Främjande av kommuninvånarnas delaktighet

Kommunerna kan främja kommuninvånarnas delaktighet på många sätt. Ibland är det fråga om lagstadgade rättigheter för kommuninvånarna att delta, ibland främjas delaktigheten på sätt som utvecklats av kommunerna själva och genomförs frivilligt. Avsikten är att erbjuda kommuninvånarna mångsidiga tillfällen för deltagande. En stark delaktighet och aktiva kommuninvånare skapar samhörighet och bidrar till kommunens livskraft.

Öppna alla

Hur utvecklar kommunen delaktighetsarbetet?

Det lönar sig för kommunen att anteckna delaktighetsmålen, förverkligandet av målen samt resursfördelningen, uppföljningen och utvärderingen till exempel i form av ett delaktighetsprogram eller en delaktighetsplan för kommunen eller regionen. Dessa kan användas som verktyg för ledningen av delaktighetsarbetet.

Det är också bra att foga delaktighetsprogrammet eller en hänvisning till programmet till kommunstrategin och välfärdsberättelsen. Det säkerställer att delaktighetsaspekten genomsyrar alla kommunala verksamhetsområden och visar vad det konkret innebär exempelvis inom ungdomsservicen, småbarnspedagogiken och miljötjänsterna.

Det ger också en uppfattning om hur de kommunala beslutsfattarna kan stödjas i beslut som främjar hållbar utveckling till exempel ur klimatdemokratins synvinkel.

Målsättning förutsätter en bedömning av utgångsnivån

Målsättningen för delaktighetsarbetet påverkas av kommunens utgångsläge och de strategiska prioriteringarna. Viktigare än att mäta enskilda resultat, såsom antalet uppgiftslämnare i en enkät, är att se helheten i kommunens delaktighetsarbete och verifiera hur verkningsfull delaktigheten är.

Kommunen kan göra en bedömning av utgångsnivån med hjälp av Kommunförbundets självutvärderingsblankett. Den finns i Kommunförbundets publikation Opas kuntalaisten osallistumisen arviointiin (Handbok för bedömning av kommuninvånarnas delaktighet) (På finska). Kommunförbundet har också utarbetat ett elektroniskt verktyg för självutvärdering (På finska). Där har frågorna utformats särskilt för landsbygdsdominerade kommuners behov.

Kommunikation är en lagstadgad möjlighet

I 29 § i kommunallagen finns bestämmelser om kommunens informationsskyldighet (Kommunallagen 10.4.2015/410). Enligt den ska kommunen informera kommuninvånarna, de som utnyttjar kommunens tjänster, organisationer och andra sammanslutningar om kommunens verksamhet.

Kommunen ska ge tillräcklig information om

  • tjänster som kommunen ordnar
  • kommunens ekonomi
  • ärenden som bereds i kommunen
  • planer som gäller ärendena
  • behandlingen av ärendena
  • beslut som fattats
  • beslutens effekter.

Kommunen ska också informera om hur man kan delta i och påverka beredningen av besluten.

Öppen information underlättar vid beredningen

Genom öppenhet i den kommunala kommunikationen stärks invånarnas deltagande och förtroendet för kommunens verksamhet och beslutsfattande. Det är också ändamålsenligt att informera om pågående ärenden, som till exempel översynen av antalet verksamhetsställen.

Genom öppen information får kommunen mångsidig och omfattande insyn i invånarnas synpunkter, erfarenheter och åsikter under beredningen. När invånarna tas med i planeringen i ett tillräckligt tidigt skede genom mångsidig kommunikation ger det beredningen något att luta sig mot och möjliggör bättre beslutsfattande. Det minskar samtidigt antalet besvär mot besluten och effektiverar beslutsfattandet.

På webbplatsen Delta och påverka får invånarna veta hur man gör för att delta

Enligt 22 § i kommunallagen (8.2.2019/175) har kommuninvånarna och de som utnyttjar kommunens tjänster rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet. Fullmäktige ska sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter och sätt att delta och påverka.

Kommunen kan berätta om möjligheten att delta och påverka till exempel på webbplatsen Delta och påverka, som samlar information om både lagstadgade och andra sätt att delta i kommunens verksamhet och planering av tjänster. Två tredjedelar av kommunerna har redan på sin webbplats information om hur invånarna kan delta.

På webbplatsen samlas information om både den representativa demokratins metoder och den direkta deltagardemokratins metoder. Den representativa demokratin innehåller information om hur man ställer upp i kommunalval, deltar i olika organs verksamhet och hittar de förtroendevaldas kontaktuppgifter.

