Julkaisun etusivulle

3 Lokal anknytning och särprägel i byggnadsordningen

Fullmäktige godkänner målen för kommunens verksamhet och ekonomi.  Boende, näringar, service och miljö är centrala frågor i utvecklingen av kommunen. Vackra landskap och en högklassig, välskött byggd miljö är en resurs för den lokala ekonomin.  En god miljö innebär att invånarna trivs i kommunen och den främjar näringsverksamheten. För en konkurrenskraftig turism är det viktigt att landskapet är vackert, har en särprägel och är kulturhistoriskt intressant.

I kommunens strategier anges i allmänhet som mål en god och trivsam miljö, hänsyn till naturen, naturens mångfald och hållbar utveckling.  Däremot har man i strategierna inte närmare gått in på vad som avses med trivsel eller en god livsmiljö. Fullmäktiges mål kan stödjas genom att detta anges med motiveringar också i byggnadsordningen.  Samtidigt skapas klarhet i byggnadstillsynens roll vad gäller trivseln.

Smidiga och prövningsbaserade rättsnormer vanliga i lagstiftningen.  Uttrycken "det allmänna intresset", "kravet på skönhet och harmoni" och "en vacker landskapsbild" är begrepp som tolkas juridiskt men som samtidigt tillåter kommunen att internt överväga vad som i de lokala förhållandena är vackra landskap.  Genom ett välgjort utredningsarbete när byggnadsordningen utarbetas och definitioner på de särpräglade värdena blir föreskrifterna noggrannare och tillståndsbehandlingen underlättas. Samtidigt säkerställer man att byggarna behandlas jämlikt.

Det finns inte många definitioner på begreppet lokal anknytning, men det väcker många associationer. Finlands Kommunförbund har i sin publikation "Rakennusjärjestyksen paikallisuuden kehittäminen” gett följande definition: ”Lokal anknytning avspeglar det som ligger nära invånarna, till exempel gårdsplanen, kvarteret, skolresan, närskogen, stadsdelen, byn, arbetsresan, kommunen, den ekonomiska regionen eller landskapet.”   Lokal anknytning kan ses på mycket olika sätt i fråga om olika saker.  I vissa frågor kan det gälla flera kommuners områden och i andra ett mycket litet delområde i kommunen.

Särprägeln uppkommer inte i all hast och genom att man bygger snabbt eller något speciellt.  Utöver byggnader kan särprägeln komma till uttryck i naturen, gårdsplaner, gator, vägar, stolpar, belysning, skyltning och parker, öppna platser och torg. I bästa fall betyder särprägel att kommunen med bara ett ögonkast skiljer sig från massan.  
Kulturmiljöerna ger värdefulla budskap.   Kontinuitet och ett byggande som sker gradvis förankrar människorna till platsen och drar dem till sig.  Bilden av kommunen byggs ofta upp utgående från "hur den ser ut". Vid sanering och kompletteringsbyggande är det möjligt att genom god planering samordna miljöer med särprägel, trivsamt boende och en bra och fungerande arbetsmiljö. En trivsam miljö drar till sig både invånare och företag.