Hoppa till huvudinnehåll
Home
  • FI
  • SV
  • EN

Primary links

  • Aktuellt
  • För media
  • Coronavirus

Päävalikko

  • Juridik
    • Kommunens organ och ledning
      • Fullmäktige
      • Direktioner och kommittéer
      • Ledningen av kommunen
      • Nämnder
      • Övriga organ
        • Revisionsnämnden
        • Tillfälliga utskott
      • Proportionella val
      • De förtroendevaldas ställning
        • Fullmäktigeledamöternas motionsrätt
        • Återkallande av förtroendeuppdrag
        • Uppgifter om förtroendevalda på kommunens webbplats
        • Bestämmelse om uppträdande
        • De förtroendevaldas rätt till upplysningar
        • De förtroendevaldas rätt att få ledigt från arbetet för att sköta förtroendeuppdrag
        • Redogörelse för bindningar
      • Korruption och etik
    • Beslutsfattande i kommunen
      • Beredning av ärenden
      • Tidpunkt för inledande av ett ärende
      • Jäv
        • Tillämpningsområde för jävsgrunder
        • Jäv för fullmäktigeledamot i fullmäktige
        • Jävsgrunder: Övriga kommunala förtroendevalda
        • Tvåinstansjäv
        • Närstående enligt bestämmelserna om jäv
        • Avgörande av jävsfrågor
        • Verkan av jäv
        • Chattbotten Fråga om jäv
      • Grunderna för god förvaltning
      • Handläggningstid för centrala ärendegrupper
      • Utgångspunkter
      • Övertagningsrätt
      • Motivering av beslut
        • Rättsfall: Prioritering av kommuninvånare vid rekrytering
      • Delgivning av beslut
      • Verkställighet av beslut
      • Beslutsförfarandet vid ändringar i skolnätet
      • Beslutsförfarandets rättsliga grund
        • Kommunallagen och kommunens förvaltningsstadga
      • Myndighetens rättelse på eget initiativ
    • Sammanträdesförfarande
      • Organens sammanträden
      • Behandling av ett ärende vid sammanträdet
      • Förande och justering av protokoll
      • Sätt att fatta beslut i ett organ
      • Sammanträdets offentlighet
    • Sökande av ändring
      • Omprövning enligt kommunallagen
      • Kommunalbesvär
      • Förvaltningsbesvär
      • Förvaltningstvistemål
      • Anvisningar för sökande av ändring
    • Samarbete mellan kommuner och samkommuner
      • Gemensamt organ
      • Gemensam tjänst
      • Avtal om skötseln av en myndighetsuppgift
      • Samkommuner (KomL 2015)
      • Affärsverkssamkommun
      • Rättsfall: Kommunala självstyrelsen
    • Kommunerna, bolagen och marknaden
      • Bolag
        • God förvaltningssed och ledning i kommunkoncernen
      • Konkurrensneutralitet
      • Statligt stöd
        • Anvisningar
        • Rättspraxis
      • Konkurrensrättsligt skadestånd
      • Karteller
        • Asfaltkartellen
        • Träkartellen
      • Samarbetsforum för offentlig upphandling
    • Avtal och skadestånd
      • Avtalsstyrning och riskhantering
        • Vilseledande vid avtalsförhandlingar
      • Upphandlingskontrakt
      • Allmänna avtalsvillkor
        • JYSE
        • Avtalsvillkor för IT-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen
        • Avtalsvillkor för byggentreprenader
      • Kommunens fastighetsköp
        • EU:s regler om statligt stöd vid fastighetsköp
        • Förorenad mark
        • Säljarens felansvar
        • Fastighetsköp: Rättspraxis och artiklar
      • Reklamation
      • Skadestånd och ansvarsfrågor
      • Rekommendationsavtal om upphovsrätt
      • Indrivning och preskription av en fordran
        • Privaträttsliga fordringar
        • Offentligrättsliga fordringar
        • Frivillig indrivning
        • Preskription av en fordran
        • Har borgenären rätt till standardersättning för indrivningskostnader?
    • Offentlighet och dataskydd
      • Begäran om uppgifter
        • Avgifter för utlämnande av uppgifter
        • Är all e-post myndighetshandlingar?
      • Behandling av personuppgifter
      • Dataskydd
        • Dataskyddslagen
        • Nätverk för kommunernas dataskyddsombud
      • Offentlighet i kommunala myndigheters verksamhet
        • Föredragningslistans och protokollets offentlighet vid upphandling
      • Särskilda frågor för webbkommunikation
        • Bör alla beslut om personalen publiceras på webben?
      • Työntekijän tietoaineistot
  • Ekonomi
    • Budgetering och ekonomiplanering
      • JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner
      • Tillämpningsanvisningar för kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin
      • Pensionsutgiftsbaserade avgifter vid överföring av verksamhet
      • Ekonomistyrning vid kommunsammanslagningar
      • De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2020
      • De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2019
    • Bokföring och bokslut
      • Bokföringsnämndens kommunsektion
        • Kommunsektionens uppgifter och sammansättning
        • Kommunsektionens gällande allmänna anvisningar
        • Utlåtanden från Kommunsektionen
          • Kommunsektionens utlåtanden 2017-
          • Kommunsektionens utlåtanden 2016-2011
          • Kommunsektionens utlåtanden 2010-2006
          • Kommunsektionens utlåtanden 2005-2003
          • Kommunsektionens utlåtanden 2002-1999
          • Kommunsektionens utlåtanden 1998
          • Kommunsektionens utlåtanden 1997-1996
      • Ekonomistyrning för kommunalt affärsverk och annan balansenhet
        • Bildande av en bokföringsmässig balansenhet
