OBS!

Översättningen för figurerna saknas nedan.

Inledning

Avsnitt 11 behandlar utvecklingsmöjligheterna för molntjänster i kommuner (frågorna 71–74). Först undersöker vi statusen för övergången till molntjänster i kommuner (fråga 71) och vilka typer av molntjänster som används i kommuner (fråga 72). Därefter bedöms prioriteringarna för utvecklingen av molntjänster i kommuner under de kommande åren (fråga 73) och kommentarerna i de öppna frågorna om användningen av molntjänster granskas (fråga 74).

Hälften av kommunerna är halvvägs genom sin molnmigrering, och en tredjedel befinner sig i slutfasen eller har redan slutfört den (fråga 71).

I fråga 71, ”I den mån det är lämpligt för din organisation att övergå till molntjänster och frågan ligger inom din kommuns beslutsbefogenhet, vilket av följande alternativ beskriver bäst din kommuns situation?”, ombads svarspersonerna att välja det alternativ som bäst beskrev deras situation bland fem alternativ. Frågan besvarades av 146 kommuner av de 159 kommuner som svarade på enkäten. Detta motsvarar cirka 92 % av de kommuner som svarade på enkäten och cirka 50 % av alla kommuner på det finska fastlandet. Figur 11.1 visar fördelningen av svaren.

Figur 11.1: ”Status för migrering till molntjänster i kommuner”

De flesta kommuner är i färd med att övergå till molntjänster. I praktiken är alla kommuner på väg att migrera till molnet på ett eller annat sätt, eftersom endast 3 % av de tillfrågade uppger att ingen migrering är planerad. I 4 % av kommunerna har migreringen ännu inte påbörjats, vilket innebär att majoriteten av kommunerna redan har påbörjat sin migrering. Av de svarande har 18 % påbörjat övergången eller befinner sig i ett tidigt skede, 46 % uppskattar att de är ungefär halvvägs och 29 % anser att övergången är klar eller nästan klar.

Svarsfördelningen är ganska likartad mellan olika kommunstorlekskategorier. De flesta kommuner som ännu inte har påbörjat övergången är mindre kommuner. En intressant detalj är att de minsta kommunerna (färre än 2 000 invånare) har den största andelen av de svarande (45 %) som anser att övergången till molntjänster redan är klar eller nästan klar.

Kommunerna använder flera olika modeller för implementering av molntjänster i sin övergång till molnet (fråga 72).

I fråga 72, ”Vilka typer av molntjänster använder din kommun för närvarande?”, ombads deltagarna att välja alla tillämpliga alternativ från sju olika valmöjligheter. Frågan besvarades av 142 kommuner av de 159 kommuner som svarade på enkäten. Detta motsvarar cirka 89 % av de kommuner som svarade på enkäten och cirka 48 % av alla kommuner på det finska fastlandet. Figur 11.2 visar fördelningen av svaren efter kommunstorlek

Figur 11.2: ”Typer av molntjänster som används av kommuner”

Majoriteten av deltagarna, 82 %, uppger att de använder publika molntjänster (som Amazon, Google och Microsoft). Cirka hälften av deltagarna använder mjukvarutjänster som utnyttjar publika molntjänster (51 %) eller hybridmolntjänster (51 %). Något färre respondenter använder privata molntjänster (44 %), och andelen respondenter som använder mjukvarutjänster som utnyttjar privata molntjänster är ungefär densamma (38 %). Programvarutjänster som använder hybridmolntjänster används av den minsta andelen av de tillfrågade, dvs. 7 %.

Slutsatser (fråga 72): Kommunerna använder olika modeller för implementering av molntjänster.

Andelen offentliga molntjänster och mjukvarutjänster som använder dem kan antas vara nära 100 %, eftersom man kan anta att nästan alla kommuner använder till exempel mjukvarutjänster som erbjuds som Microsofts molntjänster och relaterade lagringstjänster. Det hade kanske varit lättare att svara på denna fråga om mer detaljerad bakgrundsinformation och specifika alternativ hade tillhandahållits. Å andra sidan försökte man i undersökningen undvika frågor som innehöll mycket text för att göra det så smidigt som möjligt att svara.

