Staten måste fortsätta stöda kommunerna, så att de kan satsa på barn och unga, och på barnfamiljer.

Vårens beslut om distansundervisning i skolorna, och rekommendation om att hålla barn hemma från daghemmen, ledde till ett välfärdsunderskott. Det säger Esa Iivonen, ledande sakkunnig vid Mannerheims barnskyddsförbund och ordförande för den arbetsgrupp som granskat hur coronaepidemin drabbat barn och unga.

Esa Iivonen, sakkunnig på Mannerheims barnskyddsförbund.

Underskottet har ackumulerats, inte bara för att skolorna övergick till distansundervisning, utan också för att en rad andra tjänster och verksamheter föll bort. Barns och ungas hobbyer — som har en viktig social funktion — begränsades, och tjänster inom social- och hälsovården, till exempel elevvården, blev underutnyttjade eller föll bort helt och hållet.

— För barn och unga med funktionshinder eller med långtidssjukdomar är det här speciellt problematiskt. Men också sociala problem, till exempel familjevåld, som även annars är ett undangömt problem, blev mera svåråtkomligt när barnen inte var på daghem, skola eller inom socialtjänsternas räckvidd, och när föräldrarna inte var på jobbet på grund av permitteringar eller uppsägningar. Ekonomiska problem för med sig sociala utmaningar.

Har krisen gjort att barnfamiljer, som under normala förhållanden inte har problem, nu hör till riskgrupper?

— Det varierar. Det finns familjer som inte kunnat förutse coronakrisens inverkningar. De har jobbat inom till exempel hotell- och restaurangbranschen, och klarat sig bra, och det ekonomiska bortfallet har varit en överraskning. Samtidigt har många familjer inte drabbats. Människor har olika förutsättningar, och utanförskap och ojämlikhet växer om samhället inte ingriper. Under våren var samhällets stödstrukturer på undantag, vilket hade konsekvenser.

Ungdomsarbetslösheten oroar

Iivonen säger att de mest sårbara är barnfamiljer som drabbats av långsiktiga inkomstbortfall och är beroende av utkomststöd. Men också barn och unga som är i behov av olika tjänster — på grund av funktionshinder, sjukdomar eller sociala problem — är utsatta. Barnskyddet kunde inte erbjuda sina normala tjänster under våren, och det stöd som gavs på distans nådde inte alla barn.

Unga som är på väg in i arbetslivet utgör en speciellt sårbar grupp, säger Iivonen och hänvisar till att en tredjedel av sommarjobben försvann i coronavågen och till att ungdomsarbetslösheten fördubblats.

— Den ekonomiska krisen är speciellt de ungas kris, de som vill in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten inom den gruppen ökar mest, för de har ingen arbetserfarenhet. Om epidemiläget inte förbättras står vi inför en långsiktig ungdomsarbetslöshetskris, en generationskris där ungas svårigheter att komma in på arbetsmarknaden ökar utanförskapet, leder till en ojämlik inkomstfördelning och försämrar en sedan tidigare sjunkande nativitet. Det här kan få stora regionala och kommunala konsekvenser.

Vad gäller långsiktiga konsekvenser, kan de jämföras med recessionen på 1990-talet eller är riskerna till och med större?

— De är åtminstone lika stor, men vi vet inte hur epidemin utvecklas och om den pågår länge så kan konsekvenserna bli värre än av 1990-talets recession. Om situationen nu under hösten blir som den på våren kan läget bli svårt för unga som söker jobb, för det är en känslig fas av livet. Handlar det om ett långt avbrott, om det tar flera år att komma in på arbetsmarknaden, kan det bli svårt att längre fram överbrygga den klyfta som uppstår.

Skolan sköter inte bara undervisningen

Skolans roll som en institution som inte bara ansvarar för barn och ungas utbildning, men också stödjer deras hälsa och sociala kontakter, har understrukits under vårens distansundervisning. Iivonen delar den uppfattningen, men vill inte att lärare och rektorer bär ansvaret ensamma.