        • Särredovisning 1.1.2020 och marknadsmässig prissättning
        • Allmän anvisning om bokföring och bokslut för särredovisade affärsverksamheter (2017)
        • Bokföring av upplösta affärsverk
      • Andra rekommendationer och publikationer som behandlar bokföring
        • Automaattisen talousraportoinnin käsikirja AURA
        • Hur ersättningar som föranleds av asfaltkartelldomarna behandlas i bokföringen
        • Budgetering och bokföring av pensionsförsäkringsavgifter 2019
        • Bikostnader för familjevårdares arvode
        • Bokföringsanvisningar för Waltti-resekort inom kollektivtrafiken
        • Bokslutsscheman på engelska
    • Koncernstyrning och ägarpolitik
      • Kommunens koncerndirektiv
      • Allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut
      • Riktlinjer för kommunens ägarpolitik
    • Kommunalekonomin och staten
      • Regeringsprogrammet
      • Samarbetet mellan kommunerna och staten
      • Planen för de offentliga finanserna och programmet för kommunernas ekonomi
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2021–2024
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2020-2023
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2019–2022
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2018–2021
        • Planen för de offentliga finanserna och kommunekonomiprogrammet 2017–2020
      • Statens budgetpropositioner
      • Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin
      • Nytt styrsystem för de offentliga finanserna
        • Kommunens ekonomi i balans – men hur?
        • Kommunekonomin mot 2020-talet
        • Livskraft, tillväxt och sysselsättning som utmaningar för den kommunala ekonomin
        • Den nya kommunens ekonomi år 2019 - Vård- och landskapsreformens verkningar
        • Nytt styrsystem för de offentliga finanserna – från balans till överskott i den kommunala ekonomin
    • Kostnadsberäkning
      • Fördelaktighetsjämförelser
      • Handbok i kostnadsberäkning för kommuner och samkommuner
    • Chefekonomens spalt
      • Översikter, nyheter, meddelande
      • Dieaserier och föreläsningsmaterial
      • Bloggar, kolumner och artiklar
    • Revision och kontroll
      • Revisionsnämnd
        • Revisionsnämndens uppgifter
        • Revisionsnämndens rätt till upplysningar
        • Beredning av bokslutet och utvärderingsberättelsen för fullmäktige
        • Revisionsnämndernas verksamhet när en ny fullmäktigeperiod inleds och valet av revisionssammanslutning
      • Revision
        • Revisorernas uppgifter
        • Revisorns rätt till upplysningar
        • Revisionstillsyn och examina
        • Bekräftelsebrev
        • "Särskild granskning" på uppdrag av revisionsnämnden
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Formulär för riskbedömning
        • Intern revision
    • Resultat
      • Produktivitetsjämförelse i kommunerna
        • Produktiviteten inom utbildningen
        • Produktivitetsmått för tekniska sektorn
      • På finska: Tuottavuuskäsitteistö -julkaisu - Tuottavuus osana tuloksellisuutta
      • Input-outputmodellen
      • Problem vid produktivitetsmätningar
      • Effektivitet
      • Effekt
    • Produkter som stöder ekonomistyrning
      • Taloustorstai-sändningar
      • Kommunens kostnadsstruktur service
      • Statsandelskalkylator
      • Excel-formulär
      • Kommunspecifik skatteprognosfil
      • Produktivitetsjämförelse i kommunerna
      • Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader
      • Kommunalekonomiskt konditionstest
      • Nätverksprojektet för kunskapsbaserad ledning
      • Sändlistor inom kommunalekonomi
      • Nyhetsbrev
    • Statsandelar
      • Statsandelssystemet
        • Statsandel för kommunal basservice
        • Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna
        • Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet
      • Statsandelsberäkningar
        • Statsandelarna 2021
        • Statsandelarna 2020
        • Statsandelarna 2019
        • Statsandelarna 2018
        • Statsandelarna 2017
          • Statsandelen för kommunal basservice 2017
          • Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna 2017
          • Kalkyleringsmodell för statsandelarna 2017
        • Statsandelarna 2016
          • Kalkyleringsmodell 2016
          • Statsandelen för kommunal basservice 2016
          • Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna 2016
          • Hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 2016
      • Hemkommunsersättningar
        • Hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
        • Fastställande av betalningsandel för omhändertagna och placerade barn
      • Behovsprövad höjning av statsandelen
    • Kapitalanskaffning och placeringsverksamhet
      • Kommunens finansförvaltning
      • Beslut om placeringar i kommuner och samkommuner
      • Användning av derivat
      • Ensidig justering av ränta eller räntemarginal på lån från penninginstitut
    • Skattefrågor
      • Skatteprognosfil
      • Kommunernas fördelningsandelar
      • Beskattningens flexibla verkställande ändrar på redovisningarnas periodisering
      • Kommunernas skatteprocentsatser
        • Inkomst- och fastighetsskattesatser
        • Kommunernas skattesatser och effektiva skattegrad
        • Höjning av skattesatsen påverkar inte statsandelsutjämningen
      • Mervärdesbeskattning
