Utredningen över sjukvårdsdistriktens prehospitala akutsjukvård 2016

Ambulanssit ensiavun edessä.

Kommunförbundet gjorde en utredning över sjukvårdsdistriktens prehospitala akutsjukvårdsverksamhet och resurser utgående från utfallet för 2016. Syftet var att kartlägga och beskriva situationen som den såg ut före ändringarna i joursystemet som trädde i kraft i början av 2018. En motsvarande utredning gjordes på basis av uppgifter från 2013, då ansvaret för prehospital akutsjukvård överfördes till sjukvårdsdistrikten.

Ändringarna i hälso- och sjukvårdslagen och de tillhörande förordningarna gällande hälso- och sjukvårdslagens jourverksamhet och sjukvårdsdistriktens arbetsfördelning trädde i kraft i början av 2018. Tolv sjukvårdsdistrikt har fått ansvaret för förvaltningen av den omfattande dygnetruntjouren som täcker 10–12 specialområden. De övriga sjukvårdsdistrikten ska sköta samjouren för primärvården och den specialiserade sjukvården, med beredskap att behandla de vanligaste hälsoproblemen. I praktiken kräver det här jourverksamhet inom vissa specialområden. Ändringen påverkar patientstyrningen och sannolikt också den prehospitala akutsjukvården.

Enkäten om den prehospitala akutsjukvården skickades till överläkare som ansvarade för prehospital akutsjukvård våren 2017, och de sista svaren och tilläggskommentarerna kom in under december.  Sjukvårdsdistrikten tillfrågades om utfallsuppgifterna för år 2016. Resultaten har kategoriserats enligt specialupptagningsområdena (erva-områdena) för år 2017.

Resurser

Antalet ambulanser presenteras i tabell 1.  Antalet enheter som var i beredskap dygnet runt år 2016 var sammanlagt 333 i hela landet och motsvarande siffra för enheter i deltidsberedskap var 123. Ambulansernas antal hade sjunkit en aning i samtliga erva-områden jämfört med Kommunförbundets utredning från 2013. Förändringen kan eventuellt förklaras med att fältledningens enheter har angetts på olika sätt.

Granskade enheter för första insatsen finns i tabell 6. I hela landet fanns det 545 enheter för första insatsen, och majoriteten av dem drivs av räddningsverken. I Norra Österbotten fanns det 16 enheter för första insatsen som drivs av privata aktörer. Läkarenheter presenteras i tabell 5.

Granskat ur producenternas synvinkel (tabell 3) var räddningsverkens andel av ambulanserna stor (i medeltal 47 %), och den har ökat sedan den föregående utredningen. Även sjukvårdsdistriktens andel (32 %) har ökat, medan de privata aktörernas andel (21 %) har minskat.  Övergången från privata aktörer till räddningsverk var störst inom Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt. Antalet privata ambulanser minskade tydligt också i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Antalet ambulanser i förhållande till invånarantal och areor finns i tabell 4. Behovet av ambulanser påverkas av både avstånd och antalet uppdrag, dvs. invånarantalet. Flest ambulanser i förhållande till invånarantalet fanns det i Kuopios och Uleåborgs erva-områden. I förhållande till arean fanns det flest ambulanser i HUCS erva-område, och minst i OYS erva-område.

Uppdrag

Antalet uppdrag inom den prehospitala akutsjukvården presenteras i tabell 11. År 2016 var antalet uppdrag i hela landet nästan 778 000. Jämfört med 2013 har antalet ökat med cirka 36 000 (5 %). Den största ökningen hade skett i HUCS och TAYS erva-områden; i OYS erva-område hade antalet uppdrag minskat. Per sjukvårdsdistrikt har ökningen varit störst i Helsingfors, Nyland, Birkaland, Päijänne-Tavastland och Norra Österbotten.

Antalet uppdrag i förhållande till invånarantalet låg på riksnivå på 1 421 uppdrag/10 000 invånare. Inom HUCS erva-område låg antalet under medeltalet, de högsta uppdragssiffrorna fanns i KYS och OYS erva-områden. Flest uppdrag fanns det i Kajanaland (2 809), Norra Karelen (2 258) och Kemi-Torneå (Länsi-Pohja, 2 247). Minst antal uppgifter fanns det i Helsingfors och Nylands samt i Vasas sjukvårdsdistrikt.

Jämfört med utredningen från 2013 har antalet uppdrag i förhållande till befolkningsmängden stigit i synnerhet i Päijänne-Tavastland och i Norra Österbotten. Invånarantalen har inte standardiserats enligt ålder eller kön.

Antalet uppdrag per ambulans var i medeltal 1 706 i hela landet år 2016. Ökningen från 2013 var cirka 170 uppdrag/ambulans. I sjukvårdsdistrikten i Helsingfors och Nyland, Södra Karelen, Kymmenedalen, Egentliga Finland, Päijänne-Tavastland och Norra Savolax sköttes över 2 000 uppdrag/ambulans. I Lappland genomfördes 860 uppdrag/ambulans.

Uppgifter om uppdragens fördelning enligt riskområdesklass gavs av 18 sjukvårdsdistrikt och de har presenterats i tabell 12. De uppdrag som i medeltal var vanligast i hela landet och i 17 av sjukvårdsdistrikten var de som kategoriserades i riskområdesklass 2, de utgjorde 43 procent. Inom HNS-distriktet låg dock 51 procent av uppdragen i riskklass 1. I riskklasserna 3 och 4 hamnade 11 respektive 16 procent av uppdragen. I genomsnitt hamnade 1 procent av uppdragen i riskklass 5. I Kajanaland hörde 13 procent av uppdragen till denna klass.

