Så sent som i torsdags sa SFP:s partisekretare att bara exceptionella omständigheter flyttar på valdatumet.

Partiernas partisekreterare har under fredagen diskuterat frågan om huruvida kommunalvalet ska hållas 18.4 eller skjutas fram. Enligt uppgifter i nyhetsmedier verkar nu ett framskjutet val vara närmare än någonsin. Iltalehti var först med nyheten.

I torsdags sa SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff att det krävs något exceptionellt för att valet ska flyttas fram. Något beslut i frågan har ännu inte tagits – förhandlingar fortsätter imorgon lördag – men enligt Yle är en flytt av valet, till juni eller till i höst, bland de alternativ som diskuteras.

Enligt Iltalehti har Justitieministeriet tagit fram ett förslag som skulle flytta valet till 13.6.

Sannfinländarna vidhåller att valet inte behöver skjutas fram.

The post Avgörande på lördag – kommunalvalet skjuts fram trots allt? appeared first on Kommuntorget.fi.

Arbetstillfredsställelsen bland kommundirektörerna är fortfarande på en god nivå, men det finns negativa trender visar en färsk undersökning.

Enligt en undersökning som Kommunförbundet utfört tillsammans med Keva och föreningen Finlands Kommundirektörer bedömer 76 procent av kommundirektörerna att den egna arbetsförmågan är relativt god eller mycket god när det gäller den psykiska belastningen i arbetet.

Situationen har försämrats något, skriver Kommunförbundet i ett pressmeddelande.

År 2018 bedömde 82 procent av kommuninvånarna att deras arbetsförmåga var relativt god eller mycket god.

Förbundets vd Minna Karhunen säger att förändringarna i kommunsektorn och det exceptionella läget till följd av coronaepidemin har inneburit mer arbetsbörda också i ledningen av kommunen.

Upplever att de försummar familjen

Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplever 32 procent relativt mycket eller väldigt mycket stress i arbetet. År 2018 var den siffran 20 procent.

Drygt en tredjedel, 38 procent, upplever stress i någon mån. Cirka en tredjedel, 32 procent, upplever ingen eller endast lite stress.

Ogjort arbete leder till stress, uppger 90 procent av kommundirektörerna och 79 procent upplever att de varje vecka försummar hemmet och familjen.

Över hälften av kommundirektörerna upplever att kommunernas ekonomiska läge (62 procent), coronaepidemin (55 procent) och det offentliga diskussionsklimatet (53 procent) inverkar negativt på den egna arbetshälsan.

Många överväger att byta jobb

Merparten av kommundirektörerna (70 procent) känner ingen osäkerhet när det gäller fortsättningen på det egna arbetet med anledning av de aktuella förändringarna i kommunsektorn.

Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplevde endast 10 procent osäkerhet om arbetets fortsättning.

Drygt en tredjedel (36 procent) har ofta övervägt att byta jobb. Kvinnorna har i större utsträckning än männen övervägt att byta jobb och finskspråkiga mer än svenskspråkiga.

Hälften (49 procent) upplever att ersättningen för arbetet inte motsvarar arbetets svårighetsgrad och arbetsmängden. Det här är en ökning med 13 procentenheter sedan 2018.

44 procent anser ersättningen vara tillräcklig och 7 procent är varken av samma eller av annan åsikt som påståendet i enkäten.

Fyra av tio upplever misstroende

Beslutsklimatet i kommunen upplevs vara ungefär på tidigare nivå. Enligt 38 procent har beslutsklimatet försämrats under den pågående fullmäktigeperioden, men 40 procent är av annan åsikt om detta.

Cirka fyra kommundirektörer av tio (39 procent) har under fullmäktigeperioden upplevt någon form av misstroende från de förtroendevalda.

Endast 8 procent av de kommundirektörer som deltog i undersökningen uppger svenska som modersmål, men noterbart är att hälften av dem har upplevt någon form av misstroende från förtroendevalda.

Fler har upplevt trakasserier 

Hälften av kommundirektörerna har uppgett att de har blivit utsatta för trakasserier eller hot. Siffran har stigit jämfört med två år tidigare: år 2018 var den 41 procent.

Oftast har trakasserierna förekommit i form av osaklig respons i media (76 procent av dem som upplevt trakasserier). Man har också upplevt verbalt hot, skrik eller aggressivt uppträdande, liksom hot via digitala kanaler (37 procent) i sociala medier (33 procent) eller per telefon (32 procent).

Trakasserierna beror oftast på missnöje med beslut (68 procent).