        • Moms vid fakturering av kurators- och psykologtjänster inom skolhälsovården
        • Momssatserna ändrades 1.1.2013
        • I kommunerna införs omvänd momsskyldighet för byggtjänster
        • Momsskyldighet vid samarbete mellan kommuner
        • Momsbeskattning av utbildningstjänster
      • Högsta förvaltningsdomstolens beslut om inkomstbeskattning av samkommun som utövar avfallshantering
      • Föreslagna ändringar i fastighetsskatten 2018-2019 samt revideringen av fastigheternas beskattningsvärde
      • Ändringar i fastighetsskattelagen 2017
      • Ändringar i fastighetsskattelagen år 2016
      • Vindkraftverken inom fastighetsbeskattningens tillämpningsområde
      • Fastighetsbeskattning - Skatteförvaltningens anvisningar
      • Skattelagstiftning
    • Ekonomi
  • Undervisning och kultur
    • Finansiering av undervisning och kultur
      • Aktuellt om finansieringen av undervisnings- och kulturverksamhet
      • Statsunderstöd för undervisnings- och kulturverksamhet
      • Statsandelsfinansiering för undervisnings- och kulturverksamhet
  • Social- och hälsovård
    • Hälso- och sjukvård
      • Främjande av hälsa
        • Rådgivning
        • Screening
        • Skol- och studerandehälsovård
      • Företagshälsovården
      • Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
        • Statlig sjukvårdsersättning till personer som kommer från utlandet till Finland
      • Hälsocentralens mottagningsverksamhet
      • Jour
      • Mun- och tandvård
      • Prehospital akutsjukvård
      • Sjukhusverksamhet/vårdavdelningsverksamhet
      • Specialiserad sjukvård
      • Tjänsteutbudet
    • Informationshantering
      • Elektronisk patientjournal
      • Nomenklaturer och klassifikationer
        • Klassifikation av radiologiska undersökningar och åtgärder
        • Laboratoriotutkimusnimikkeistö
        • Nomenklaturer för specialarbetare inom rehabilitering och vård
    • Klientavgifterna
      • Avgifter för anstaltsvård
      • Avgifter för boendeservice enligt socialvårdslagen
      • Avgifter för distanstjänster
      • Avgifter för hemvård
      • Avgifter för vård i serie
      • Avgifter inom stödet för närståendevård
      • Fastställande av klientavgifter
      • Klientavgifter för omsorger om utvecklingsstörda
      • Klientavgifter inom familjevården
      • Klientavgifter inom mun- och tandvården
    • Socialvård
      • Barnskydd
        • Kuntaliiton lastensuojelun kuntakyselyt 2012 ja 2017
      • Familjevård
      • Handikappservice och tjänster för personer med funktionsnedsättning
        • Företagshälsovård för personliga assistenter
      • Socialjour
      • Socialt arbete, social handledning och egen kontaktperson
      • Tjänster för äldre
        • Boendeservice och institutionsvård
        • Hemvård
        • Kvalitetsrekommendation
        • Närståendevård
        • Plan för att stödja den äldre befolkningen
        • Tjänster som främjar välbefinnandet
        • Äldreråd
    • Tillhandahållande och produktion av tjänster
      • Kommunernas social- och hälsovårdsförvaltning
      • Organiseringsansvar
        • Rätt att välja hemkommun, rätt att anlita service i en annan kommun och beräkning av ersättning
      • Palveluseteli
    • Vårdreformen och Kommunförbundet
      • Förändringsstöd
  • Samhälle och miljö
    • Miljö
      • Hållbar utveckling
      • Klimatförändring
        • Ilmastokunnat
        • Kommunernas klimat- och miljönätverk
        • Hur kan kommunen minska sina växthusutsläpp?
      • Miljö- och hälsoskydd
        • Avgifter och den systematiska tillsynen
        • Kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet
          • Hälsoskyddet
          • Livsmedelstillsyn
          • Veterinärvård
          • Övervakning av tobakslagen
      • Miljövård
        • Bullerbekämpning
        • Den kommunala miljövårdsmyndigheten
          • Miljöskyddsföreskrifter
        • Kommunerna äger skog
        • Marktäktsfrågor
        • Naturvård
          • Fridlysning av naturminnesmärke genom kommunalt beslut
        • Vattenskydd och vattenvård
        • Förorenade markområden
    • Rakennetun ympäristön digitalisaatio
      • Luontotiedon hallinta
    • Samhällen och markanvändning
      • Boende
      • Byggnadstillsyn
        • Kommunernas enhetliga verksamhet
      • MBL revideras – engagera kommunerna!
      • Markpolitik
      • Samhällsplanering
      • Trafik
        • Lag om transportservice
    • Säkerhet
      • Räddningsväsendet
      • Trygghet och säkerhet i vardagen och boendet
        • Säkerhetsplanering i kommunerna
    • Teknik
      • Avfallshantering
      • Energiproduktion och energiförsörjning
        • Energieffektivitetsavtal 2017–2025
        • Energistöd
        • Energiproduktion
          • Energirådgivning
          • Fjärrvärme
          • Konkurrensutsättning av elupphandlingen
          • Konkurrensutsättning av oljeupphandlingen
          • Värmeföretagande
      • Gator och allmänna områden
        • Kommunerna och statens trafikleder
        • Placering av teleledningar och -anordningar
        • Projekt om en öppen innovationsplattform för kommunernas infrastrukturtillgångar
        • Underhåll av gator
      • Vattentjänster
        • Avloppsvatten i glesbygden
      • Verksamhetslokaler
        • Byggherreverksamhet
        • Byggnadernas energieffektivitet
        • Intern uthyrning
