Servicesedel

Med servicesedel avses en förbindelse som kommunen beviljat en person som är berättigad till en social- och hälsovårdstjänst: kommunen förbinder sig att ersätta serviceproducenten för kostnaderna för tjänsten upp till ett belopp som kommunen bestämt på förhand.  Servicesedlar är en metod att tillhandahålla social- och hälsovårdstjänster som kommunen ansvarar för.

Servicesedlar i lagstiftningen

Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) trädde i kraft 1.8.2009. Syftet med lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården är att öka klienternas valmöjligheter, förbättra tillgången till tjänster, göra serviceproduktionen mångsidigare och främja samarbetet mellan kommunerna, näringslivet och de privata serviceproducenterna. Reformen ändrade inte kommunernas skyldigheter att tillhandahålla social- och hälsovård för sina invånare.

Lagen om servicesedlar ska tillämpas på kommunala social- och hälsovårdstjänster. Det som i lagen bestäms om kommuner gäller också samkommuner.

I och med att den nya socialvårdslagen trädde i kraft 1.4.2015 upphävdes kap. 3 a § med specialbestämmelser om servicesedlar inom hemservice och hemsjukvård. Således tillämpas de allmänna bestämmelserna i lagen om servicesedlar framöver också på servicesedlar inom hemservice och hemsjukvård.

Införande av systemet med servicesedlar

Servicesedlar är ett sätt att tillhandahålla kommunala tjänster – inte ett system för kostnadsersättning eller en självständig tjänst.

Kommunen avgör på vilket eller vilka sätt tjänster ska tillhandahållas i kommunen. För att kunna bedöma olika alternativa sätt att tillhandahålla service måste kommunen bland annat utreda vad det kostar om servicen tillhandahålls i egen regi, hur klientavgifterna bestäms, avgiftsinkomsternas andel av de nuvarande kostnaderna och vad det kostar för kommunen och klienten om servicen tillhandahålls med servicesedlar. Servicesedlar ger upphov till administrativa kostnader som kommunen bör beakta vid bedömningen av olika alternativ.

Om tjänster tillhandahålls med servicesedlar ska kommunen anvisa resurser i budgeten och ekonomiplanen för dessa tjänster. Det är också kommunen som godkänner principerna för användningen av servicesedlar, till exempel för vilka tjänster servicesedeln kan användas, servicesedelns värde, tjänsternas omfattning och när servicesedlar införs.

Kommunen godkänner de privata serviceproducenter vars tjänster får betalas med servicesedlar som kommunen beviljat. Kommunen kan antingen godkänna alla serviceproducenter som uppfyller villkoren för godkännande eller också avgränsa antalet genom konkurrensutsättning. Konkurrensutsättningen utförs då enligt lagen om offentlig upphandling, till exempel med kvalitetsfaktorer som urvalskriterier. När servicesedlar används uppstår inget avtalsförhållande mellan kommunen och serviceproducenten.

Både lagen om privat hälso- och sjukvård och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården tillämpas på hälso- och sjukvårdstjänster som ordnas i privat regi, vilket bör beaktas när till exempel producenterna av hemsjukvårdstjänster godkänns. Privata serviceproducenter ska finnas i förskottsuppbördsregistret för att kunna godkännas.

Utöver det lagstadgade kriteriet ställer kommunen separat egna villkor för godkännande, som kan gälla exempelvis klienternas eller klientgruppernas behov eller servicevolymen eller kvaliteten. De krav som kommunen ställer får inte vara diskriminerande för serviceproducenterna och de måste basera sig på faktorer som kan bedömas opartiskt. Om producenten inte längre uppfyller villkoren för godkännande ska godkännandet återkallas. Godkännandet bör återkallas också i det fall att serviceproducenten ber om det.

Kommunen ska föra en förteckning över de serviceproducenter som den godkänt. Uppgifter om serviceproducenterna, de tjänster de tillhandahåller och priset på tjänsterna ska finnas offentligt tillgängliga på internet och på annat lämpligt sätt, till exempel vid kommunens verksamhetsenheter.

Klientens ställning i systemet med servicesedlar

I lagen om servicesedlar avser begreppet klient både klienter enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och patienter enligt lagen om patientens ställning och rättigheter.

En skriftlig vård- och serviceplan görs upp tillsammans med klienten. Planen utgår från klientens individuella behov och den justeras om servicebehovet förändras. Vård- och serviceplanen ger ändå inte klienten rätt att kräva de tjänster som ingår i planen.

Klienten söker sig till tjänsterna på samma sätt som till den service som tillhandahålls på något annat sätt. Kommunen bedömer klientens förutsättningar att få tjänsten och fattar också beslut om tillhandahållandet av den. Tillhandahållandet av tjänsten baserar sig inom socialvården på ett förvaltningsbeslut och inom hälso- och sjukvården på ett vårdbeslut. När det är fråga om en inkomstrelaterad servicesedel ges klienten dessutom ett beslut om sedelns värde.

