1. Synliggör hela den svenska utbildningsstigen
Ett barns utbildningsstig börjar i småbarnpedagogiken och går via förskolan och grundskolan till andra stadiet. Målet bör vara att de som väljer svensk småbarnspedagogik också fortsätter i den svenska skolan.
- Informera familjerna och kommunen om hela skolstigen.
- Satsa på regelbundet samarbete mellan dagis, förskolan, grundskolan och andra stadiet.
- Ordna stadieöverskridande verksamhet, fester, utfärder osv.
2. Satsa på kvalitativ undervisning
I många språköskolor är elevantalet litet, timresurserna små och klasserna sammanslagna. Det ställer stora krav på lektionsplaneringen. Ta vara på det utbud av pedagogiskt material och den fortbildning som finns i Svenskfinland och inom Språköprojektet. (Kontaktuppgifter till utbildningsaktörer s. XX)
Jobba språkmedvetet och språkstöttande. Observera att även språköelever har rätt till stöd vid inlärningen. Se till att de svenskspråkiga styrdokumenten är uppdaterade.
3. Ta tid för utveckling
Språköutbildning är ofta liten och annorlunda än övrig utbildning i kommunen. Personalen har många ansvarsuppgifter, sammansatta undervisningsgrupper och saknar omgivningens stöd när det gäller språklig och kulturell fostran. Vänta inte på att det blir tid över utan avsätt tid för utvecklingsarbete.
4. Samarbeta och koncentrera
- Då alla svenska verksamheter (dagis, skola, föreningar mm) samarbetar, till exempel träffas regelbundet och planerar verksamhetsåret tillsammans, blir verksamheten mera ändamålsenlig och attraktiv.
- Det kan vara ändamålsenligt att ha en gemensam föräldraförening för hela utbildningen, oavsett utbildningsanordnare och läge.
- Stödföreningen kan också vara medlem i Förbundet Hem och skola.
- Om den svenska verksamheten koncentreras till samma adress ökar synergin. Ett ”svenskt rum” är värt att jobba för!
- Verksamheten bör koordineras av en verksamhetsledare.
- Språköar som ligger geografiskt nära varandra kan också samarbeta sinsemellan inom utbildning och fritid.
- Språköar kan samarbeta med svenskspråkiga skolor i andra kommuner.
- Om det i kommunen finns aktiva svenskalärare, en Pohjola-Norden-förening el. dyl., undersök om de är intresserade av att samarbeta.
- Ett rikt utbud av svensk verksamhet i en finskspråkig kommun ökar invånarnas trivsel, stärker språket och ger samhörighet.
5. Synliggör det svenska
Det är inte lätt att hitta information om svensk utbildning i en finskspråkig kommun.
Även i gatubilden är det svenska väldigt osynligt. Språködaghem och -skolor som är samlokaliserade med finska enheter har knappast någon skyltning alls. Det gör den svenska utbildningen osynlig vilket förminskar de svenskspråkigas identitet och är till nackdel för den finskspråkiga kommunen. Svensk utbildning är ju hela kommunens angelägenhet!
- Ta en titt på er kommuns webbsidor och föreslå förändringar! Ett bra alternativ är en svenskspråkig sammanfattning där all svensk verksamhet presenteras.
- Hur syns er utbildning i gatubilden? Finns det någon skylt på ert hus? På er gata? Någonstans?
- Språkön kan skapa en gemensam sida i sociala medier där alla aktörer är administratörer (Se till exempel På svenska i Hyvinge) och hjälpas åt med att hålla kontot vid liv.
- Positiva saker som händer på svenska kan också vara bra att tipsa lokala medier om.
- Synlighet är både information och marknadsföring.
6. Var delaktiga i egen kommun
Utbildningsstigen på en språkö är mindre och annorlunda än motsvarande finskspråkig utbildning. Man känner sig ofta ensam och övergiven i den egna kommunen, kanske orättvist behandlad ibland. Då är det lätt hänt att man drar sig undan, vänder sig bort och slutar förvänta sig omgivningens stöd. Det kan i det långa loppet skada språköns utveckling. Språköarna är unika men klarar sig inte ensamma utan behöver omgivningens stöd. Det gäller att vara annorlunda, men ändå likadana.
- Var en del av kommuns utbildningsnät.
- Delta i kommunens bildningsevenemang.
- Ta del av kommunens elevprogram.
- Måna om goda relationer till kommunens bildningsansvariga.
- Berätta om språköverksamheten.
- Bjud in till språkön.
7. Var språk- och kulturambassadörer
- Marknadsför Svenska veckan, lucia och andra evenemang till finskspråkiga kommuninvånare.
- Ta emot studiebesök.
- Samarbeta med finskspråkiga skolor och föreningar och erbjud tvåspråkiga alternativ.
- Erbjud finskspråkiga elever möjlighet att praktisera inom utbildningen på språkön.
- Skicka filmer o. dyl. som eleverna gör till svensklärare i kommunen. De kan användas i undervisningen.
- Bjud in finskspråkiga elever som studerar svenska till era evenemang.
- Ordna Öppet hus och visa vad ni håller på med.
8. Informera förtroendevalda
- Utgå från att det finns ett uppriktigt intresse för verksamheten.
- Bjud bildningsnämnden med flera på besök till språköutbildningen.
- Skicka information, broschyrer, tidningar mm. till de lokala beslutsfattarna.
9. Integrera på svenska
Ibland flyttar människor via något annat nordiskt land till Finland. Det kan hända att de redan lärt sig lite skandinaviska. För sådana familjer kan språköutbildningen vara ett snabbare sätt att bli integrerad. Pedagogerna på språködaghem och -skolor är dessutom vana vid barn/elever med olika goda kunskaper i undervisningsspråket. På en språkö är finskan så starkt närvarande att barnen lär sig den parallellt med svenskan.
- Meddela stadens utbildningsansvariga att ni vid behov kan ta emot barn/elever som integreras på svenska.
10. Satsa på språkbad
Intresset för svenskan är större än vi tror. Många finländare har en koppling till svenskan även om de inte själva är svenskspråkiga. De förstår värdet av att vara tvåspråkig i Finland och sätter gärna sitt barn i en språkbetonad verksamhet. När barnen lär sig svenska i dagiset så har de goda möjligheter att fortsätta grundskolan på svenska. Det är positivt för språköskolan men också för vårt tvåspråkiga land.
- Starta en språkbadsgrupp på dagiset.
- Planera tillsammans hela svenska utbildningsstigen för ”språkbadarna”, synliggör och marknadsför den.
Fungerande språköar år fungerande tvåspråkighet.
LYCKA TILL