        • Kommunernas modeller för att förebygga och åtgärda problem med inomhusluften
        • Program för fastigheter och verksamhetslokaler
  • Livskraft och sysselsättning
    • Kommunernas näringspolitik
      • Kommunernas krisstöd till ensamföretagare
        • Mall för beslut om understöd
      • Ledning av livskraften i kommunerna
      • Kommunala upphandlingar
      • Kommunernas stöd till företag
    • Regioner och näringar
      • EU:s regional- och strukturpolitik
        • Programperioden 2014–2020 för strukturfonderna
    • Landsbygdspolitik
      • Delegationen för små kommuner
      • Bedömningen av landsbygdskonsekvenserna till stöd för beslutsfattandet
    • Sysselsättning
      • Den kommunbaserade modellen för sysselsättning
      • Sysselsättning genom upphandling
      • Sysselsättningsförsök
        • Kommunförsök
      • Finlands Kommunförbunds sysselsättnings- och arbetskraftspolitiska arbete
      • Kommunernas utgifter för arbetsmarknadsstödet
      • Servicecenter för arbetskraften
    • Livskraftsindikator
  • Delaktighet och växelverkan
    • Demokrati och delaktighet
      • Demokratiapäivä
      • Kommuninvånarnas delaktighet
        • Användarinflytande
        • Demokratispelet
        • Invånarinitiativ
        • Kommunala folkomröstningar
      • Nätverket för kommunal demokrati
      • Representativ demokrati
        • Fullmäktiges verksamhet och uppgifter
        • Utveckling av fullmäktigearbetet
        • Årets fullmäktigeledamot söks!
        • Styrelsens verksamhet och uppgifter
        • Rekommendation om fungerande styrelsearbete
        • Utvärdering av styrelsearbetet
        • Nämndernas verksamhet och uppgifter
        • Andra organ
      • Val
        • Kommunalval
        • EU-val
        • Riksdagsvalet
        • Hemkommun
    • EU och internationell verksamhet
      • Europeiska unionens regionkommitté
      • Finlands EU-ordförandeskap och kommunerna
      • Information om EU-finansiering till kommunerna
      • Internationella organisationer i kommunsektorn
        • CEMR - Euroopan kuntaliittojen kattojärjestö
        • Europarådets kongress för lokala och regionala organ
        • HOPE - The European Hospital and Healthcare Federation
        • United Cities and Local Governments (UCLG)
      • Kommunförbundets Brysselkontor
      • Kommunförbundets EU-intressebevakning
    • Information och marknadsföring
    • Invandring och kulturell mångfald
      • Integration på svenska
    • Ledarskap och utveckling
      • Kommunförbundet som kommunernas utvecklingspartner
        • Kuntajohtajaverkosto Ryhmä 44
      • Kuntaliitokset
      • Uuden sukupolven organisaatiot
      • Välfärd för kommuninvånarna
      • Förändring genom förnyelse
        • Innovationer
        • Prognostisering
        • Raffinaderi
        • Utveckling
    • Jämställdhet och likabehandling
      • Lagstiftning
      • Jämställdhet i verksamheten
    • Informationssamhället
      • Informationshantering
        • Dokumenthantering och arkivfunktion
      • Gemensamma digitala lösningar
        • Bruksanvisnignar och guider
        • Mentornätverk
      • Projektet Digitalisering i framtidens kommun
        • Förvaltningen av fria produkter - utbildningsmaterial
        • Kunta.fi
  • Statistik och fakta
    • Livskraftsindikator
    • Publikationer
      • Beställningsblankett
      • Leveransvillkor
      • Publikationer på svenska
      • Kommunförbundets blanketter
      • KT Kommunarbetsgivarnas publikationer
    • Antalet kommuner och städer och befolkningsuppgifter
      • Kommunbaserade indelningar
      • Kommunernas arealer och befolkningstäthet
    • Analyser av befolkningsprognoserna
    • Förvaringstider för kommunala handlingar
    • Kommunfakta
      • Befolkningsprognoser
      • Befolkningsstrukturen
    • Kommunnavigatorn
    • Kostnadsstruktur
  • Kommuner och samkommuner
    • Kommunernas kontaktuppgifter och vapen
    • Kommunernas och samkommunernas verksamhet
    • Tvåspråkiga kommuner
      • De tvåspråkiga kommunernas nätverk för nationalspråksstrategin
      • En livskraftig tvåspråkighet
      • Tvåspråkighet i samiska områden
  • Kommunförbundet
    • Forskning
      • Förändringarnas KommunFinland 2025
        • Beslutsfattarundersökning 2020 
        • Invånarundersökningen 2020
      • Kuntaliiton pro gradu -tunnustuspalkinto
    • Intressebevakning
    • Coronavirus
      • Kommunernas förvaltning under undantagsförhållandena
      • Kommunernas krisstöd till ensamföretagare
    • Service
      • Arkiv
        • Anhållan om tillstånd att forska i Kommunförbundets arkiv
      • Bibliotek- och informationstjänst
      • Medlemsservice
      • Heders- och förtjänsttecken
        • Ansökan om heders- och förtjänsttecken
      • Nyhetsbrev
    • Kommunförbundet som arbetsgivare
    • Organisation och beslutsfattande
      • Kommunförbundets styrelse
      • Historia
      • Strategi och framtid
      • Kommunförbundets förbundsdelegation
    • Svensk service
      • Information om tvåspråkiga kommuner
      • Svensk- och tvåspråkiga nätverk
      • Kontakta oss på svenska
        • Svenska gruppen
      • Svensk intressebevakning
        • Svenska delegationen
      • Kommunförbundet utbildar på svenska
      • Kommuntorget.fi
    • Evenemang
    • Cirkulär och utlåtanden
      • Cirkulär
      • Utlåtanden
  • Media
  • FI
  • SV
  • EN

