som genomfördes i våras på grund av coronavirusepidemin. De sju dagar långa permitteringarna rör den personal som inte permitterades i våras.

Permitteringarnas längd inom den tekniska sektorn och koncernstyrningen är i huvudsak 14 dagar långa. Permitteringarna omfattar inte veterinärer, vattenverk, avfallshantering eller räddningsverk. Den sistnämnda finansieras förutom av Vasa också av regionens andra kommuner.

Artikeln är en översättning av Kuntalehtis artikel.

The post Vasa stad permitterar högst 3 500 anställda i år och nästa år appeared first on Kommuntorget.fi.

Också lärare i grundskolan permitteras. Andra stadiets utbildningspersonal berörs inte.

Vasa stad permitterar högst 3 500 anställda i år och nästa år. Permitteringarna är, beroende på arbetsuppgift, 3–14 dagar. Verksamheter som är kritiska för staden drabbas inte av permitteringar. Det samma gäller för verksamheter som har egen finansieringsmodell. Permitteringarna beräknas spara 2,7 miljoner euro för staden.

Till en början var det tänkt att till och med 4 500 anställda skulle beröras, men antalet minskade när besluten om permittering togs. Vasa är i ekonomiskt trångmål på grund av ett ackumulerat underskott men vill trygga invånarnas service trots permitteringarna. Med anledning av detta skjuts en del permitteringar fram till nästa år.

— På så sätt finns det tid för planering av permitteringarna och för en vettig tidtabell. Vi strävar efter att belasta personalen så lite som möjligt, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Lärare permitteras

Lärare i grundskolan permitteras i tre dagar. Permitteringsdagarna koncentreras enligt staden till dagar ämnade för arbetsplanering och fortbildning.

Permitteringarna rör inte lärare i gymnasierna och yrkesskolan Vamia. Dessa finansieras av staten, och permitteringar skulle inte innebära inbesparingar för Vasa.

Permitteringarna rör inte heller psykologer, kuratorer och personliga assistenter i grundskolan.

Vårens permitteringar beaktas

När permitteringar genomförs inom småbarnspedagogiken beaktas de permitteringar som genomfördes i våras på grund av coronavirusepidemin. De sju dagar långa permitteringarna rör den personal som inte permitterades i våras.

Permitteringarnas längd inom den tekniska sektorn och koncernstyrningen är i huvudsak 14 dagar långa. Permitteringarna omfattar inte veterinärer, vattenverk, avfallshantering eller räddningsverk. Den sistnämnda finansieras förutom av Vasa också av regionens andra kommuner.

Artikeln är en översättning av Kuntalehtis artikel.

The post Vasa stad permitterar högst 3 500 anställda i år och nästa år appeared first on Kommuntorget.fi.

En färsk forskningspublikation ger ny information om moderskapsförpackningar på olika håll i världen.

Det är inte längre enbart i Finland som moderskapsförpackningar delas ut. En internationell forskargrupp har kartlagt alla icke-kommersiella moderskapsförpackningar och hittat sammanlagt 91 olika stödprogram med moderskapsförpackningar i 60 olika länder, rapporterar Folkpensionsanstalten.

Stödprogrammen med moderskapsförpackningar är i många fall mindre omfattande än i Finland och sköts exempelvis av medborgarorganisationer.

Programmen är ofta riktade till mödrar som befinner sig i en utsatt situation, såsom fattiga mödrar i Indien och flyktingmödrar i Jordanien.

Lokala förhållanden beaktas

Moderskapsförpackningen utgör så gott som alltid en del av ett mer omfattande stödprogram, där syftet är att öka välfärden, främja hälsan eller minska ojämlikheten. I många länder är ett villkor för att få förpackningen att den blivande modern deltar i hälsoundersökningar under graviditetstiden eller att hon kommer till ett sjukhus eller en klinik för att föda.

– Flera av de personer som ansvarar för stödprogrammen med moderskapsförpackningar berättade vid intervjuerna att de har infört sina program efter att ha hört om den finländska moderskapsförpackningen, säger Jad Abuhamed, forskare vid Tammerfors universitet, i ett pressmeddelande.

Produkterna är ofta förpackade i en liknande låda som i Finland. I vissa länder delas produkterna ut i en trälåda, en flätad korg, en påse eller till och med i en hink.

Innehållet i moderskapsförpackningarna har planerats med beaktande av de lokala förhållandena och behoven. I länder där myggor sprider malaria och andra sjukdomar ingår till exempel ofta ett myggnät i förpackningen.