Webbplatsen kan också ge information om de lagstadgade påverkansorganens verksamhet, såsom ungdomsfullmäktige, äldreråden och råden för personer med funktionsnedsättning.

Den direkta deltagardemokratins metoder är bland annat invånarinitiativ och kommunala folkomröstningar.

Justitieministeriet erbjuder webbtjänster om demokrati som kommunerna kan ta i bruk avgiftsfritt. De populäraste av Justitieministeriets tjänster, som kommunerna tagit i bruk, är invånarinitiativ.fi och dinåsikt.fi.

På webbplatsen Delta och påverka är det bra att också ha en möjlighet till respons. Dessutom lönar det sig att förklara skillnaden mellan officiella initiativ och respons.

På webbplatsen Delta och påverka kan man berätta om pågående enkäter om kommunens verksamhet och informera invånaraftnar och klientråden i olika servicesektorer. Informationen kan också erbjudas enligt målgrupp, till exempel för fritidsboende eller studerande.

Webbplatsen kan dessutom ha information om organisationer och frivilligverksamhet.

Tydlig kommunikation genom flera kanaler når invånarna

I kommunikationen ska det användas ett klart och begripligt språk och olika invånargruppers behov ska beaktas. I Esbo har man valt engelska som stadens tredje officiella språk parallellt med finska och svenska, eftersom andelen invånare med främmande språk som modersmål redan är 15 procent och den beräknas öka i framtiden.

Kommunen behöver flera parallella kommunikationsmedel och måste komma ihåg bland annat personer med funktionsvariationer samt olika språkgrupper. Webben och sociala medier ger möjlighet till kartläggning av åsikter och diskussion. Det är bäst att diskutera spelregler och samarbete också med lokala medierepresentanter.

För effektivare växelverkan kan kommunen grunda egna medier så som man gjort i Uleåborg med munoulu.fi.

Läs mer

Anvisningar och handböcker i kommunikation på Kommunförbundets webbplats

Öppen förvaltning 

Utbildning i öppen förvaltning (på finska) eOppiva:

Varför lönar det sig att satsa på ett delaktighetsprogram?

När kommunens delaktighetsprogram utarbetas bör man noggrant fundera över varför och hur man vill stärka kommuninvånarnas delaktighet i kommunen. Det är viktigt att börja med lokala behov och också kartlägga de resurser som används för delaktighetsarbetet.

Att invånarna får en stark känsla av delaktighet gagnar kommunen på många nivåer. Det är till nytta inte bara med tanke på individens egen livshantering och eget välbefinnande utan också med tanke på gemenskap och konkret deltagande.

En person som är fäst vid sitt närsamhälle vill satsa på att utveckla sin livsmiljö samt kommunens service och verksamhet. På så sätt kommer kommunen också att gagnas och stärka sin kundförståelse med hjälp av erfarenhetsexpertis. Detta bidrar till att utveckla och organisera lämpliga och högklassiga tjänster enligt invånarnas behov.

En viktig aspekt i delaktigheten är också invånarnas ökade självständighet och ansvarstagande. På det hela taget bidrar en stark känsla av delaktighet hos invånarna till kommunens livskraft och sociala kapital.

Läs mer:

Exempel på kommunernas program och planer för delaktighet

Möjligheter att delta och påverka i kommunen

Kommuninvånarnas och servicetagarnas rätt att delta och påverka i kommunala ärenden finns inskriven i 22 § i kommunallagen (22 § (8.2.2019/175)). Fullmäktige ska sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter och sätt att delta och påverka.

I 22 § i kommunallagen finns exempel på hur invånarnas deltagande och påverkan kan främjas.

Kommunerna erbjuder allt fler möjligheter att delta och nya metoder för deltagande har utvecklats parallellt med de traditionella sätten. De olika sätten att delta som kommunerna erbjuder varierar dock avsevärt från kommun till kommun.

Rapporten Osallistaako kunta, osallistuuko kuntalainen? redogör för vilka möjligheter kommunerna erbjuder för att främja kommuninvånarnas deltagande.

Sätten på vilka kommuninvånarna kan delta och påverka har utvecklats och blivit mångsidigare. Nya sätt att delta har tagits i bruk. Denna utveckling har underlättats genom lagstiftningsändringar.