Avgörande på lördag – kommunalvalet skjuts fram trots allt?

5.3.2021

Så sent som i torsdags sa SFP:s partisekretare att bara exceptionella omständigheter flyttar på valdatumet.

Partiernas partisekreterare har under fredagen diskuterat frågan om huruvida kommunalvalet ska hållas 18.4 eller skjutas fram. Enligt uppgifter i nyhetsmedier verkar nu ett framskjutet val vara närmare än någonsin. Iltalehti var först med nyheten.

I torsdags sa SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff att det krävs något exceptionellt för att valet ska flyttas fram. Något beslut i frågan har ännu inte tagits – förhandlingar fortsätter imorgon lördag – men enligt Yle är en flytt av valet, till juni eller till i höst, bland de alternativ som diskuteras.

Enligt Iltalehti har Justitieministeriet tagit fram ett förslag som skulle flytta valet till 13.6.

Sannfinländarna vidhåller att valet inte behöver skjutas fram.

The post Avgörande på lördag – kommunalvalet skjuts fram trots allt? appeared first on Kommuntorget.fi.

Print

Kommundirektörer är mer stressade, mer missnöjda med lönen och mer trakasserade än tidigare

5.3.2021

Arbetstillfredsställelsen bland kommundirektörerna är fortfarande på en god nivå, men det finns negativa trender visar en färsk undersökning.

Enligt en undersökning som Kommunförbundet utfört tillsammans med Keva och föreningen Finlands Kommundirektörer bedömer 76 procent av kommundirektörerna att den egna arbetsförmågan är relativt god eller mycket god när det gäller den psykiska belastningen i arbetet.

Situationen har försämrats något, skriver Kommunförbundet i ett pressmeddelande.

År 2018 bedömde 82 procent av kommuninvånarna att deras arbetsförmåga var relativt god eller mycket god.

Förbundets vd Minna Karhunen säger att förändringarna i kommunsektorn och det exceptionella läget till följd av coronaepidemin har inneburit mer arbetsbörda också i ledningen av kommunen.

Upplever att de försummar familjen

Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplever 32 procent relativt mycket eller väldigt mycket stress i arbetet. År 2018 var den siffran 20 procent.

Drygt en tredjedel, 38 procent, upplever stress i någon mån. Cirka en tredjedel, 32 procent, upplever ingen eller endast lite stress.

Ogjort arbete leder till stress, uppger 90 procent av kommundirektörerna och 79 procent upplever att de varje vecka försummar hemmet och familjen.

Över hälften av kommundirektörerna upplever att kommunernas ekonomiska läge (62 procent), coronaepidemin (55 procent) och det offentliga diskussionsklimatet (53 procent) inverkar negativt på den egna arbetshälsan.

Många överväger att byta jobb

Merparten av kommundirektörerna (70 procent) känner ingen osäkerhet när det gäller fortsättningen på det egna arbetet med anledning av de aktuella förändringarna i kommunsektorn.

Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplevde endast 10 procent osäkerhet om arbetets fortsättning.

Drygt en tredjedel (36 procent) har ofta övervägt att byta jobb. Kvinnorna har i större utsträckning än männen övervägt att byta jobb och finskspråkiga mer än svenskspråkiga.

Hälften (49 procent) upplever att ersättningen för arbetet inte motsvarar arbetets svårighetsgrad och arbetsmängden. Det här är en ökning med 13 procentenheter sedan 2018.

44 procent anser ersättningen vara tillräcklig och 7 procent är varken av samma eller av annan åsikt som påståendet i enkäten.

Fyra av tio upplever misstroende

Beslutsklimatet i kommunen upplevs vara ungefär på tidigare nivå. Enligt 38 procent har beslutsklimatet försämrats under den pågående fullmäktigeperioden, men 40 procent är av annan åsikt om detta.

Cirka fyra kommundirektörer av tio (39 procent) har under fullmäktigeperioden upplevt någon form av misstroende från de förtroendevalda.

Endast 8 procent av de kommundirektörer som deltog i undersökningen uppger svenska som modersmål, men noterbart är att hälften av dem har upplevt någon form av misstroende från förtroendevalda.

Fler har upplevt trakasserier 

Hälften av kommundirektörerna har uppgett att de har blivit utsatta för trakasserier eller hot. Siffran har stigit jämfört med två år tidigare: år 2018 var den 41 procent.

Oftast har trakasserierna förekommit i form av osaklig respons i media (76 procent av dem som upplevt trakasserier). Man har också upplevt verbalt hot, skrik eller aggressivt uppträdande, liksom hot via digitala kanaler (37 procent) i sociala medier (33 procent) eller per telefon (32 procent).

Trakasserierna beror oftast på missnöje med beslut (68 procent).

Trakasserier upplevs i synnerhet av kommundirektörer över 40 år, kvinnor, personer i ordinarie anställningsförhållande och personer som haft uppdraget en längre tid.

Finskspråkiga kommundirektörer upplever trakasserier oftare än de svenskspråkiga kommundirektörerna. Det förekommer tydligt mest trakasserier i städer med över 50 000 invånare.

