Tillgänglighetshandbok

II: 4. Kriterier för tillgängligt innehåll i webbtjänsten

Innehållet i en webbtjänst kan bli en stötesten för tillgängligheten på webbplatsen för oftast är det kommunens personal som kontinuerligt uppdaterar innehållet. Då är det viktigt att alla som deltar i innehållsproduktionen förstår vilka krav som ställs på ett tillgängligt innehåll. En inkompetent personal kan ganska snabbt göra tillgängliga webbsidor otillgängliga.

4.1  Använd ett tydligt språk (WCAG-princip 3)

Det här är strängt taget inte en WCAG 2.0-riktlinje på nivå AA. På rubriknivå i del 3 WCAG 2.0 sägs att texten ska vara läsbar och begriplig, men det finns ingen tillhörande rekommendation.

Ett tydligt språk, som alltså inte är lättläst, utan ett normalt språk där det bara används tydliga meningar och ord, är också språkberoende.

Organisationen Kultur för alla har publicerat utmärkta webbkommunikationsanvisningar för finska språket, som också lämpar sig för svenska språket.

Eftersom användare snabbt hoppar från ställe till ställe i det innehåll som publiceras på webbplatser är det viktigt att innehållet kan förstås snabbt. Ett tydligt språk är särskilt viktigt för dyslektiker, för personer som har kognitiva svårigheter och för personer som inte har det skrivna språket som sitt modersmål.

  1. När man skriver eller talar finska lönar det sig att byta ut främmande ord, och ord på främmande språk mot finskspråkiga alternativ.
  2. Undvik okända ord, exempelvis fackspråk. Vid ordval är det bra att beakta målgruppen. Svåra ord får hela texten att kännas svårbegriplig.
  3. Långa meningar är svåra att läsa: mer än 14–15 ord i samma mening är redan för mycket.
  4. Undvik långa ord med fler än tre stavelser.
  5. Huvud- och bisatser är lätta att förstå, medan satsmotsvarigheter däremot är svårare att gestalta.
  6. En mening bör ha högst en bisats.
  7. Behandla högst en fråga i ett stycke.
  8. Konkreta texter är begripligare än abstrakta. Öka konkretionen med exempel och jämförelser.
  9. Använd hellre aktiva än passiva satser. Det är bättre att säga vem som gör något än att något ”görs”
  10. Läsningen underlättas av texter som innehåller flera verb och substantiv än adjektiv och adverb.
  11. Det tar längre tid att läsa text på datorskärm än på papper. Fäst därför särskild vikt vid läsbarheten i webbtexter.
  12. En bra rubriksättning och mellanrubriker underlättar läsning och skumläsning av vilken text som helst. Ha högst tre rubriknivåer.
  13. Bilder som stöder texten underlättar ofta förståelsen.

Ladda ned hela handboken: Outi Salo: Viestintää kaikille - Saavutettavan viestinnän opas.

4.2. Gestalta innehållet med beskrivande rubriker (WCAG-kriterium 2.4.6)

  • Skärmläsaranvändare växlar mellan sidor genom att hoppa från rubrik till rubrik. Då är det av största vikt att rubrikerna är korrekt utmärkta som rubriker och att de har ett beskrivande och informativt namn. 
  • För att innehållet ska förstås är det också viktigt att använda rätt rubrikhierarki, och rubriknivåer bör man inte hoppa över. 
  • Ha inga bilder i rubriker!
  • Se till att rubriken på sidan motsvarar sidans innehåll.
  • Se till att länken till sidan och sidrubriken motsvarar varandra.