Han säger att skolan måste bli mer mångprofessionell. Den behöver inkludera fler skolkuratorer och skolpsykologer, liksom uppsökande ungdomsarbetare. Han välkomnar också att den så kallade Finlandsmodellen — alltså att barns och ungas hobbyer knyts till skolan — är på väg att genomföras.

— Det är förlegat att tänka att skolan bara sköter om undervisningen. Den stödjer också ungas välmående, och på ett kostnadseffektivt sätt. Förutom att ett sådant stöd är mänskligt och socialt viktigt kommer kommunerna billigare undan om de satsar på detta. Jag hoppas att pengarna i regeringens fjärde tilläggsbudget också används för de stödåtgärder som de är ämnade.

Har kommunerna tillräckligt med kunskap, verktyg och stöd från staten för att klara av den här situationen?

— Man ska komma ihåg att förändringen skedde väldigt snabbt. Internationellt sett klarade Finland övergången till distansundervisning bra, och för det ska skolorna och kommunerna ha ett stort tack. Klart det finns saker som kan förbättras. Om en liknande situation uppstår på hösten tror jag att vårens lärdomar är till stor hjälp. Problemet är att coronasituationen ledde till att andra social- och hälsovårdstjänster drogs in, och skapade ett välmåendeunderskott, trots att behovet för dem som behöver stöd ökade. Det är klart att nyheterna om lärare och assistenter som permitteras oroar. Det behövs fler av dem, inte färre.

Höj skatterna, spara inte

Iivonen säger att beredskapen att hantera situationen varier stort i kommunerna, mycket beroende på kommunens ekonomi.

Han förespråkar skattehöjningar som en bättre tillfällig åtgärd än att skära i skolor och i social- och hälsovårdstjänster, och hänvisar till forskning som visar att de kommuner som sparade på dessa under 1990-talets dåliga år fick betala dyrt på lång sikt.

Kommunerna borde mera långsiktigt bedöma konsekvenserna av deras åtgärder, säger Iivonen.

Kan man alltså påstå att i en del kommuner så är barnens rättigheter just nu i ett trängt läge?

— Så kan man säga, speciellt om man ser på de uppgifter om kommunernas permitteringsplaner som lärarfacket OAJ presenterade förra veckan. Sådana åtgärder orsakar ett riskabelt underskott i utbildningen och välfärden som det kan bli svårt att balansera. Det sker inte i en handvändning.

Vad ska alltså staten och kommunerna göra för att situationen inte blir värre?

— Vad gäller staten hoppas jag att satsningen på barn och familjer i årets fjärde tilläggsbudget får en fortsättning i budgeten för nästa år och i eventuella tilläggsbudgeter. Kommunerna bör se till barn och ungas behov och göra bedömningar av sociala och ekonomiska påverkningar på lång sikt. De här går hand i hand. Drar man in servicen ökar utanförskapet och behovet av servicen.

Utanförskap är ingen naturlag

Iivonens arbetsgrupp presenterade första delen av sin rapport om coronakrisens konsekvenser för barn och unga i juni. Den andra delen kommer i oktober.

Han säger att arbetet så långt inte stött på några överraskande resultat, men nog understrukit vikten av god krisberedskap. Den har kommunerna och skolorna, och Iivonen är tacksam för beslutet att återgå till närundervisningen redan i maj. Att hålla elever borta från skolan fem månader i sträck hade fått ännu större konsekvenser.

— Efteråt kan man också konstatera att distansundervisningen genomfördes på en onödigt bred front.

Iivonens arbetsgrupp är ett led i den nationella barnstrategi som en parlamentarisk kommitté arbetar med. Iivonen har också jobbat med den strategin, och säger att det är uttryckligen i krissituationer som samhällets förmåga att ta hand om barn och unga mäts.