Den underliggande antagandet när frågan formulerades var att kommunala mjukvarutjänstleverantörer i allt högre grad skulle överföra sina tjänster till molnplattformar. Samtidigt uppstår en situation i många kommunala sektorer där det i praktiken inte är möjligt för kommunen att välja implementeringsalternativ för en mjukvarutjänst, och det enda alternativet som återstår är att anta en molntjänstversion. Baserat på svaren kan man anta att tjänsteleverantörer i många sektorer också är i färd med att migrera till molntjänster. Å andra sidan kan svarsfrekvensen spegla olika sätt att förstå frågans innehåll.

I vilket fall som helst kan man utifrån denna fråga dra slutsatsen att många kommuner använder flera olika molntjänstimplementeringsmodeller samtidigt.

Att utveckla digital säkerhet och optimera kostnaderna är kommunernas fokus när de utvecklar molntjänster under de kommande åren (fråga 73).

I fråga 73, ”Vilka är din kommuns huvudprioriteringar för utvecklingen av molntjänster under de kommande två åren (2025–2026)?”, ombads deltagarna att välja de tre mest lämpliga alternativen från en lista med tio. Frågan besvarades av 135 kommuner av de 159 kommuner som svarade på enkäten. Detta motsvarar cirka 85 % av de kommuner som svarade på enkäten och cirka 46 % av alla kommuner på det finska fastlandet. Figur 11.3 visar fördelningen av svaren per underkategori.

Figur 11.3: ”Kommunernas prioriteringar för utvecklingen av molntjänster under de kommande åren”

76 % av de som svarade tycker att det är viktigt att förbättra den digitala säkerheten de närmaste åren. Kostnadsoptimering var det näst mest populära alternativet (47 % av de tillfrågade), följt av införandet av artificiell intelligens (39 %) och övergången till publika molnbaserade tjänster (31 %). 

Slutsatser (fråga 73): Digital säkerhet och kostnadsoptimering är de viktigaste fokusområdena för de kommande åren.

Svarspersonerna ombads inte att motivera sina val. Man kan dock göra olika antaganden om deras svar.

Svarspersonerna är i färd med att övergå till molntjänster. Detta ses dock inte som en prioritet för utvecklingen av molntjänster under de kommande åren på samma sätt som utvecklingen av digital säkerhet och införandet av artificiell intelligens. Det är möjligt att övergången sker i bakgrunden, delvis av egen kraft. En annan intressant iakttagelse är att ingen av respondenterna planerar att återgå till lokala lösningar under de kommande åren, åtminstone inte som en utvecklingsprioritet. Av svaren kan man inte heller dra slutsatsen att lokala lösningar överges.

Det är förståeligt att utvecklingen av digital säkerhet har nått toppen. Säkerhetsfunktionerna i molntjänster utvecklas ständigt, hoten mot driftsmiljön ökar och säkerhetstänkande och övervakningsfunktioner baserade på nollförtroende införlivas först nu i kommunernas driftsmodeller för informationssäkerhet.

Tillhandahållandet av molntjänster baseras delvis på en marknad som domineras av ett relativt litet antal operatörer, vilket kan återspeglas i stigande och höga priser för kunderna. Molntjänsternas verksamhetslogik har också baserats på antagandet att lagringsutrymmet kommer att öka i oändlighet, och därför har det inte funnits några större incitament att begränsa mängden lagrad data, trots att datalagen och arkivlagen kräver att dokument som inte är särskilt avsedda för långvarig lagring eller arkivering ska förstöras. Många olika typer av data omfattas inte av dessa lagar.

Leverantörshantering och hänsyn till hållbara utvecklingsmål i relation till molntjänster återspeglar delvis verkligheten i verksamhetsmiljön. Enskilda kommuner har inte särskilt stort inflytande över verksamheten och tjänsterna hos till exempel stora offentliga molntjänstleverantörer eller internationella molntjänstleverantörer. Och de flesta molntjänster som används av kommuner är beroende av tjänster från dessa stora och internationella aktörer. Leverantörshantering bör därför ses mer som en nationell och gemensam kommunal fråga. Nya riktlinjer och verktyg har utvecklats för att bedöma hållbara utvecklingsmåls påverkan och främja deras uppnåelse (kriteriebank för ansvarsfull upphandling). På detta område skulle det, utöver kommunernas egna åtgärder, vara värdefullt att försöka påverka fastställandet och främjandet av mål även genom gemensamma nationella åtgärder.