Plock bland resultaten

  • Hela 92 procent av kommundirektörerna upplever att arbetets krav och den egna kompetensen matchar varandra. 
  • Kommundirektörerna anser man inte att kommunalvalet eller vårdreformen bidrar till stress.
  • Nästan alla som besvarade enkäten upplever att de är starka och energiska i sitt arbete åtminstone en gång i veckan (97 procent), att de är entusiastiska över sitt arbete (96 procent) och känner tillfredsställelse när de fördjupar sig i arbetet (96 procent).
  • Arbetstillfredsställelsen är fortfarande på en god nivå. Av enkätdeltagarna är 74 procent relativt nöjda eller mycket nöjda med sitt arbete. Två år tidigare var siffran 84 procent.
  • Kommundirektörerna får mest stöd av familjen, medlemmarna i ledningsgruppen och kollegorna samt av andra kommundirektörer. Mest stöd önskade man få av den egna chefen, alltså kommunstyrelsens ordförande och av familjen och kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium.
  • Resultaten framgår av en undersökning som gjordes vid årsskiftet och som besvarades av 169 kommundirektörer. Svarsprocenten var 55.
  • Motsvarande undersökning har utförts sedan 2007 cirka vartannat år.

The post Kommundirektörer är mer stressade, mer missnöjda med lönen och mer trakasserade än tidigare appeared first on Kommuntorget.fi.

Print

Kommundirektörer är mer stressade, mer missnöjda med lönen och mer trakasserade än tidigare

5.3.2021

Arbetstillfredsställelsen bland kommundirektörerna är fortfarande på en god nivå, men det finns negativa trender visar en färsk undersökning.

Enligt en undersökning som Kommunförbundet utfört tillsammans med Keva och föreningen Finlands Kommundirektörer bedömer 76 procent av kommundirektörerna att den egna arbetsförmågan är relativt god eller mycket god när det gäller den psykiska belastningen i arbetet.

Situationen har försämrats något, skriver Kommunförbundet i ett pressmeddelande.

År 2018 bedömde 82 procent av kommuninvånarna att deras arbetsförmåga var relativt god eller mycket god.

Förbundets vd Minna Karhunen säger att förändringarna i kommunsektorn och det exceptionella läget till följd av coronaepidemin har inneburit mer arbetsbörda också i ledningen av kommunen.

Upplever att de försummar familjen

Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplever 32 procent relativt mycket eller väldigt mycket stress i arbetet. År 2018 var den siffran 20 procent.

Drygt en tredjedel, 38 procent, upplever stress i någon mån. Cirka en tredjedel, 32 procent, upplever ingen eller endast lite stress.

Ogjort arbete leder till stress, uppger 90 procent av kommundirektörerna och 79 procent upplever att de varje vecka försummar hemmet och familjen.

Över hälften av kommundirektörerna upplever att kommunernas ekonomiska läge (62 procent), coronaepidemin (55 procent) och det offentliga diskussionsklimatet (53 procent) inverkar negativt på den egna arbetshälsan.

Många överväger att byta jobb

Merparten av kommundirektörerna (70 procent) känner ingen osäkerhet när det gäller fortsättningen på det egna arbetet med anledning av de aktuella förändringarna i kommunsektorn.

Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplevde endast 10 procent osäkerhet om arbetets fortsättning.

Drygt en tredjedel (36 procent) har ofta övervägt att byta jobb. Kvinnorna har i större utsträckning än männen övervägt att byta jobb och finskspråkiga mer än svenskspråkiga.

Hälften (49 procent) upplever att ersättningen för arbetet inte motsvarar arbetets svårighetsgrad och arbetsmängden. Det här är en ökning med 13 procentenheter sedan 2018.

44 procent anser ersättningen vara tillräcklig och 7 procent är varken av samma eller av annan åsikt som påståendet i enkäten.

Fyra av tio upplever misstroende

Beslutsklimatet i kommunen upplevs vara ungefär på tidigare nivå. Enligt 38 procent har beslutsklimatet försämrats under den pågående fullmäktigeperioden, men 40 procent är av annan åsikt om detta.

Cirka fyra kommundirektörer av tio (39 procent) har under fullmäktigeperioden upplevt någon form av misstroende från de förtroendevalda.

Endast 8 procent av de kommundirektörer som deltog i undersökningen uppger svenska som modersmål, men noterbart är att hälften av dem har upplevt någon form av misstroende från förtroendevalda.

Fler har upplevt trakasserier 

Hälften av kommundirektörerna har uppgett att de har blivit utsatta för trakasserier eller hot. Siffran har stigit jämfört med två år tidigare: år 2018 var den 41 procent.

Oftast har trakasserierna förekommit i form av osaklig respons i media (76 procent av dem som upplevt trakasserier). Man har också upplevt verbalt hot, skrik eller aggressivt uppträdande, liksom hot via digitala kanaler (37 procent) i sociala medier (33 procent) eller per telefon (32 procent).

Trakasserierna beror oftast på missnöje med beslut (68 procent).

Trakasserier upplevs i synnerhet av kommundirektörer över 40 år, kvinnor, personer i ordinarie anställningsförhållande och personer som haft uppdraget en längre tid.

Finskspråkiga kommundirektörer upplever trakasserier oftare än de svenskspråkiga kommundirektörerna. Det förekommer tydligt mest trakasserier i städer med över 50 000 invånare.