– Utöver moderskapsförpackningen innehåller stödprogrammen hälsoinformation i form av exempelvis utbildning på nätet eller en broschyr, berättar Ella Näsi, medlem i forskningsgruppen.

I många länder delas moderskapsförpackningar ut vid sammankomster där föräldrar får förberedande information om graviditet, förlossning och barnskötsel samt ges möjlighet till kamratstöd.

Fakta

• En grupp bestående av forskare i global hälsa vid Tammerfors universitet intervjuade 29 personer som ansvarar för olika stödprogram med moderskapsförpackningar.
• Utifrån intervjuerna sammanställdes en publikation med information om moderskapsförpackningarnas innehåll, programmens övergripande välfärdsmål och om hur anskaffningen, utdelningen, finansieringen samt andra praktiska frågor som gäller moderskapsförpackningarna är organiserade.
• Många av stödprogrammen är nya och har ännu inte etablerat sin position.
• I vissa fall råder det också osäkerhet kring programmens fortsatta finansiering.
• Resultaten av undersökningen kan hjälpa forskare men också hälsovårdsmyndigheter, beslutsfattare och till exempel medborgarorganisationer, som planerar att införa moderskapsförpackningar eller som vill utveckla ett eget program.

The post Redan 60 länder har sin egen version av den finländska ”mammalådan” appeared first on Kommuntorget.fi.

En färsk forskningspublikation ger ny information om moderskapsförpackningar på olika håll i världen.

Det är inte längre enbart i Finland som moderskapsförpackningar delas ut. En internationell forskargrupp har kartlagt alla icke-kommersiella moderskapsförpackningar och hittat sammanlagt 91 olika stödprogram med moderskapsförpackningar i 60 olika länder, rapporterar Folkpensionsanstalten.

Stödprogrammen med moderskapsförpackningar är i många fall mindre omfattande än i Finland och sköts exempelvis av medborgarorganisationer.

Programmen är ofta riktade till mödrar som befinner sig i en utsatt situation, såsom fattiga mödrar i Indien och flyktingmödrar i Jordanien.

Lokala förhållanden beaktas

Moderskapsförpackningen utgör så gott som alltid en del av ett mer omfattande stödprogram, där syftet är att öka välfärden, främja hälsan eller minska ojämlikheten. I många länder är ett villkor för att få förpackningen att den blivande modern deltar i hälsoundersökningar under graviditetstiden eller att hon kommer till ett sjukhus eller en klinik för att föda.

– Flera av de personer som ansvarar för stödprogrammen med moderskapsförpackningar berättade vid intervjuerna att de har infört sina program efter att ha hört om den finländska moderskapsförpackningen, säger Jad Abuhamed, forskare vid Tammerfors universitet, i ett pressmeddelande.

Produkterna är ofta förpackade i en liknande låda som i Finland. I vissa länder delas produkterna ut i en trälåda, en flätad korg, en påse eller till och med i en hink.

Innehållet i moderskapsförpackningarna har planerats med beaktande av de lokala förhållandena och behoven. I länder där myggor sprider malaria och andra sjukdomar ingår till exempel ofta ett myggnät i förpackningen.

– Utöver moderskapsförpackningen innehåller stödprogrammen hälsoinformation i form av exempelvis utbildning på nätet eller en broschyr, berättar Ella Näsi, medlem i forskningsgruppen.

I många länder delas moderskapsförpackningar ut vid sammankomster där föräldrar får förberedande information om graviditet, förlossning och barnskötsel samt ges möjlighet till kamratstöd.

Fakta

• En grupp bestående av forskare i global hälsa vid Tammerfors universitet intervjuade 29 personer som ansvarar för olika stödprogram med moderskapsförpackningar.
• Utifrån intervjuerna sammanställdes en publikation med information om moderskapsförpackningarnas innehåll, programmens övergripande välfärdsmål och om hur anskaffningen, utdelningen, finansieringen samt andra praktiska frågor som gäller moderskapsförpackningarna är organiserade.
• Många av stödprogrammen är nya och har ännu inte etablerat sin position.
• I vissa fall råder det också osäkerhet kring programmens fortsatta finansiering.
• Resultaten av undersökningen kan hjälpa forskare men också hälsovårdsmyndigheter, beslutsfattare och till exempel medborgarorganisationer, som planerar att införa moderskapsförpackningar eller som vill utveckla ett eget program.

The post Redan 60 länder har sin egen version av den finländska ”mammalådan” appeared first on Kommuntorget.fi.