— Finland har lyckats rätt bra men det finns en stor risk att barn och unga hamnar i ojämlika positioner. Det krävs insatser av staten och kommunerna. Det handlar inte om en naturlag: fattar vi rätt beslut så kan vi motverka problemen, men om inget görs skapas ojämlikhet och utanförskap.

The post ”Kan bli värre än 90-talets kris” — expert uppmanar kommunerna att höja skatterna istället för att skära i skolorna appeared first on Kommuntorget.fi.

Coronakrisen kommer att försämra den kommunala ekonomin nästa år med cirka 1,7 miljarder euro. Det här framgår av de uppgifter som Kommunförbundet fått in av de största städernas och kommunernas ekonomidirektörer.

Utöver konsekvenserna av coronakrisen står kommunerna nästa år inför ökade kostnader, minskade statsandelar och långsamt ökande skatteutfall.

– Finansministeriets budgetförslag innehöll inte någon lättnad för kommunerna. Kommunförbundet kräver att det vid höstens budgetförhandlingar fattas beslut som stimulerar kommunernas ekonomi, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Stödpaketet för kommunerna år 2020 täckte bara en del av coronakrisens konsekvenser för kommunerna. Stöd behövs också nästa år.

– Höjningen av kommunernas samfundsskatteandelar bör kvarstå också år 2021. Också det kalkylerade avdraget som belastat statsandelarna i flera år till följd av konkurrenskraftavtalet bör slopas, kräver Reina.

– Det vore också skäligt att avstå från att återkräva de statsandelstillägg för innevarande år som hänför sig till företagens betalningslättnader, förutsatt att beloppen först justerats på basis av utfallet.

– Det här lyckas inte om staten försvårar kommunernas arbete, till exempel genom att öka kommunernas uppgifter och skyldigheter mitt under epidemin, säger chefsekonom Minna Punakallio.

Enligt Finansministeriets budgetförslag framskrider åtminstone beredningen av den förlängda läroplikten och dimensioneringen av vårdpersonalen.

– Om nya uppgifter införs trots coronakrisen, bör kostnaderna för uppgifterna kalkyleras noggrant och ersättas kommunerna fullt ut.

Kommunernas ekonomi exceptionellt kärv

Kommunförbundet har regelbundet sedan mars 2020 begärt uppskattningar av ekonomidirektörerna i de största städerna och kommunerna om coronakrisens konsekvenser. Enligt uppgifterna för augusti försvagas kommunernas ekonomi med sammanlagt 1,7 miljarder euro 2021 till följd av krisen. Uppskattningen har inte förändrats nämnvärt jämfört med situationen i juni.

Merparten, eller något under 1,4 miljarder euro, förklaras av minskade inkomster, såsom skatte-, avgifts- och försäljningsinkomster. Utgifterna uppskattas öka med 250 miljoner euro.

Kommunerna har inlett sin budgetberedning för år 2021. I många kommuner uppvisar bokslutsprognoserna stora underskott för år 2021. Också Finansministeriets ekonomiska prognos visade på ett exceptionellt stort underskott för kommunsektorn på fyra miljarder euro.

The post Statsbudgeten: Beslut om stimulans av kommunekonomin behövs appeared first on Kommuntorget.fi.

Regeringen Marin lovar ersätta kommunerna för alla utgifter. Detta gäller också utgifter för coronatester.

Institutet för hälsa och välfärd THL rekommenderar att finländare över 15 år, som rör sig på platser där säkerhetsavstånd inte kan hållas och i kollektivtrafik, använder ansiktsmasker.

Regeringen stödjer THL:s rekommendation, framgick på dagens presskonferens om coronaläget.

Det handlar alltså om en rekommendation, något ansiktsmasktvång finns det inte laglig grund att införa. Professor Mika Salminen vid THL beskriver rekommendationen som ett tillägg till de övriga rekommendationer som redan finns, och uppmanar finländarna att följa den.