Plock bland resultaten

  • Hela 92 procent av kommundirektörerna upplever att arbetets krav och den egna kompetensen matchar varandra. 
  • Kommundirektörerna anser man inte att kommunalvalet eller vårdreformen bidrar till stress.
  • Nästan alla som besvarade enkäten upplever att de är starka och energiska i sitt arbete åtminstone en gång i veckan (97 procent), att de är entusiastiska över sitt arbete (96 procent) och känner tillfredsställelse när de fördjupar sig i arbetet (96 procent).
  • Arbetstillfredsställelsen är fortfarande på en god nivå. Av enkätdeltagarna är 74 procent relativt nöjda eller mycket nöjda med sitt arbete. Två år tidigare var siffran 84 procent.
  • Kommundirektörerna får mest stöd av familjen, medlemmarna i ledningsgruppen och kollegorna samt av andra kommundirektörer. Mest stöd önskade man få av den egna chefen, alltså kommunstyrelsens ordförande och av familjen och kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium.
  • Resultaten framgår av en undersökning som gjordes vid årsskiftet och som besvarades av 169 kommundirektörer. Svarsprocenten var 55.
  • Motsvarande undersökning har utförts sedan 2007 cirka vartannat år.

The post Kommundirektörer är mer stressade, mer missnöjda med lönen och mer trakasserade än tidigare appeared first on Kommuntorget.fi.

Print
Content source
Evenemang
Startdatum
7.5.2021

Möte i kommunernas nationalspråksnätverk 7.5

Content source
Evenemang
Startdatum
11.3.2021

Möte i nätverket för svensk- och tvåspråkiga kommuner 11.3

Pressmeddelande
5.3.2021

Kommundirektörernas arbetsförmåga är god, men på väg att försämras

Enligt en undersökning som Kommunförbundet utförde tillsammans med Keva och Finlands Kommundirektörer rf bedömer tre av fyra (76 %) kommundirektörer

ledarskap och utveckling
kommunchef

Kommunalvalet blir av – om inget exceptionellt händer, säger partisekreterare

4.3.2021

Det vore tokigt att gå in för restriktioner och inte tro att de att de gör valet tryggare, säger Fredrik Guseff.

Det krävs något exceptionellt, och ett starkt stöd bland partierna, för att vårens kommunalval ska flyttas fram.

Det säger SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff inför hans och de övriga partisekreterarnas möte imorgon med justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).

Något beslut om att föreslå att valet skjuts fram är alltså inte att vänta trots att antalet fall av covid-19 ökar på nästan alla håll i landet.

Det som kunde klassas som exceptionella omständigheter är att utegångsförbud införs. Guseff säger att partisekreterarna diskuterat det scenariot.

– Det skulle påverka valet, om inte för annat så för signalvärdets skull. Men för tillfället ser jag det inte som sannolikt att valet flyttas fram. Alla partier är av den åsikten, förutom kanske Rörelse nu. Men inte heller de har i någon större utsträckning hållit fram en flytt av valet.

Framskjutet val möjligt – i teorin

Fokus är istället på att valet ordnas så tryggt som möjligt. Regeringen signalerade på onsdagskvällen att den är beredd att möjliggöra att valfunktionärer som hjälper till med hemröstning, och valfunktionärer som hör till riskgruppen eller är sjuttioplussare, vaccineras i god tid innan valdagen.

Guseff beskriver det som ett viktigt steg mot trygga val.

Ni räknar alltså med att det, och de restriktioner som införs på måndag, gör valet tryggt?

– Vi måste räkna med det. Det vore tokigt att gå in för restriktioner och samtidigt inte tro att de har någon inverkan. Det viktiga nu är att få ett bättre läge, eller åtminstone ett stabiliserat läge. Om läget är oförändrat om en månad är vi i en dålig situation, men vi har lyckats bryta smittspridningstrenden tidigare – i fjol i våras och i november och december – så vi räknar med att vi kan göra det igen, bara alla tar sitt ansvar.

Är alltså dörren till ett framskjutet val ännu öppen även om vi närmar oss valdagen?

– Teoretiskt sett, ja. Som valchef Arto Jääskeläinen sagt så är den dörren öppen fram till valdagen. Man kan konstatera att force majeure uppstått. Men med tanke på det praktiska – kandidatlistorna lämnas in nästa vecka och kommunerna sätter i högsta växeln för valföreberedelserna – så vill man inte göra ändringar nära inpå valet. Det ska vara ett väldigt akut läge för att planerna inte ska hålla.

Vallokaler tryggare än skolan

Guseff konstaterar att det finns exempel på länder som skjutit fram val under pandemin, och på länder som ordnat val – med varierande valdeltagande.

Han tycker att det vore konstigt om man i Finland inte kunde ordna trygga val. Själva valförrättningen är en snabb process. Utmaningen finns inte där, säger Guseff.

– Utmaningen handlar snarare om själva valdeltagandet och om att få tillräckligt med valfunktionärer. Därför är vaccinationen av valfunktionärer viktig, så att de kan göra sitt jobb och bistå under hemröstningar – som säkert kommer att öka i antal.

Du nämnde signalvärdet tidigare. Hur balanserar man striktare restriktioner med budskapet att det är tryggt att rösta?

– Som sagt så är valförrättningen en snabb process, jämförbar med att gå till butik eller apotek – som ju folk kan göra. Den skiljer sig från att sitta i klassrum många timmar eller att vara på jobb. Smittrisken är större där. Men det är också viktigt att kommunerna följer de noggranna instruktionerna om säkerhetsavstånd, tillräckligt stora lokaler och ordentlig ventilation i fastigheterna. Partierna måste också, i deras valkampanjer, se till att det inte ordnas evenemang som skapar folksamlingar.

