Ekonomi- och företagarfärdighet – yrkesutbildningens superkraft

Vad har en kompass i ett dimmigt landskap och förmågan att hantera sin egen ekonomi gemensamt? Bägge hjälper en att hitta rätt riktning och fatta genomtänkta beslut. De hör till färdigheter som unga behöver i livet och som fostran till företagsamhet och ekonomiskt kunnande stärker.

Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att uppdatera riktlinjerna för fostran till företagsamhet och ekonomiskt kunnande på alla utbildningsstadier. Arbetsgruppens mandattid är 1.8.2025–31.8.2026 och dess uppgift är att bereda konkreta förslag för att främja de ungas ekonomiska kunnande och en positiv attityd till företagande i ett samhälle och arbetsliv som förändras.

Regeringsprogrammet betonar ekonomiskt kunnande som en färdighet som ger kontroll över vardagen och ökar välfärden. En positiv attityd till företagande bygger en hållbar välfärd tillsammans med bildningen och kompetensen. När samhället förändras på grund av den gröna omställningen, digitaliseringen, plattformsekonomin och den artificiella intelligensen måste också utbildningen möta kompetensbehovet på 2020-talet

Entreprenörskap längs hela studievägen

Entreprenörskap och i synnerhet ekonomiskt kunnande kan ses som grundläggande medborgarfärdigheter därför är det viktigt att de tas upp längs hela studievägen med början i småbarnspedagogiken. I bästa fall växer fröet som såtts i den tidiga barndomens butikslekar till ansvarstagande, kreativa och frimodiga unga medborgare. Enhetliga och uppdaterade riktlinjer för fostran till företagsamhet och ekonomiskt kunnande stöder kommunerna och utbildningsanordnarna i tillhandahållandet av utbildning av hög kvalitet. 

Yrkesutbildningen i en nyckelroll

Yrkesutbildningen är en viktig väg till att förbättra kunskaperna i entreprenörskap och ekonomiskt kunnande. Utbildningen erbjuder de unga konkreta möjligheter att lära sig genom att göra och att prova och utveckla egna idéer. Riktlinjerna stöder arbetslivsbaserad undervisning och tätt samarbete med företag, precis det som behövs i ett arbetsliv i förändring.

Digitaliseringen, den gröna omställningen och artificiell intelligens skapar nya kompetensbehov och yrkesutbildningen kan ligga i framkant genom att möta kompetensbehovet.  När studerande lär sig att kombinera teknologi, hållbar utveckling och företagaranda skapas kompetens som inte bara anpassar sig till förändringen utan formar den.

Utbildningskommunen Keuda är ett bra exempel på hur fostran till företagsamhet omsätts i praktiken. Under 2025 ordnade Keuda 25 företagarläger. I dem deltog 658 studerande, de flesta förstaårsstuderande. Lägren ingick i en obligatorisk kurs i företagande och entreprenörsanda (1 kp) inom de gemensamma examensdelarna och gav de studerande en möjlighet att prova på idékläckning, teamarbete och problemlösning i praktiken.

Redan nu har 20 läger planerats in för 2026, vilket säger något om hur verksamheten vuxit och etablerats. Vid Keuda kan man också fördjupa sin företagarkompetens med en kurs i planering av företagsverksamheten (15 kp). År 2025 genomförde över 200 studerande denna kurs. Under kursens gång planerar deltagarna en modell för sin företagsverksamhet och får värdefull respons av Keudas pedagogiska andelslag.

Keudas pedagogiska andelslag ger studerandena en möjlighet att prova på företagande i en verklig miljö. Genom andelslaget kan de genomföra kundprojekt, öva sig på prissättning, marknadsföring och ekonomiförvaltning, samt få respons av verkliga kunder. Modellen kombinerar studier och arbetsliv på ett genuint sätt och stärker studerandenas entreprenörsanda.

Varför är detta viktigt?

Utmaningarna i de ungas välfärd syns i vardagen. Ekonomiskt kunnande ska inte underskattas, att klara av att hantera sin egen ekonomi minskar stress och stöder en smidig vardag. Entreprenörsandan i sin tur ökar frimodigheten, kreativiteten och förmågan att lösa problem, vilket behövs i alla branscher. Sådana färdigheter ger arbetslivskompetens och de förebygger dessutom marginalisering. 

När samhällsklimatet är utmanade och framtidsutsikterna osäkra måste hoppfullhet och framtidstro skapas med alla medel. Kommuner och utbildningsanordnare har en avgörande roll i byggandet av de ungas framtidstro och livskraft.

Strategisk investering i kommunernas framtid

Fostran till företagsamhet ska inte ses enbart som undervisning i företagsverksamhet utan som en strategisk investering i kommunernas livskraft. När de unga ges möjlighet att tänka, leva och fungera som företagare föds nya idéer, tjänster och företag som stärker den lokala ekonomin. Detta ökar antalet arbetsplatser och lockar kompetent arbetskraft till området. Fostran till företagsamhet stöder kommunernas förmåga att svara på utmaningar med en befolkning som åldras eller flyttar, den inger hopp och skapar möjligheter för de unga så att de kanske stannar i hembygden. En livskraftig kommun behöver driftiga invånare och det är precis det som fostran till företagsamhet i bästa fall kan bidra till.

Vad händer härnäst?

Riktlinjerna som arbetsgruppen uppdaterar bör ge konkreta verktyg och möjligheter för fostran till företagsamhet och samtidigt stärka regionernas livskraft och de ungas välfärd. Fostran till företagsamhet och ekonomiskt kunnande är framtidens superkrafter och arbetet ska inledas nu.

Anna Mari Leinonen, rektor, Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Keuda

Ilkka Eronen, specialsakkunnig, Finlands Kommunförbund

Skribenterna sitter med i arbetsgruppen som Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt för att uppdatera riktlinjerna för fostran till företagsamhet och ekonomiskt kunnande