Rekommendationen styrs också av de regionala coronaläget, det vill säga att ansiktsmaskernas nödvändighet är större i de sjukvårdsdistrikt som har ett högre antal fall av konstaterade coronavirussmitta. Personer som är på väg att testas för coronavirus har speciella skäl att använda mask på väg till testet och på vägen tillbaka.

Finländarna ska bekosta ansiktsmaskerna själva, men mindre bemedlade ska få maskerna gratis från kommunen. Social- och hälsovårdsministeriet har förhandlat med kommunerna och Kommunförbundet om hur maskutdelningen organiseras.

Kommunerna ska också ersättas för de masker som delas ut, och den utgiften tas också med i det budgetförslag för 2021 som manglas under hösten.

Statsminister Sanna Marin (SDP) uppmanar också kommunerna att höja sina testningskapaciteter utan att vara rädd för utgifterna. Också dessa kompenseras av staten.

Antalet fall av coronasmitta är på uppgång globalt sett. Situationen i Finland är inte alarmerande men oroväckande, säger statsminister Marin.

Hälsovårdsmyndigheterna kan därför, utgående från individuella bedömningar, tvångstesta individer och också beordra dem i karantän.

För att underlätta informationsgången för befolkningen tar THL i bruk en så kallad trafikljusmodell. Personer som kommer från ”röda” länder kan bli tvångstestade och försättas i karantän, i enlighet med smittskyddslagen.

Länder som är ”gula” förutsätter frivillig karantän av resenärerna. Utgående från smittskyddslagen kan myndigheterna trots allt fatta individuella beslut om tester och karantäner. Det här gäller också folk som reser in från ”gröna” länder.

Trafikljusmodellen är under arbete, men THL har listat länder till vilka resor är möjliga.

För att undvika att samhället stängs ner, som på våren, har regeringen bett THL utreda alternativ till karantän, till exempel tester i två faser. Det här för att kunna hålla samhället öppet och samtidigt minimera risken för smittspridning.

Regeringen och THL rekommenderar också distansarbete, men utgående från regionala behov. Det vill säga att distansarbete är mer motiverat i de landskap som har fall av coronasmitta, men mindre nödvändigt i regioner där epidemin är under kontroll.

The post Regeringen och THL rekommenderar ansiktsmasker — kommunerna ska se till att de som inte har råd också får masker appeared first on Kommuntorget.fi.

Finland har inte råd med en andra våg av corona. Den andra vågen av pandemin måste stoppas, underströk finansminister Matti Vanhanen (C) när han presenterade Finansministeriets budgetförslag för 2021.

Finansministeriets budgetförslag bygger på att Finland lyckas hejda ett utbrott av en andra coronavåg.

– Att bekämpa conona är också ekonomisk politik, sade Vanhanen.

Budgetförslag för 2021 ska trygga förtroendet för Finland och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. Men den ekonomiska utvecklingen globalt i kombination med pandemin skapar osäkerhet. Därför satsar regeringen på åtgärder som den kan påverka.

Bland annat sänks industrins energiskatt till EU:s miniminivå.

– Den sänkta elskatten förbättrar konkurrenskraften och stärker Finlands exportindustri, sade Vanhanen.

Skattesänkningen av industrinbs elskatten minskar statens inkomster med ca 245 miljoner euro nästa år. Därtill stöder regeringen exportindustrin genom sänkta farledsavgifter.

Budgeten följer regeringsprogrammet

Inkomstskatten förblir oförändrad, däremot höjs skatten på alkohol, tobak och fossila bränslen i enlighet med regeringsprogrammet.

Vanhanens budgetförslag bygger i hög utsträckning på regeringsprogrammet. Det betyder att den förlängda läroplikten förverkligas, liksom den avgiftsfria utbildningen på andra stadiet och personaldimensioneringen inom vården. Det här är reformer som många kommuner har önskat senarelägga på grund av coronapandemin och kommunsektorns dåliga ekonomi.