Fredrik Guseff är SFP:s partisekreterare.

På nationell nivå har partierna inte diskuterat gemensamma spelregler för hur valkampanjen ska genomföras, men Guseff tror att en sådan diskussion kommer att föras.

– I Helsingfors förs sådana diskussioner mellan partierna.

Finns det en farhåga om att diskussioner om valets legitimitet uppstår, om valdeltagandet sjunker och verkar gynna vissa partier och missgynna andra?

– Jag kan ärligt säga att vi partisekreterare inte diskuterat om vem som eventuellt gynnas eller missgynnas. Vi ser det som viktigt att demokratin fungerar också i undantagsförhållanden, att det är möjligt att gå och rösta. Vi har ett samhälle som fungerar. Även om det är fråga om starka rekommendationer så handlar det inte om någon total nedstängning, utan om att minimera onödiga sammankomster. Vi hoppas att så många som möjligt blir vaccinerade innan valdagen, och så finns hemröstning som ett alternativ för dem som inte kan gå till vallokalen.

The post Kommunalvalet blir av – om inget exceptionellt händer, säger partisekreterare appeared first on Kommuntorget.fi.

Print
Sakkunnigtjänster
4.3.2021

Omfattande ställningstagande: Kommunala beslutsfattare ska stödja livslångt lärande

En framsynt kommunal beslutsfattare arbetar för att alla kommuninvånare ska få en genuin möjlighet att ständigt utveckla sin kompetens, konstaterar centrala aktörer inom utbildningssektorn och arbetslivet i ett gemensamt ställningstagande. I kommunalvalet i april väljer invånarna nya fullmäktige för

Kommunpolitiker tror att beskattningen skärps och att ekonomin försvagas om vårdreformen för med sig en landskapsskatt

4.3.2021

Skattebetalarnas centralförbund har kartlagt politikers och tjänstemäns syn på reformen och en eventuell ny skattenivå.

Kommunernas beslutsfattare och tjänstemän tror att beskattningen skärps på sikt om en landskapsskatt tas i bruk vid sidan av kommunernas och statens beskattning. Det här enligt en utredning som Skattebetalarnas centralförbund gjort.

Hela 71 procent av fullmäktigeledamöterna befarar höjda skatter. Bland de ledande tjänstemännen är oron ännu större: 82 procent av tjänstemännen tror att beskattningen skärps om en landskapsskatt blir av.

Bara 14 procent av fullmäktigeledamöterna och 11 procent av tjänstemännen tror inte att skatterna stiger.

Uppfattningen att beskattningen skärps är i majoritet i samtliga partier.

En eventuell landskapsskatt hänger ihop med regeringens social- och hälsovårdsreform. Inställningen till reformens effekter på kommunekonomin är också kritisk. Bara 22 procent av politikerna tror att den förbättrar kommunens ekonomi, 37 procent tror på en försvagning av ekonomin.

Bland de ledande tjänstemännen tror 29 procent att reformen hjälper kommunens ekonomi, medan 37 procent tror att den stjälper. Farhågorna finns främst i städer med fler 100 000 invånare.

Skattebetalarnas centralförbunds vd Teemu Lehtinen säger att kritiken är begriplig. I ett pressmeddelande befarar han att man hamnar i en spiral av skattehöjningar om en landskapsskatt tillkommer.

– Det här verkar också vara de kommunala beslutsfattarnas uppfattning, säger Lehtinen.

973 beslutsfattare och tjänstemän deltog i utredningen.

Politikernas och tjänstemännens åsikter går delvis emot de resultat som FCG Perlacons utredning tog fram tidigare i år.

The post Kommunpolitiker tror att beskattningen skärps och att ekonomin försvagas om vårdreformen för med sig en landskapsskatt appeared first on Kommuntorget.fi.

ekonomi
Print
Sakkunnigtjänster
4.3.2021

Hantering av naturdata

I början av 2020 inledde Miljöministeriet arbetet med att revidera naturvårdslagen. Målet är att man genom lagstiftningen ska kunna trygga den finska naturen och dess mångfald bättre än tidigare. Under 2020 inrättades en styrgrupp och flera projektarbetsgrupper för lagstiftningsprojektet. Läs mer om

Paginering

  • Nuvarande sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Sida 6
  • Sida 7
  • Sida 8
  • Sida 9
  • …
  • Nästa sida ››
  • Sista sidan Last »
Home

Kontaktuppgifter

PB 200, 00101 Helsingfors
Kommunernas hus, Andra Linjen 14
00530 Helsingfors

Växel: 09 7711
registratur (at) kommunforbundet.fi

Kommunförbundets faktureringsuppgifter

Ta kontakt

Ge kundrespons
E-postservice
Vår personal

Tillgänglighetsutlåtande
Tillgänglighetsrespons

Webbtjänst

Beställ Kommunförbundets nyhetsbrev

Kommunförbundets publikationer

RSS-flöden

Webbkakor och dataskydd

Sociala medier

Kuvapankkimme Flickrissä

Kuntaliitto ja Kuntaliitto-konserni sosiaalisessa mediassa

Kommunförbundskoncernens webbtjänster

Kommunmarknaden
Kommuntorget.fi
Kommunrekry
Upphandling.fi

© 2021 Kuntaliitto - Kommunförbundet