Kommunen är skyldig att informera klienten om användningen av servicesedlar. Kommunen ska informera klienten om hans eller hennes ställning när tjänster betalas med servicesedel, servicesedelns värde, serviceproducenternas priser, grunderna för hur självriskandelen fastställs och hur stor den uppskattas vara samt om den klientavgift som bestäms för motsvarande tjänster enligt lag.

Klienten ska för sin del ge de uppgifter som behövs för beviljande av en servicesedel. Sådana uppgifter är till exempel klientens inkomstuppgifter när det är fråga om en inkomstrelaterad servicesedel. Klienten måste också informeras om behandlingen av de uppgifter som gäller honom eller henne. Klienten ska upplysas om vilka andra uppgiftskällor som kan användas för att inhämta uppgifter om honom eller henne. Klienten ska beredas tillfälle att ta del av uppgifter som inhämtats från andra källor och lämna en behövlig utredning i saken.

Klienten kan vägra ta emot en servicesedel som kommunen beviljat och kommunen ska då anvisa vård som ordnas på annat sätt. Klienten har däremot inte rätt att kräva att service tillhandahålls med servicesedel. En klient som har fått en servicesedel ska ingå avtal med serviceproducenten om tillhandahållandet av tjänsten. Ett sådant avtalsförhållande omfattas av bestämmelserna och rättsprinciperna inom konsumenträtt och avtalsrätt.

Servicesedelns värde

Servicesedelns värde kan vara jämnstort eller bundet till kundens inkomster. Beslutet om värdet på en inkomstrelaterad servicesedel ska ges till klienten. Den klient som är missnöjd med beslutet kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos det kollegiala organ som ansvarar för tjänsten i kommunen.

Kommunen ska bestämma servicesedelns värde så att det är skäligt med tanke på klienten. Skäligheten ska bedömas med hänsyn till kommunens kostnader om motsvarande tjänst tillhandahålls i egen regi eller köps och med hänsyn till klientens uppskattade självriskandel.

Undantag från denna huvudregel beträffande servicesedelns värde utgör åtminstone tjänster som enligt klientavgiftslagen är avgiftsfria för klienten, hjälpmedel för medicinsk rehabilitering, personlig assistans enligt handikappservicelagen, tjänster för krigsinvalider samt vård under närståendevårdares ledighet.

Om maximibeloppet för den klientavgift som får tas ut för servicen är lägre än kostnaderna för att producera servicen får servicen inte tillhandahållas enbart med servicesedlar. (Detta gäller alltså fall där det finns uttryckliga bestämmelser om klientavgiften i lagstiftningen om klientavgifter.)

Kundens självriskandel är inte längre direkt kopplad till klientavgifter som kan tas ut för service som tillhandahålls på något annat sätt. Självriskandelarna i servicesedlar räknas inte längre med i avgiftstaket enligt 6 a § i klientavgiftslagen.

Om klienten och serviceproducenten kommit överens om ett pris som är lägre än värdet på servicesedeln, är kommunen enligt lagen om servicesedlar skyldig att betala högst detta överenskomna pris till serviceproducenten.

Värdet på en servicesedel ska höjas om klientens eller familjens försörjning eller klientens lagstadgade underhållsskyldighet annars äventyras eller om detta behövs med hänsyn till andra försörjningsaspekter. En höjning av värdet förutsätter ett beslut. Skriftliga rättelseyrkanden om beslutet kan framställas i första skedet hos det kollegiala organ som ansvarar för ordnandet av tjänsten i kommunen. Ändring i det beslut som organet har fattat med anledning av rättelseyrkandet söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

Servicesedlar i förhållande till sjukförsäkringen och beskattningen

Eftersom tjänster som tillhandahålls med hjälp av servicesedlar är kommunalt tillhandahållna tjänster föreskrivs för tydlighetens skull i lagen att klienten inte har rätt att få ersättning enligt sjukförsäkringslagen för sin självriskandel. För resekostnader kan klienten ändå få ersättning i enlighet med sjukförsäkringslagen.

En servicesedel utgör en skattefri förmån i inkomstbeskattningen för den som får sedeln. En servicesedel kan inte överföras på en annan person och inte heller omvandlas till pengar. Om självriskandelen kan det för tydlighetens skull noteras att den inte är en utgift som berättigar till hushållsavdrag i beskattningen.

Kommunen har i enlighet med 130 a § i mervärdesskattelagen rätt att i återbäring av staten få den kalkylerade skatten för skattefria hälso- och sjukvårdstjänster och socialvårdstjänster som köpts av privata sektorn. Den kalkylerade återbäringen uppgår till 5 procent. Återbäringen beräknas på det inköpspris som kommunen betalar för servicen.

På Kommunförbundets webbtjänst

• Utredning om servicesedlar 2018
• Utredning om servicesedlar 2015
• Materialet från servicesedelprojektet (på finska)