Klassificering av de olika formerna för invånardelaktighet

Olika former av invånardelaktighet kan klassificeras enligt följande: delaktighet i information, delaktighet i planering, delaktighet i beslut och delaktighet i verksamheten. Det lönar sig för kommunen att erbjuda invånarna och kunderna så många slags möjligheter att delta som möjligt.

Hurdana sätt att delta använder kommunerna?

Medborgarbudget

Medborgarbudgeten är ett sätt att involvera invånarna i diskussionen, planeringen och besluten om gemensamma skattemedel. Det finns inte bara ett rätt sätt att genomföra medborgarbudgetering, utan den kan tillämpas på många olika sätt.

Medborgarbudgeteringen kan tillämpas i många olika situationer, för att tillgodose många slags behov och lösa olika problem. Den kan utnyttjas när man planerar och fattar beslut om till exempel investeringar eller tjänster.

Läs mer:

Användarperspektiv, samutveckling och servicedesign

Användarperspektiv innebär att servicen utvecklas utgående från invånarnas behov och att fokus i utvecklingen flyttas från producenten till användaren. Tjänster produceras utgående från ett användarperspektiv med hjälp av metoder för servicedesign.

Med samutveckling avses en process för utveckling av produkter eller tjänster där olika aktörer deltar: kunder, sakkunniga och tjänsteproducenter. Det praktiska genomförandet varierar, liksom de olika skedena som involverar parterna.

Servicedesign innebär att servicen planeras tillsammans med användarna genom designmetoder. Sådana är till exempel olika visuella metoder.

Läs mer:

Dialogmöten

Dialogmöten är en smidig delaktighetsstruktur där kommunen kan möta de lokala invånarna och aktörerna som jämlika partner.

Ett dialogmöte kan vara:

  1. Platsbaserat, regionalt
  2. Servicebaserat
  3.  Sakbaserat

Aktörer vid dialogmötena kan vara exempelvis organisationer, företag, församlingar, invånare och frivilliga aktörer, kommunens påverkansorgan och kommun- eller stadsdelsföreningar samt byaföreningar.

Läs mer:

Delaktighetsspel

Delaktighetsspelets mål

Delaktighetsspelet erbjuder en ram och en plattform för diskussion om möjligheterna med delaktighet och hur den kan tillgodoses. Under spelets gång lär sig deltagarna om olika delaktighetsmetoder.

Syftet med spelet är att göra upp en gemensam plan för det utvecklingsobjekt som utsetts: vilka delaktighetsmetoder som ska väljas samt med vem och enligt vilken tidsplan metoderna ska genomföras.

Vem är spelet avsett för?

Spelet är i första hand avsett för kommunernas personal och för personer som ansvarar för verksamheten. Kommuninvånare och förtroendevalda kan också delta i spelet. Lämpligt antal deltagare är 4–8 personer per spel. 

Var kan man beställa spelet?

Spelet kan laddas ner gratis från denna webbplats, men tryckning av spelet och anskaffning av kompletterande material är på spelarrangörens ansvar. För ett spel behövs följande material: 

  • spelplan
  • anvisningar för facilitatorn
  • spelledarkort
  • metodkort
  • röda och gröna spelbrickor
  • post-it -lappar
  • pennor

Närmare anvisningar och rekommendationer för tryckningskvalitet finns i filen Anvisningar för tryckning.

Respons på Delaktighetsspelet kan skickas per e-post till adressen demokrati@kommunforbundet.fi

Vi önskar er givande spelstunder!

Kommunförbundets nätverk

Nätverket för kommunal demokrati

Nätverket för kommunal demokrati utvecklar och stärker den kommunala demokratin och är en kanal för utbyte av erfarenheter mellan olika aktörer. Det är avsett särskilt för aktörer inom kommuner, statsförvaltningen och medborgarsamhället. Nätverket erbjuder bland annat utbyte av erfarenheter och information, god praxis, utvecklingsidéer och utvecklingsstöd via nätverksträffar.

Kommunförbundet koordinerar nätverksarbetet. Om du vill ansluta dig till nätverkets e-postlista, skicka begäran till Päivi Kurikka (fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi)

Verksamhetsprinciperna för nätverket för kommunal demokrati

Medlemmarnas erfarenheter (på finska)

Demokratiakuutoset

Demokratiakuutoset (Demokratisexan) är ett nätverk av sakkunniga inom delaktighets- och demokratifrågor i de sex största städerna i Finland. Nätverket sammanträder fyra gånger om året för att utbyta tankar om utvecklingen av delaktighetsarbetet. Kommunförbundet koordinerar nätverksarbetet.

 

Informationsprodukter och informationstjänster