Främjandet av kommuninvånarnas delaktighet

Kommunerna kan främja kommuninvånarnas delaktighet på många sätt. Ibland är det fråga om lagstadgade rättigheter för kommuninvånarna att delta, ibland främjas delaktigheten på sätt som utvecklats av kommunerna själva och genomförs frivilligt. Avsikten är att erbjuda kommuninvånarna mångsidiga tillfällen för deltagande. En stark delaktighet och aktiva kommuninvånare skapar samhörighet och bidrar till kommunens livskraft.

Open all

Hur utvecklar kommunen delaktighetsarbetet?

Det lönar sig för kommunen att anteckna delaktighetsmålen, förverkligandet av målen samt resursfördelningen, uppföljningen och utvärderingen till exempel i form av ett delaktighetsprogram eller en delaktighetsplan för kommunen eller regionen. Dessa kan användas som verktyg för ledningen av delaktighetsarbetet.

Det är också bra att foga delaktighetsprogrammet eller en hänvisning till programmet till kommunstrategin och välfärdsberättelsen. Det säkerställer att delaktighetsaspekten genomsyrar alla kommunala verksamhetsområden och visar vad det konkret innebär exempelvis inom ungdomsservicen, småbarnspedagogiken och miljötjänsterna.

Det ger också en uppfattning om hur de kommunala beslutsfattarna kan stödjas i beslut som främjar hållbar utveckling till exempel ur klimatdemokratins synvinkel.

Målsättning förutsätter en bedömning av utgångsnivån

Målsättningen för delaktighetsarbetet påverkas av kommunens utgångsläge och de strategiska prioriteringarna. Viktigare än att mäta enskilda resultat, såsom antalet uppgiftslämnare i en enkät, är att se helheten i kommunens delaktighetsarbete och verifiera hur verkningsfull delaktigheten är.

Kommunen kan göra en bedömning av utgångsnivån med hjälp av Kommunförbundets självutvärderingsblankett. Den finns i Kommunförbundets publikation Opas kuntalaisten osallistumisen arviointiin (Handbok för bedömning av kommuninvånarnas delaktighet) (På finska). Kommunförbundet har också utarbetat ett elektroniskt verktyg för självutvärdering (På finska). Där har frågorna utformats särskilt för landsbygdsdominerade kommuners behov.

Varför lönar det sig att satsa på ett delaktighetsprogram?

När kommunens delaktighetsprogram utarbetas bör man noggrant fundera över varför och hur man vill stärka kommuninvånarnas delaktighet i kommunen. Det är viktigt att börja med lokala behov och också kartlägga de resurser som används för delaktighetsarbetet.

Att invånarna får en stark känsla av delaktighet gagnar kommunen på många nivåer. Det är till nytta inte bara med tanke på individens egen livshantering och eget välbefinnande utan också med tanke på gemenskap och konkret deltagande.

En person som är fäst vid sitt närsamhälle vill satsa på att utveckla sin livsmiljö samt kommunens service och verksamhet. På så sätt kommer kommunen också att gagnas och stärka sin kundförståelse med hjälp av erfarenhetsexpertis. Detta bidrar till att utveckla och organisera lämpliga och högklassiga tjänster enligt invånarnas behov.

En viktig aspekt i delaktigheten är också invånarnas ökade självständighet och ansvarstagande. På det hela taget bidrar en stark känsla av delaktighet hos invånarna till kommunens livskraft och sociala kapital.

Läs mer:

Exempel på kommunernas program och planer för delaktighet

Möjligheter att delta och påverka i kommunen

Kommuninvånarnas och servicetagarnas rätt att delta och påverka i kommunala ärenden finns inskriven i 22 § i kommunallagen (22 § (8.2.2019/175)). Fullmäktige ska sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter och sätt att delta och påverka.

I 22 § i kommunallagen finns exempel på hur invånarnas deltagande och påverkan kan främjas.

Kommunerna erbjuder allt fler möjligheter att delta och nya metoder för deltagande har utvecklats parallellt med de traditionella sätten. De olika sätten att delta som kommunerna erbjuder varierar dock avsevärt från kommun till kommun.

Rapporten Osallistaako kunta, osallistuuko kuntalainen? redogör för vilka möjligheter kommunerna erbjuder för att främja kommuninvånarnas deltagande.

Sätten på vilka kommuninvånarna kan delta och påverka har utvecklats och blivit mångsidigare. Nya sätt att delta har tagits i bruk. Denna utveckling har underlättats genom lagstiftningsändringar.