Uppdragens indelning enligt angelägenhetsklass finns i tabell 13, och sammanlagt 19 sjukvårdsdistrikt lämnade in uppgifter om indelningen. Den klass som var vanligast var angelägenhetsklass C, dit hörde i medeltal 40 procent av uppdragen (med en spridning på 35–44 %). I medeltal 6 procent (0–10 %) hörde till klass A, 25 procent (20–34 %) till klass B och 30 procent (25–36 %) till klass D.

Beredskap

För första gången frågade man om hur uppdaterade sjukvårdsdistriktens beredskapsplaner är. Tabell 8 visar att processen för beredskapsplanen är standardiserad och att det i medeltal har anvisats tillräckliga förutsättningar för att man ska kunna upprätthålla beredskapen. Betydelsen av beredskapsplanen och upprätthållandet av beredskap växer i och med att landskapsberedningen går framåt och landskapens verksamhet tar form.

Sjukvårdsdistriktens reservresurser, det vill säga enheter som vid behov kan tas i bruk inom två dygn, finns presenterade i tabell 9. Antalet reservresurser är betydande. Enligt utredningen utgör sjukvårdsdistriktens reservresurser nästan 40 procent av samtliga reservresurser. Räddningsverkens andel av reservresurserna är en dryg tredjedel medan de privata tjänsteproducenternas andel är en knapp fjärdedel. Situationen har inte förändrats under granskningsperioden 2015 och 2016. Av tabellen framgår inte reservenheternas beredskap med tanke på storolyckor.

Kostnader

Verksamhetsutgifterna inom den prehospitala akutsjukvården presenteras i tabell 16. Räknat per invånare var nettoutgifterna för verksamheten i medeltal 39 euro, med en spridning på 23–96 euro. Kostnaderna är högst i glest bebyggda områden där antalet ambulanser per invånare är hög och ambulansernas uppdrag är få. Ett undantag är Norra Karelen där man i samarbete med räddningsverket har hittat en mycket kostnadseffektiv lösning. Kostnaderna har inte jämförts med den tidigare utredningen eftersom de inte är jämförbara. Det beror bland annat på att ansvaret för verksamheten ännu inte helt och hållet hade övergått till sjukvårdsdistrikten år 2013, och de nya kompetenskraven på personalen var ännu på hälft.

På förslag av vissa sjukvårdsdistrikt bad man denna gång också om information om antalet beredskapstimmar. Pålitliga uppgifter om detta gavs av nio sjukvårdsdistrikt och antalet timmar presenteras i tabell 7. Priset på en beredskapstimme varierar från 50 till 74 euro.

Kostnadsfördelning

Kostnadsfördelningen inom den prehospitala akutsjukvården i sjukvårdsdistrikten görs i huvudsak enligt kommunernas invånarantal. I största delen av sjukvårdsdistrikten har man dock i beräkningen kombinerat kostnadsfördelningen med antalet uppdrag och uppdragens svårighetsgrad. I sådana fall görs i regel 50 procent av kostnadsberäkningen utgående från invånarantal och 50 procent från antalet uppdrag.

Informationssystem

Systemet Merlot Medi förmedlar information i realtid från sjuktransportfordon till vårdenheter och den prehospitala akutsjukvårdens kontrollrum. En av systemets viktigaste uppgifter är att i akutvårdssituationen skapa en individuell patientjournal för prehospital akutsjukvård där man sparar uppgifter som behövs för patientens vård.

Codea är ett ledningssystem som gör att ett utryckningsfordon snabbt hittar fram till destinationen och att fordonets plats- och statusuppgifter förmedlas till nödcentralen i realtid. Enheternas ankomsttider räknas ut automatiskt för varje nödsituation då nödanropen tas emot, baserat på vägnätet. Med hjälp av systemet kan man följa med aktiva nödanrop och enheter i realtid.

Av tjugo sjukvårdsdistrikt meddelade sex att de använder systemet Merlot Medi. I en motsvarande enkät från 2014 användes Merlot Medi i fyra sjukvårdsdistrikt. I samband med den här frågan meddelade nio sjukvårdsdistrikt att de också använder sig av ledningssystemet Codea. Andra sjukvårdsdistrikt meddelade att de använder sig av bland annat ledningssystemet PEK, systemen Saku, Sara och Hefta FinnHEMS.

Hälften av enkätdeltagarna, det vill säga tio sjukvårdsdistrikt, meddelade att de använder sig av någon form av förbindelse mellan akutsjukvårdssystemet och patientjournalsystemet. I enkäten som gjordes 2014 var motsvarande siffra åtta.

Terveysasema-kyltti

Selvitys sairaanhoitopiirien ensihoidosta 2014

lateral-image-left
Päivi Koivuranta-Vaara

Förnamn
Päivi
Efternamn
Koivuranta
Administrativ överläkare

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2774
Mobiltelefon
+358 50 538 4647
Ansvarsområden
  • primärvård
  • jour
  • specialiserad sjukvård, inte psykiatri
  • kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården
  • läkemedel
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Social- och hälsovård
Team
Sosiaali- ja terveyspalvelut-tiimi
Anu Nemlander

Förnamn
Anu
Efternamn
Nemlander
Sakkunnig, chef för informations- och ekonomiteamet

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2612
Mobiltelefon
+358 50 563 6180
Ansvarsområden
  • ekonomi och servicestrukturer inom hälso- och sjukvården
  • kostnadsjämförelser mellan kommuner
  • klientavgifter inom hälso- och sjukvården
  • internationell verksamhet
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Social- och hälsovård
Team
Tieto- ja talous
Statistiksakkunniga
tags