Trakasserier upplevs i synnerhet av kommundirektörer över 40 år, kvinnor, personer i ordinarie anställningsförhållande och personer som haft uppdraget en längre tid.

Finskspråkiga kommundirektörer upplever trakasserier oftare än de svenskspråkiga kommundirektörerna. Det förekommer tydligt mest trakasserier i städer med över 50 000 invånare.

Plock bland resultaten

• Hela 92 procent av kommundirektörerna upplever att arbetets krav och den egna kompetensen matchar varandra. 
• Kommundirektörerna anser man inte att kommunalvalet eller vårdreformen bidrar till stress.
• Nästan alla som besvarade enkäten upplever att de är starka och energiska i sitt arbete åtminstone en gång i veckan (97 procent), att de är entusiastiska över sitt arbete (96 procent) och känner tillfredsställelse när de fördjupar sig i arbetet (96 procent).
• Arbetstillfredsställelsen är fortfarande på en god nivå. Av enkätdeltagarna är 74 procent relativt nöjda eller mycket nöjda med sitt arbete. Två år tidigare var siffran 84 procent.
• Kommundirektörerna får mest stöd av familjen, medlemmarna i ledningsgruppen och kollegorna samt av andra kommundirektörer. Mest stöd önskade man få av den egna chefen, alltså kommunstyrelsens ordförande och av familjen och kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium.
• Resultaten framgår av en undersökning som gjordes vid årsskiftet och som besvarades av 169 kommundirektörer. Svarsprocenten var 55.
• Motsvarande undersökning har utförts sedan 2007 cirka vartannat år.

The post Kommundirektörer är mer stressade, mer missnöjda med lönen och mer trakasserade än tidigare appeared first on Kommuntorget.fi.

Arbetstillfredsställelsen bland kommundirektörerna är fortfarande på en god nivå, men det finns negativa trender visar en färsk undersökning.

Enligt en undersökning som Kommunförbundet utfört tillsammans med Keva och föreningen Finlands Kommundirektörer bedömer 76 procent av kommundirektörerna att den egna arbetsförmågan är relativt god eller mycket god när det gäller den psykiska belastningen i arbetet.

Situationen har försämrats något, skriver Kommunförbundet i ett pressmeddelande.

År 2018 bedömde 82 procent av kommuninvånarna att deras arbetsförmåga var relativt god eller mycket god.

Förbundets vd Minna Karhunen säger att förändringarna i kommunsektorn och det exceptionella läget till följd av coronaepidemin har inneburit mer arbetsbörda också i ledningen av kommunen.

Upplever att de försummar familjen

Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplever 32 procent relativt mycket eller väldigt mycket stress i arbetet. År 2018 var den siffran 20 procent.

Drygt en tredjedel, 38 procent, upplever stress i någon mån. Cirka en tredjedel, 32 procent, upplever ingen eller endast lite stress.

Ogjort arbete leder till stress, uppger 90 procent av kommundirektörerna och 79 procent upplever att de varje vecka försummar hemmet och familjen.

Över hälften av kommundirektörerna upplever att kommunernas ekonomiska läge (62 procent), coronaepidemin (55 procent) och det offentliga diskussionsklimatet (53 procent) inverkar negativt på den egna arbetshälsan.

Många överväger att byta jobb

Merparten av kommundirektörerna (70 procent) känner ingen osäkerhet när det gäller fortsättningen på det egna arbetet med anledning av de aktuella förändringarna i kommunsektorn.

Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplevde endast 10 procent osäkerhet om arbetets fortsättning.

Drygt en tredjedel (36 procent) har ofta övervägt att byta jobb. Kvinnorna har i större utsträckning än männen övervägt att byta jobb och finskspråkiga mer än svenskspråkiga.

Hälften (49 procent) upplever att ersättningen för arbetet inte motsvarar arbetets svårighetsgrad och arbetsmängden. Det här är en ökning med 13 procentenheter sedan 2018.

44 procent anser ersättningen vara tillräcklig och 7 procent är varken av samma eller av annan åsikt som påståendet i enkäten.

Fyra av tio upplever misstroende

Beslutsklimatet i kommunen upplevs vara ungefär på tidigare nivå. Enligt 38 procent har beslutsklimatet försämrats under den pågående fullmäktigeperioden, men 40 procent är av annan åsikt om detta.

Cirka fyra kommundirektörer av tio (39 procent) har under fullmäktigeperioden upplevt någon form av misstroende från de förtroendevalda.

Endast 8 procent av de kommundirektörer som deltog i undersökningen uppger svenska som modersmål, men noterbart är att hälften av dem har upplevt någon form av misstroende från förtroendevalda.