Klassificering av de olika formerna för invånardelaktighet

Olika former av invånardelaktighet kan klassificeras enligt följande: delaktighet i information, delaktighet i planering, delaktighet i beslut och delaktighet i verksamheten. Det lönar sig för kommunen att erbjuda invånarna och kunderna så många slags möjligheter att delta som möjligt.

Hurdana sätt att delta använder kommunerna?

Medborgarbudget

Medborgarbudgeten är ett sätt att involvera invånarna i diskussionen, planeringen och besluten om gemensamma skattemedel. Det finns inte bara ett rätt sätt att genomföra medborgarbudgetering, utan den kan tillämpas på många olika sätt.

Medborgarbudgeteringen kan tillämpas i många olika situationer, för att tillgodose många slags behov och lösa olika problem. Den kan utnyttjas när man planerar och fattar beslut om till exempel investeringar eller tjänster.

Läs mer:

Användarperspektiv, samutveckling och servicedesign

Användarperspektiv innebär att servicen utvecklas utgående från invånarnas behov och att fokus i utvecklingen flyttas från producenten till användaren. Tjänster produceras utgående från ett användarperspektiv med hjälp av metoder för servicedesign.

Med samutveckling avses en process för utveckling av produkter eller tjänster där olika aktörer deltar: kunder, sakkunniga och tjänsteproducenter. Det praktiska genomförandet varierar, liksom de olika skedena som involverar parterna.

Servicedesign innebär att servicen planeras tillsammans med användarna genom designmetoder. Sådana är till exempel olika visuella metoder.

Läs mer:

Rundabordssamtal

Rundabordssamtalet är en smidig delaktighetsstruktur där kommunen kan möta de lokala invånarna och aktörerna som jämlika partner.

Ett rundabordssamtal kan vara:

  1. Platsbaserat, regionalt
  2. Servicebaserat
  3.  Sakbaserat

Aktörer vid rundabordssamtalen kan vara exempelvis organisationer, företag, församlingar, invånare och frivilliga aktörer, kommunens påverkansorgan och kommun- eller stadsdelsföreningar samt byaföreningar.

Läs mer:

Delaktighetsspel

Delaktighetsspelets mål

Delaktighetsspelet erbjuder en ram och en plattform för diskussion om möjligheterna med delaktighet och hur den kan tillgodoses. Under spelets gång lär sig deltagarna om olika delaktighetsmetoder.

Syftet med spelet är att göra upp en gemensam plan för det utvecklingsobjekt som utsetts: vilka delaktighetsmetoder som ska väljas samt med vem och enligt vilken tidsplan metoderna ska genomföras.

Vem är spelet avsett för?

Spelet är i första hand avsett för kommunernas personal och för personer som ansvarar för verksamheten. Kommuninvånare och förtroendevalda kan också delta i spelet. Lämpligt antal deltagare är 4–8 personer per spel. 

Var kan man beställa spelet?

Spelet kan laddas ner gratis från denna webbplats, men tryckning av spelet och anskaffning av kompletterande material är på spelarrangörens ansvar. För ett spel behövs följande material: 

  • spelplan
  • anvisningar för facilitatorn
  • spelledarkort
  • metodkort
  • röda och gröna spelbrickor
  • post-it -lappar
  • pennor

Närmare anvisningar och rekommendationer för tryckningskvalitet finns i filen Anvisningar för tryckning.

Respons på Delaktighetsspelet kan skickas per e-post till adressen demokrati@kommunforbundet.fi

Vi önskar er givande spelstunder!

Kommunförbundets nätverk

Nätverket för kommunal demokrati

Nätverket för kommunal demokrati utvecklar och stärker den kommunala demokratin och är en kanal för utbyte av erfarenheter mellan olika aktörer. Det är avsett särskilt för aktörer inom kommuner, statsförvaltningen och medborgarsamhället. Nätverket erbjuder bland annat utbyte av erfarenheter och information, god praxis, utvecklingsidéer och utvecklingsstöd via nätverksträffar.

Kommunförbundet koordinerar nätverksarbetet. Om du vill ansluta dig till nätverkets e-postlista, skicka begäran till Päivi Kurikka (fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi)

Verksamhetsprinciperna för nätverket för kommunal demokrati

Medlemmarnas erfarenheter (på finska)

Demokratiakuutoset

Demokratiakuutoset (Demokratisexan) är ett nätverk av sakkunniga inom delaktighets- och demokratifrågor i de sex största städerna i Finland. Nätverket sammanträder fyra gånger om året för att utbyta tankar om utvecklingen av delaktighetsarbetet. Kommunförbundet koordinerar nätverksarbetet.

 

Informationsprodukter och informationstjänster