Tillgänglighetshandbok

II: 2. Förberedelser för att göra webbtjänster tillgängliga

När webbplatser byggs om finns det skäl att planera arbetet väl för att uppnå det önskade slutresultatet. Särskilt viktigt är det att tänka på vad som ska göras och för vem. Likaså finns det skäl att säkerställa att all tillgänglig basinformation utnyttjas i planeringen.

Förberedelserna inför arbetet med att göra webbtjänster tillgängliga omfattar för kommunernas del åtminstone följande centrala frågor:

  • för vilket behov och för vilken målgrupp planeras webbtjänsten?
  • vilka förväntningar och tidigare erfarenheter kan utnyttjas vid planeringen av webbtjänsten?
  • vilka riktlinjer ger Kommunförbundet för planering av webbtjänster?
  • vilka tillvägagångssätt finns det för att göra webbtjänster tillgängliga?
  • hur påverkar valet av publiceringsplattform tillgängligheten?

2.1. För vilket behov och för vem planeras webbtjänsten?

I Kommunförbundets publikation Anvisning för kommunernas webbkommunikation (PDF) behandlas i stor utsträckning utgångspunkterna för planering av kommunernas webbtjänster. Att fastställa för vem och för vilket ändamål tjänsten planeras är centralt.

För kommunernas kommunikation har fastställts följande uppgifter: 

  • information och rådgivning
  • medborgardebatt
  • främjande av delaktighet
  • marknadsföring och imagehantering

Betecknande för planeringen av kommunens webbtjänster är den breda målgruppen: barnfamiljer, seniorer, studerande, yrkesverksamma, turister, företag, intressentgrupper, förtroendevalda osv. Kommunen vill i sina webbtjänster beakta alla dessa grupper och samtidigt ha flera olika mål för ögonen: informationsförmedling, interaktion och marknadsföring. Då blir kommunen tvungen att göra kompromisser mellan olika grupper och olika mål.

I kommunernas webbtjänster är tillgänglighet viktigt eftersom målgruppen består av ett så brett spektrum av människor. I planeringen av webbtjänsten är det tillrådligt att utnyttja processen design för alla, där tillgängligheten beaktas på ett sätt som innebär att de flesta kan använda tjänsten utan särskilda anpassningar. Då tillgängligheten beaktas från första början betyder det att kostnaderna för webbtjänsten inte ökar. Att i efterhand göra webbtjänster tillgängliga är arbetsdrygt, dyrt och resulterar ofta i dålig användbarhet. Nätverket Suomen Design For All främjar detta arbete i Finland.

2.2. Vilka förväntningar och tidigare erfarenheter kan utnyttjas i planeringen av webbtjänster?

Det är viktigt att först definiera de centrala målgrupperna och målen när planeringen av en webbtjänst påbörjas. För att tillgänglighetsfrågorna ska beaktas så bra som möjligt redan i  startskedet är det bra att utnyttja den empiriska kunskap som finns i kommunen. Kommunernas råd för personer med funktionsnedsättning och äldreråd är utmärkta partner när man funderar på vilka behov de nya webbtjänsterna ska tillgodose och inkluderar kundernas önskemål i utvecklingsprojektet.

Man ska inte heller glömma den kunskap som finns i kommunorganisationen, för ofta får de som arbetar i kundservicen mycket information om vad kunderna söker efter eller hoppas hitta i webbtjänsterna samt vilka brister de har upptäckt i dem.

2.3. Riktlinjerna för Kommunförbundets webbkommunikation

I anvisningen för kommunernas webbkommunikation [13] presenteras de centrala målen för kommunernas webbkommunikation. I flera av målen är tillgängligheten inbyggd.

För de olika elementen i webbtjänsten anges särskilt följande mål:

  • Olika sökfunktioner och sökordsregister på webbplatsen underlättar informationssökningen.
  • För att hitta information är det praktiskt om navigeringen följer samma logik på hela webbplatsen, innehållet medräknat, och att kontaktinformationen finns på samma ställe på varje sida. 
  • På startsidan fastställs var på skärmen navigeringen, språkversionerna, sidkartan och sökfunktionen finns. Funktionen för ändring av textstorlek och länken till textversionen kan med fördel finnas på startsidan och också på samma ställe på hela webbplatsen.
  • Elementen bör finnas på samma ställe och fungera enligt samma logik på alla sidor. 

Mål föreslås också för innehållet:

  • Användaren bedömer utgående från innehållet på startsidan vad webbtjänsten har att erbjuda.
  • Ange gärna webbplatsens centrala innehåll och teman med hjälp av rubriker, huvudnavigering och eventuellt en beskrivande text på startsidan. 
  • Lyft tydligt fram specialinnehåll som riktas till olika användargrupper och de populäraste tjänsterna på startsidan. 
  • Startsidan bör kunna laddas ned snabbt. Den ska inte innehålla alltför tunga bilder eller flash- eller videopresentationer. Startsidan bör förutom med textläsare och mobila enheter också fungera med de vanligaste webbläsarna. 

I anvisningen betonas också att många olika kanaler bör beaktas när webbtjänster planeras. Eftersom information om kommunens tjänster och verksamhet förutom på webben också bör ges bland annat per telefon och vid kundservice- eller samservicekontor borde enhetligheten i informationen beaktas redan i planeringsskedet.