Fler har upplevt trakasserier 

Hälften av kommundirektörerna har uppgett att de har blivit utsatta för trakasserier eller hot. Siffran har stigit jämfört med två år tidigare: år 2018 var den 41 procent.

Oftast har trakasserierna förekommit i form av osaklig respons i media (76 procent av dem som upplevt trakasserier). Man har också upplevt verbalt hot, skrik eller aggressivt uppträdande, liksom hot via digitala kanaler (37 procent) i sociala medier (33 procent) eller per telefon (32 procent).

Trakasserierna beror oftast på missnöje med beslut (68 procent).

Trakasserier upplevs i synnerhet av kommundirektörer över 40 år, kvinnor, personer i ordinarie anställningsförhållande och personer som haft uppdraget en längre tid.

Finskspråkiga kommundirektörer upplever trakasserier oftare än de svenskspråkiga kommundirektörerna. Det förekommer tydligt mest trakasserier i städer med över 50 000 invånare.

Plock bland resultaten

• Hela 92 procent av kommundirektörerna upplever att arbetets krav och den egna kompetensen matchar varandra. 
• Kommundirektörerna anser man inte att kommunalvalet eller vårdreformen bidrar till stress.
• Nästan alla som besvarade enkäten upplever att de är starka och energiska i sitt arbete åtminstone en gång i veckan (97 procent), att de är entusiastiska över sitt arbete (96 procent) och känner tillfredsställelse när de fördjupar sig i arbetet (96 procent).
• Arbetstillfredsställelsen är fortfarande på en god nivå. Av enkätdeltagarna är 74 procent relativt nöjda eller mycket nöjda med sitt arbete. Två år tidigare var siffran 84 procent.
• Kommundirektörerna får mest stöd av familjen, medlemmarna i ledningsgruppen och kollegorna samt av andra kommundirektörer. Mest stöd önskade man få av den egna chefen, alltså kommunstyrelsens ordförande och av familjen och kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium.
• Resultaten framgår av en undersökning som gjordes vid årsskiftet och som besvarades av 169 kommundirektörer. Svarsprocenten var 55.
• Motsvarande undersökning har utförts sedan 2007 cirka vartannat år.

The post Kommundirektörer är mer stressade, mer missnöjda med lönen och mer trakasserade än tidigare appeared first on Kommuntorget.fi.

Det vore tokigt att gå in för restriktioner och inte tro att de att de gör valet tryggare, säger Fredrik Guseff.

Det krävs något exceptionellt, och ett starkt stöd bland partierna, för att vårens kommunalval ska flyttas fram.

Det säger SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff inför hans och de övriga partisekreterarnas möte imorgon med justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).

Något beslut om att föreslå att valet skjuts fram är alltså inte att vänta trots att antalet fall av covid-19 ökar på nästan alla håll i landet.

Det som kunde klassas som exceptionella omständigheter är att utegångsförbud införs. Guseff säger att partisekreterarna diskuterat det scenariot.

– Det skulle påverka valet, om inte för annat så för signalvärdets skull. Men för tillfället ser jag det inte som sannolikt att valet flyttas fram. Alla partier är av den åsikten, förutom kanske Rörelse nu. Men inte heller de har i någon större utsträckning hållit fram en flytt av valet.

Framskjutet val möjligt – i teorin

Fokus är istället på att valet ordnas så tryggt som möjligt. Regeringen signalerade på onsdagskvällen att den är beredd att möjliggöra att valfunktionärer som hjälper till med hemröstning, och valfunktionärer som hör till riskgruppen eller är sjuttioplussare, vaccineras i god tid innan valdagen.

Guseff beskriver det som ett viktigt steg mot trygga val.

Ni räknar alltså med att det, och de restriktioner som införs på måndag, gör valet tryggt?

– Vi måste räkna med det. Det vore tokigt att gå in för restriktioner och samtidigt inte tro att de har någon inverkan. Det viktiga nu är att få ett bättre läge, eller åtminstone ett stabiliserat läge. Om läget är oförändrat om en månad är vi i en dålig situation, men vi har lyckats bryta smittspridningstrenden tidigare – i fjol i våras och i november och december – så vi räknar med att vi kan göra det igen, bara alla tar sitt ansvar.

Är alltså dörren till ett framskjutet val ännu öppen även om vi närmar oss valdagen?

– Teoretiskt sett, ja. Som valchef Arto Jääskeläinen sagt så är den dörren öppen fram till valdagen. Man kan konstatera att force majeure uppstått. Men med tanke på det praktiska – kandidatlistorna lämnas in nästa vecka och kommunerna sätter i högsta växeln för valföreberedelserna – så vill man inte göra ändringar nära inpå valet. Det ska vara ett väldigt akut läge för att planerna inte ska hålla.