Flera olika vägar i övergången till molntjänster i kommuner (fråga 74)

I fråga 74 ombads svarspersonerna att utveckla sina svar i avsnittet om molntjänster. De fick möjlighet att utveckla sina svar på andra frågor i avsnittet eller kommentera statusen för molntjänster och supportbehov. Fjorton av de 159 kommuner som svarade på enkäten besvarade denna fråga. Detta motsvarar cirka 9 % av de kommuner som svarade på enkäten och cirka 5 % av alla kommuner på det finska fastlandet.

Observationer och slutsatser (fråga 74)

Kommentarerna från dem som svarade på den öppna frågan ger intressant bakgrundsinformation om de flervalsfrågor som diskuterats tidigare i detta avsnitt. Av denna anledning har flera kommentarer inkluderats som citat nedan. De flesta svarande beskrev sin egen övergång till molnet. Respondenterna har många olika tillvägagångssätt för att använda molntjänster, så det finns ingen entydig väg till molnmigrering.

”Endast moln 2025.” (Kommun med 2 000–5 999 invånare)

”Från en hybridlösning till en helt molnbaserad lösning.” (Kommun med 2 000–5 999 invånare)

”Kommunen har inga lokala servrar alls.” (Kommun med 2 000–5 999 invånare)

”Vi planerar ingen automatiks och heltäckande "övergång" utan i takt med att system och tjänster utvecklas och förnyas tas det ställning till om tjänsten finns i molnet, i huset eller en hybridlösning. Finns inget beslut/mål att vi skall ha 100% i molnet.” (6000-9999 asukkaan kunta) 

”Det har inte ansetts nödvändigt att överföra egenproducerade datacentertjänster till molnet, eftersom VPN-anslutningar används i stor utsträckning av anställda. Dessutom anses den nuvarande miljön vara kostnadseffektiv och säkrare.” (Kommun med 6 000–9 999 invånare)

”Vid inköp av system (nya behov och ersättning av befintliga) är det primära alternativet att välja ett system/programvara som molntjänst från en leverantör, eftersom det inte längre är lämpligt att köra det på en server i vårt eget datacenter. Lösningar för enkel inloggning och AAD-integrationer betonas.” (Kommun med 10 000–19 999 invånare)

”Kommunen använder datacentertjänster från en regional tjänsteleverantör, vilket kan tolkas som en privat molntjänst. Målet är en hybridmolntjänst.” (Kommun med 10 000–19 999 invånare)

”Vi strävar efter att utöka våra tjänster till molntjänster.” (Kommun med 20 000–39 999 invånare)

”När det gäller molntjänster har vi ingen övertygande plan för att helt övergå till molnet. Vårt mål är en hybridmiljö med adekvat informationssäkerhet.” (Kommun med 40 000–99 999 invånare)

”I linje med vår informationshanteringsstrategi strävar vi efter att skaffa ny programvara främst som en molntjänst (SaaS). Nästa alternativ är att placera tjänsterna i stadens egen publika molntjänst. Ett lokalt datacenter är det sista alternativet om de tidigare inte är möjliga.” (Kommun med över 100 000 invånare)

Två respondenter tog också upp behovet av support i samband med molntjänster:

”Extern support behövs för teknisk implementering och konfiguration.” (Kommun med 2 000–5 999 invånare)

”Jag hoppas att regeringen kommer att ge vägledning i denna fråga – små kommuner har varken expertis eller resurser för att samordna säkra och i övrigt förnuftiga IT-lösningar.” (Kommun med 2 000–5 999 invånare)

”Generellt sett bästa praxis och riktlinjer. Saker görs utan eftertanke och utan en tydlig plan. Naturligtvis försöker vi kontrollera dessa saker.” (Kommun med 10 000–19 999 invånare)

Artificiell intelligens har utnyttjats som stöd vid översättningen av texten.