Statistik

Kommunalvals- och demokratistatistik

Demokratins tillstånd mäts bland annat genom kommunalval som ordnas vart fjärde år. År 2012 var valdeltagandet i kommunalvalet klart lägre än år 2008: i fastlandskommunerna röstade i genomsnitt 58,3 procent av de röstberättigade medan motsvarande procent i kommunalvalet 2008 var 61,2.

Valdeltagandet varierar stort från kommun till kommun. I förra kommunalvalet röstade man aktivast i Kinnula, som även tidigare toppat statistiken. Där gick 84,9 procent av de röstberättigade till valurnorna. Också i Utsjoki översteg valdeltagandet 80 procent (82,7 %). Lägst var valdeltagandet i Vanda (51,0 %).

Förtroendeposterna har minskat varje fullmäktigeperiod då kommuner slagits ihop och förvaltningen och servicen omorganiserats. Under det första året av fullmäktigeperioden 2013─2016 hade fastlandskommunerna 9 674 fullmäktigeledamöter, 2 727 styrelseledamöter och uppskattningsvis 11 500 nämndledamöter. Därmed torde förtroendeposterna år 2013 sammanlagt ha varit cirka 23 900.

Förtroendeposterna har i många år minskat för varje fullmäktigeperiod. Mest har antalet nämndledamöter minskat.

Uppgifter om kommunala organ, förtroendevalda och deras arvoden

Sidorna om kommunalval och demokrati innehåller information om kommunala organ, förtroendevalda och deras arvoden.

Sidorna Arvoden och ersättningar till förtroendevalda innehåller jämförelsematerial om mötesarvoden för kommunala förtroendevalda, ersättning för inkomstbortfall, arvoden som betalas för viss tid, årsarvoden till ordförande och andra särskilda arvoden och ersättningar. Uppgifterna baserar sig på material som Kommunförbundet fått av kommunerna.

Rapporten Kuntavaalit, luottamushenkilöt ja toimielimet ARTTU2-kunnissa vuosina 2005-2013 innehåller även uppgifter om andra kommuner än ARTTU2-kommuner.

Sidan Valtuustokoko 2016 listar antalet fullmäktigeledamöter per kommun år 2016.

Här finns statistik i fickformat över fullmäktigena, styrelserna, nämnderna och deras ledamöter under fullmäktigeperioden 2009─2012.