Vallokaler tryggare än skolan

Guseff konstaterar att det finns exempel på länder som skjutit fram val under pandemin, och på länder som ordnat val – med varierande valdeltagande.

Han tycker att det vore konstigt om man i Finland inte kunde ordna trygga val. Själva valförrättningen är en snabb process. Utmaningen finns inte där, säger Guseff.

– Utmaningen handlar snarare om själva valdeltagandet och om att få tillräckligt med valfunktionärer. Därför är vaccinationen av valfunktionärer viktig, så att de kan göra sitt jobb och bistå under hemröstningar – som säkert kommer att öka i antal.

Du nämnde signalvärdet tidigare. Hur balanserar man striktare restriktioner med budskapet att det är tryggt att rösta?

– Som sagt så är valförrättningen en snabb process, jämförbar med att gå till butik eller apotek – som ju folk kan göra. Den skiljer sig från att sitta i klassrum många timmar eller att vara på jobb. Smittrisken är större där. Men det är också viktigt att kommunerna följer de noggranna instruktionerna om säkerhetsavstånd, tillräckligt stora lokaler och ordentlig ventilation i fastigheterna. Partierna måste också, i deras valkampanjer, se till att det inte ordnas evenemang som skapar folksamlingar.

Fredrik Guseff är SFP:s partisekreterare.

På nationell nivå har partierna inte diskuterat gemensamma spelregler för hur valkampanjen ska genomföras, men Guseff tror att en sådan diskussion kommer att föras.

– I Helsingfors förs sådana diskussioner mellan partierna.

Finns det en farhåga om att diskussioner om valets legitimitet uppstår, om valdeltagandet sjunker och verkar gynna vissa partier och missgynna andra?

– Jag kan ärligt säga att vi partisekreterare inte diskuterat om vem som eventuellt gynnas eller missgynnas. Vi ser det som viktigt att demokratin fungerar också i undantagsförhållanden, att det är möjligt att gå och rösta. Vi har ett samhälle som fungerar. Även om det är fråga om starka rekommendationer så handlar det inte om någon total nedstängning, utan om att minimera onödiga sammankomster. Vi hoppas att så många som möjligt blir vaccinerade innan valdagen, och så finns hemröstning som ett alternativ för dem som inte kan gå till vallokalen.

The post Kommunalvalet blir av – om inget exceptionellt händer, säger partisekreterare appeared first on Kommuntorget.fi.

Skattebetalarnas centralförbund har kartlagt politikers och tjänstemäns syn på reformen och en eventuell ny skattenivå.

Kommunernas beslutsfattare och tjänstemän tror att beskattningen skärps på sikt om en landskapsskatt tas i bruk vid sidan av kommunernas och statens beskattning. Det här enligt en utredning som Skattebetalarnas centralförbund gjort.

Hela 71 procent av fullmäktigeledamöterna befarar höjda skatter. Bland de ledande tjänstemännen är oron ännu större: 82 procent av tjänstemännen tror att beskattningen skärps om en landskapsskatt blir av.

Bara 14 procent av fullmäktigeledamöterna och 11 procent av tjänstemännen tror inte att skatterna stiger.

Uppfattningen att beskattningen skärps är i majoritet i samtliga partier.

En eventuell landskapsskatt hänger ihop med regeringens social- och hälsovårdsreform. Inställningen till reformens effekter på kommunekonomin är också kritisk. Bara 22 procent av politikerna tror att den förbättrar kommunens ekonomi, 37 procent tror på en försvagning av ekonomin.

Bland de ledande tjänstemännen tror 29 procent att reformen hjälper kommunens ekonomi, medan 37 procent tror att den stjälper. Farhågorna finns främst i städer med fler 100 000 invånare.

Skattebetalarnas centralförbunds vd Teemu Lehtinen säger att kritiken är begriplig. I ett pressmeddelande befarar han att man hamnar i en spiral av skattehöjningar om en landskapsskatt tillkommer.

– Det här verkar också vara de kommunala beslutsfattarnas uppfattning, säger Lehtinen.

973 beslutsfattare och tjänstemän deltog i utredningen.

Politikernas och tjänstemännens åsikter går delvis emot de resultat som FCG Perlacons utredning tog fram tidigare i år.

The post Kommunpolitiker tror att beskattningen skärps och att ekonomin försvagas om vårdreformen för med sig en landskapsskatt appeared first on Kommuntorget.fi.