En överraskningen enligt Kommunförbundets Minna Punakallio är att Finansministeriet vill flytta fram förnyelsen av fastighetsskatten.

VM-riihen #kunta'yllätys oli #kiinteistövero'uudistuksen lykkääntyminen. #Uudistus tulisi nyt voimaan vuonna 2023. HE ulos 2021.

Lykkääntymisen syynä tietopohjapuutteet ja tietojärjestelmäkysymykset.#budjetti #budjetti2021 pic.twitter.com/RYXkQeUmvk

— Minna Punakallio (@MinnaPunakallio) August 12, 2020

Budgetunderskottet beräknas bli 7 miljarder euro. Det här kan jämföras med det kalkylerade underskottet för innevarande  år: 18,9 miljarder euro.

Budgetens slutsumma är 61,6 miljarder euro. 

Plock ur budgetförslaget för 2021

• Den allmänna läropliktsåldern höjs till 18 år, andra stadiet utbildning blir avgiftsfri (22 milj. euro)
• Personladimensioneringen inom åldringsvårder införs (53 milj. euro)
• Närvårdarutbildning utökas (27 milj. euro)
• Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården förnyas vilket medför sänkta klientavgifter  (17,9 milj. euro)
• Polisen (10 milj. euro
• Bekämpningen av den gråa ekonomin (3,3 milj. euro)

  Budgetsförslaget publiceras i sin helhet på Finansministeriets sajt i morgon torsdag.

The post Statsbudgeten 2021: Viktigt att pandemin stoppas appeared first on Kommuntorget.fi.

Finland har inte råd med en andra våg av corona. Den andra vågen av pandemin måste stoppas, underströk finansminister Matti Vanhanen (C) när han presenterade Finansministeriets budgetförslag för 2021.

Finansministeriets budgetförslag bygger på att Finland lyckas hejda ett utbrott av en andra coronavåg.

– Att bekämpa conona är också ekonomisk politik, sade Vanhanen.

Budgetförslag för 2021 ska trygga förtroendet för Finland och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. Men den ekonomiska utvecklingen globalt i kombination med pandemin skapar osäkerhet. Därför satsar regeringen på åtgärder som den kan påverka.

Bland annat sänks industrins energiskatt till EU:s miniminivå.

– Den sänkta elskatten förbättrar konkurrenskraften och stärker Finlands exportindustri, sade Vanhanen.

Skattesänkningen av industrinbs elskatten minskar statens inkomster med ca 245 miljoner euro nästa år. Därtill stöder regeringen exportindustrin genom sänkta farledsavgifter.

Budgeten följer regeringsprogrammet

Inkomstskatten förblir oförändrad, däremot höjs skatten på alkohol, tobak och fossila bränslen i enlighet med regeringsprogrammet.

Vanhanens budgetförslag bygger i hög utsträckning på regeringsprogrammet. Det betyder att den förlängda läroplikten förverkligas, liksom den avgiftsfria utbildningen på andra stadiet och personaldimensioneringen inom vården. Det här är reformer som många kommuner har önskat senarelägga på grund av coronapandemin och kommunsektorns dåliga ekonomi.

En överraskningen enligt Kommunförbundets Minna Punakallio är att Finansministeriet vill flytta fram förnyelsen av fastighetsskatten.

VM-riihen #kunta'yllätys oli #kiinteistövero'uudistuksen lykkääntyminen. #Uudistus tulisi nyt voimaan vuonna 2023. HE ulos 2021.

Lykkääntymisen syynä tietopohjapuutteet ja tietojärjestelmäkysymykset.#budjetti #budjetti2021 pic.twitter.com/RYXkQeUmvk

— Minna Punakallio (@MinnaPunakallio) August 12, 2020

Budgetunderskottet beräknas bli 7 miljarder euro. Det här kan jämföras med det kalkylerade underskottet för innevarande  år: 18,9 miljarder euro.