4.3 Tillhandahåll informationen i bilder som textalternativ (WCAG-kriterium 1.1.1)

  • Om en bild innehåller viktig information ska informationen förmedlas också till dem som inte ser den: till synsvaga som använder skärmläsare och till personer som har alltför långsamma förbindelser för att kunna ladda ned bilder.
  • För varje enskild bild ska det avgöras om bilden är informativ (=innehåller information) eller dekorativ (=endast en dekoration).
  • Informativa bilder förses med ett komprimerat, men tillräckligt alternativ i form av text, s.k. alt-text. Ett bra textalternativ berättar komprimerat vilken information bilden vill förmedla. Vad bilden föreställer är inte viktigt. 
  • Dekorativa bilder förses med textalternativet alt = ””, och då beaktar skärmläsaren inte bilden. Bilder ska alltid ha alt-text, även om den är tom.
  • För robotfiltret CAPTCHA, som används vid inloggning, ska erbjudas ett alternativ, exempelvis ett audioalternativ.

     

    Kirjautumiseen voidaan käyttää myös audiovastinetta.
    Kirjautumiseen voidaan käyttää myös audiovastinetta.

     

  • För inloggning kan också användas audioalternativ.
    • Rekommendationerna för funktionerna i tjänsten, hanteringen av sidan och presentationen av innehållet bygger inte på bara ett sensoriskt kännetecken.

      4.6. Tjänsten förstås inte bara utgående från ett enda sensoriskt kännetecken (WCAG-kriterium 1.3.3 och 1.4.1)

    • Synsvaga och färgblinda kan nödvändigtvis inte skilja åt färger och således inte heller fungera i enlighet med vad som åsyftas med de olika färgerna. Problematiska är i så fall olikfärgade streck i statistikuppgifter och olikfärgade funktionsknappar. Då behövs det en alternativ presentationsform för att komplettera färgerna. Informationen kan presenteras exempelvis i tabellform och strecken kan anges med olika stil: streckad linje osv.
    • Synsvaga kan inte utnyttja kännetecknen i sådana element som bygger på synsinnet, såsom form, storlek, visuell placering och orientering. Undvik då uttryck såsom:
      • ”Klicka på knappen nere till höger på sidan”
      • ”Klicka på den runda knappen”
      • ”Mer anvisningar nere till höger”
      • På motsvarande sätt kan inte hörselsvaga fungera utgående från ljud. Nej: ”fortsätt efter ljudsignalen”.
    • Multimedier är såsom namnet säger medier som uppfattas med många sinnen, särskilt synen och hörseln. Då är det viktigt att komplettera multimedierna så att också syn- och hörselsvaga användare kan ta del av den information som förmedlas.

    • Videor ska vara textade för hörselsvaga personer. Textning endast av tal (subtitles) är inte nog, utan texten ska beskriva innehållet i hela ljudspåret (closed captioning), dvs. också alla andra ljud, såsom ”skratt” eller ”explosion”. På Youtube finns ett behändigt verktyg för videotextning. 
    • På webbplatsen ska det finnas en länk till innehåll i form av text eller ett textalternativ, om ljudet i videon inte räcker till för att förmedla informationen till synsvaga.
    • Diapresentationer ska vara textade, om presentationerna har ljud. Diapresentationer ska ha texttolkning eller ett textalternativ om ljudet inte räcker till för att förmedla informationen till synsvaga.
    • För ljudupptagningar ska sidorna ha en länk till innehåll i form av text eller ett textalternativ.
    • 4.5. Komplettera multimedier så de blir tillgängliga (WCAG-kriterium 1.2.1, 1.2.2, 1.2.3)

      4.4. Ge länkar beskrivande namn (WCAG-kriterium 2.4.4)

    • Skärmläsaranvändare bläddrar mellan sidor och kollar vilka länkar det finns. Då är det viktigt att länkarna har namn som är åtskilda från den övriga texten och som beskriver vart länken leder. 
    • Länkar av typen ”läs mer” vägleder inte skärmläsaranvändare.
    • Använd samma namn på länkar som leder till samma sida.
    • Om bilder används som länkar ska länkens syfte användas som textalternativ, inte själva bilden.

Graafisissa esityksissä tulee huolehtia siitä, ettei eri käyriä erotella vain värin perusteella.
Graafisissa esityksissä tulee huolehtia siitä, ettei eri käyriä erotella vain värin perusteella.