Kommunförbundet har tidigare publicerat mallen "Mall för byggnadsordning – Rekommendation med motiveringar” i samband med att markanvändnings- och bygglagen (132/1999) trädde i kraft. Mallen låg till grund för den handbok som utarbetades 2013. Handboken från 2013 har bidragit till att byggnadsordningarna blivit redskap som styr byggandet med hänsyn till de lokala förhållandena och de lokala strategierna.
Innehållet i byggnadsordningarna har förändrats avsevärt sedan den ursprungliga handboken kom ut. Kommunerna har fått vidare möjligheter att använda byggnadsordningen för att bevara och lyfta fram lokala särdrag i kommunen och för att uppnå de strategiska målen för markanvändningen och byggandet.
Denna uppdaterade handbok innehåller de senaste ändringarna i lagstiftningen. Särskilt kan nämnas det lagpaket som syftar till att göra planläggningen och tillståndsförfarandet kring byggandet mer smidiga. Uppdateringen har också beaktat vilken roll byggnadsordningen kan ha i frågor som gäller klimatförändringen (bekämpning, anpassning).
Syftet med handboken är att motivera kommunerna att använda lokala och särpräglade värden i markanvändningen och styrningen av byggandet i kommunen.
Handboken sporrar de kommunala myndigheterna att samarbeta vid beredningen av byggnadsordningen. Kommunerna sporras också att utveckla byggnadsordningen med utgångspunkt i kommunens strategiska mål för markanvändningen och styrningen av byggandet, inom ramen för markanvändnings- och bygglagen. Handboken innehåller som tidigare färdiga modellföreskrifter.
Uppdateringen är gjord av förv.mag., byggnadsingenjören Anitta Käenniemi, som också utarbetade handboken 2013. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Tapani Ryynänen, byggnadstillsynschef vid Kouvola stad, Petra Ståhl, livskraftschef vid Vichtis kommun, Minna Mättö, jurist vid Kommunförbundet, Anne Jarva, utvecklingschef vid Kommunförbundet samt Lauri Jääskeläinen, specialist vid Miljöministeriet, och Maija Neva, regeringssekreterare vid Miljöministeriet.