Budgetens slutsumma är 61,6 miljarder euro. 

Plock ur budgetförslaget för 2021

• Den allmänna läropliktsåldern höjs till 18 år, andra stadiet utbildning blir avgiftsfri (22 milj. euro)
• Personladimensioneringen inom åldringsvårder införs (53 milj. euro)
• Närvårdarutbildning utökas (27 milj. euro)
• Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården förnyas vilket medför sänkta klientavgifter  (17,9 milj. euro)
• Polisen (10 milj. euro
• Bekämpningen av den gråa ekonomin (3,3 milj. euro)

  Budgetsförslaget publiceras i sin helhet på Finansministeriets sajt i morgon torsdag.

The post Statsbudgeten 2021: Viktigt att pandemin stoppas appeared first on Kommuntorget.fi.

Många medlemmar i nämnden för fostran och utbildning valde trots allt att inte ta ställning i frågan.

Nämnden för fostran och utbildning i Helsingfors stöder inte regeringens förslag om att flytta elevvården, alltså skolkurators- och skolpsykologtjänster, från bildningssektorn till det nya vårdlandskapet.

Förändringsförslaget är ett led i regeringen Marins social- och hälsovårdsreform. Nämnden befarar att förändringen försämrar den vårdkedja från förskolan och uppåt som den nuvarande modellen möjliggör.

Dessutom riskerar den svenskspråkiga elevvården splittras över en större finskspråkig organisation.

Samlingspartiets Ted Apter fick stöd för ett tillägg i nämndens utlåtande till stadsstyrelsen, där den nuvarande modellens flexibilitet och framförhållning understryks. Enligt skrivelsen finns det en risk att den svenska elevvården inte kan erbjudas på samma sätt som den finskspråkiga, om regeringens förslag godkänns.

I omröstningen stödde Martina Harms-Aalto (SFP), Dani Niskanen (Saml), Matias Pajula (Saml), Pia Pakarinen (Saml) Apters förslag.

Pia Kopra (Sannf) röstade mot förslaget, och sex nämndmedlemmar röstade inte alls. Dessa är Fatim Diarra (Gröna), Ville Jalovaara (SDP), Emma Kari (Gröna), Malin Petra (VF), Hannu Oskala (Gröna) och Kirsi Pihlaja (VF).

Det här innebär att nämndmedlemmar som representerar regeringspartier valde att inte ta ställning till reformförslaget. Apter befarar att frågan färgas av den nationella politiken, istället för diskuteras utgående från vad som är bäst för Helsingfors.

Social- och hälsovårdsnämnden ska nästa vecka ge ett utlåtande om förslaget. I september tar stadsstyrelsen slutlig ställning till Helsingfors syn på saken.

The post Nämnd i Helsingfors motsätter sig regeringsförslag om elevvården appeared first on Kommuntorget.fi.

Social- och hälsovårdsreformen innebär att skolkuratorer och skolpsykologer flyttas från bildningssektorn till det nya landskapets social- och hälsovårdsförvaltning.

När nämnden för fostran och utbildning i Helsingfors möts ikväll tar den ställning till en fråga som är en liten del av social- och hälsovårdsreformen men som kan bli en politisk tvistefråga.

Det befarar åtminstone nämndmedlemmen Ted Apter (Saml), som oroar sig för att bildningsväsendets kurators- och psykologtjänster splittras och försämras om de flyttas över från bildningssektorn till det nya vårdlandskapet.

Kommuner runt om i landet har olika modeller för elevvården sköts, men många, bland dem Helsingfors, har vården som en del av bildningssektorn.

Elevvården i Helsingfors omfattar 87 000 elever i för- och grundskolan, fördelade över 200 anställda. Elevvården omfattar också privata förskolor, skolor och andra stadiets utbildning, till exempel det svenska yrkesinstitutet Practicum.