Publiceringsplattformar och deras tillgänglighet 

Publiceringsplatsplattformarna har stor betydelse för webbtjänsters tillgänglighet. Publiceringsplattformar används för att det ska vara lätt att uppdatera innehållet i webbtjänster och för att det inte ska behövas omprogrammering. Plattformen med tillhörande tema definierar en stor del av tjänstens egenskaper och därmed också tillgängligheten. Temat är en planeringshelhet som läggs över publiceringsplattformen och som definierar webbtjänstens struktur och funktionalitet. I planeringen av tjänster används ofta särskilda plugins, som är enskilda element på webbplatsen, till exempel menyer.

Många aktörer erbjuder publiceringsplattformar för webbtjänster. De intressantaste för kommunerna är plattformar med öppen källkod, bland annat WordPress, Drupal och Liferay och webbleverantörernas egna publiceringsplattformer. Risken med de egna plattformarna är att de inte utvecklas aktivt i motsats till publiceringssystemen med öppen källkod. Då riskerar kommunen att hamna i en leverantörsfälla. Men å andra sidan kan webbleverantörens eget publiceringssystem ha skräddarsytts för att passa ett specifikt kundbehov, exempelvis en liten kommuns webbtjänster.

När man talar om tillgängliga publiceringsplattformar handlar det om två saker: hur bra kan tillgängliga webbtjänster produceras på plattformen och hur tillgängligt är plattformens eget användargränssnitt för exempelvis synsvaga programutvecklare eller innehållsproducenter.

Innehållsplattformen Wordpress som är baserad på öppen källkod

Wordpress som ursprungligen har utvecklats för bloggar har blivit den allra populäraste publiceringsplattformen för webbtjänster.

Wordpress har satsat på tillgänglighet. Plattformens användargränssnitt har blivit betydligt tillgängligare, och numera är det möjligt att använda plattformen med skärmläsare. De nya versionerna av WordPress kommer enligt löfte att uppfylla rekommendationerna WCAG 2.0 nivå AA. Dessutom erbjuder WordPress ett mångsidigt stöd för tillgänglighet, till exempel Wordpress Accessibility forum. För WordPress finns det ett utbud av flera teman och plugins som enligt reklamen är tillgängliga. Inga garantier ges ändå för tillgängligheten.

Observera att WordPress.com är en kommersiell plattform som inte kräver att den egentliga publiceringsplattformen WordPress installeras separat.

Drupal – ett webbläsarbaserat innehållshanteringssystem

Drupal passar för både mindre och mer omfattande tjänster. Det finns många olika slags tillbehör till Drupal, bland annat näthandel, bildgallerier och postningslistor. Drupal uppger sig vara ett tillgängligt program för både utvecklare och användare av tjänster. Det finns tillgängliga teman och moduler samt utbildningsmaterial för planering av tillgängliga teman. Men det finns mycket begränsat med uppgifter om dem.

Liferay – en publiceringsplattform med öppen källkod

Liferay utvecklades ursprungligen främst för företag. Liferays huvudprodukt är hantering av stora företags intranät och extranät. Plattformen håller på att minska i popularitet vad gäller innehållsproduktion för webbplatser, och det är oklart i vilken mån den vidareutvecklas. I Finland har Liferay använts för utformning av flera ministeriers webbtjänster. Liferay erbjuder en publiceringsplattform, där webbtjänster kan planeras och en portal där det finns teman och olika exempelsidor. Vidare erbjuder Liferay stöd för tillgänglighet, men det finns inte mycket erfarenhet i Finland av resursernas kvalitet. På finska har Liferay bland annat:  Wiki-sivusto auttamaan saavutettavan sivuston suunnitteluun och ett tillgänglighetsforum, dit svårigheter med och lösningar på tillgänglighetsfrågor kan rapporteras.

På alla de tre ovan presenterade publiceringsplattformarna med öppen källkod, WordPress, Dupral och Liferay kan tillgängliga webbtjänster planeras och genomföras, om tillgängligheten genast från början beaktas i valet och planeringen av temat. Ingen av publiceringsplattformarna garanterar ändå att tillgängligheten förverkligas.

2.4 Användning och integrering av servicedatalagret Suomi.fi.

I valet av plattform är det bra att beakta också integreringen i servicedatalagret Suomi.fi. Uppgifterna och tjänsterna i servicedatalagret kan erbjudas kunderna på tre sätt:  Via Suomi.fi-sidorna, genom att integrera uppgifterna i publiceringssystemet eller genom någon hybridlösning. Det är lättast att bläddra och använda tjänsterna via användargränssnittet Suomi.fi

I integreringen i servicedatalagret används fastställda gränssnitt på så sätt att kommunerna kan visa och erbjuda digitala tjänster via sina egna webbplatser. Till kommunens egen webbtjänst kan man till exempel hämta en lista över alla daghem i kommunen. Det är bäst att integreringen görs i ett publiceringssystem.

För publiceringsplattformar med öppen källkod kommer det att publiceras tilläggsdelar som möjliggör integreringen i servicedatalagret PTV-integraation mahdollistavat lisäosat för allmänt bruk. I hybridlösningarna hämtas beskrivningen av tjänsterna från servicedatalagret och integreras på webbplatsen