Enligt Apter är det vettigt att hålla elevvården som en del av bildningsväsendet. Det ger flexibilitet i budgetarbetet, och i arbetet med personalresurser. Anställda inom elevvården rör sig ute på fältet, alltså bland eleverna, och har också stöd från lärarna, som noterar elever i behov av vård.

— Det här betyder att man kommer åt problem i ett tidigt skede och att tröskeln för att söka hjälp hålls låg. Det skapar också en länk från förskolan uppåt: elevvården kan följa upp fall och sätta in stöd vid behov. Jag upplever att det är konstigt att man nu vill söndra den kedjan.

Ungdomstjänster på svenska ingen självklarhet

Det som oroar Apter är regeringens förslag om att flytta elevvårdens skolkurators- och skolpsykologtjänster till det landskap som Helsingfors bildar i och med social- och hälsovårdsreformen.

Förutom att förändringen hotar fördelarna med det nuvarande systemet riskerar också den svenskspråkiga serviceenheten inom elevvården att försämras när den splittras över ett mestadels finskspråkigt social- och hälsovårdslandskap.

Och det är inte bara Apter som noterar detta. När nämnden för fostran och utbildning tar ställning till hurdant utlåtande i frågan som den ska sända till stadsstyrelsen gör den det utgående från en tjänstemannaberedning som understryker vikten av en skild enhet för den svenska elevvården.

I beredningen står bland annat att den lösningen möjliggjort en verklig tvåspråkig elevvård i Helsingfors. Tjänster på svenska har kunnat garanteras, något som inte är en självklarhet inom andra välfärdstjänster för barn och unga.

Riskerna med reformen är, att en välfungerande enhetlig elevvård på svenska försvåras och att man förlorar fördelarna med en sådan enhet, slår beredningen fast.

Sten på bördan är att i regeringens reformförslag föreslås att kuratorernas och psykologernas arbetsbild förändras. Arbetstiden ska enligt förslaget förskjutas mot individuell terapi, för skolpsykologernas del, och kuratorerna skulle fokusera mera på att bedöma behovet av elevvårdstjänsterna.

Enligt beredningen betyder detta att psykologer och kuratorer får mindre tid för att arbeta i skolorna och läroinrättningarna.

Stöd för regeringen påverkar?

Kommuner runt om landet arbetar med sina respektive utlåtanden till regeringen om social- och hälsovårdsreformen. Deadline för yttranden är den 25 september.

Vad gäller elevvården i Helsingfors är det inte bara nämnden för fostran och utbildning som ska uttala sig. Också social- och hälsovårdsnämnden ska lämna in ett utlåtande till stadsstyrelsen.

Det som också oroar Ted Apter är, att om de två nämnderna kommer med olika utlåtanden till stadsstyrelsen – den ena för förslaget, den andra mot – så kommer den nationella politiken att spela in när stadsstyrelsen fattar beslut om hur den förhåller sig.

Inom bildningsväsendet finns det enighet om att förslaget inte är bra, men social- och hälsovårdsnämnden, som möts nästa vecka, har säkert inget emot förslaget, gissar Apter.

— Vanligtvis har den nationella politiken inte märkts så starkt i Helsingforspolitiken. Men nu är det ett kommunalval på kommande och det stormar kring regeringen. Risken finns att beslutsfattare i Helsingfors vill stödja regeringen genom att godkänna förslaget, speciellt om de två nämnderna är oeniga. Jag tror att om det finns en politisk vilja så kan vi fortsätta med det nuvarande systemet.

Apter tror inte att det finns juridiska hinder för att fortsätta med elevvården som den ser ut idag. Han hänvisar bland annat till den beredning som nämnden tar ställning till ikväll och beskriver den som ”rakt på sak”.

Kommunförbundet ordnar den 25 augusti ett webbinarium om elevvården. Mera info bakom länken.

The post Splittrar vårdreformen den svenska elevvården i Helsingfors? — Frågan kan bli politiskt laddad appeared first on Kommuntorget.fi.