Kommunalbesvär

Det 16 kap. i kommunallagen innehåller bestämmelser om kommunalbesvär. Kommunalbesvär är ett sätt för kommuninvånarna att övervaka lagenligheten i kommunens verksamhet. Besvären ger också rättsskydd åt den som är part i en beslutsprocess. Kommunalbesvär anförs hos förvaltningsdomstolen.

Besvärsrätt

Kommunalbesvär är det primära sättet att söka ändring i fullmäktigebeslut. Man kan inte begära omprövning av fullmäktigebeslut. Kommunalbesvär får anföras av en part och kommunmedlemmar.

Beslut av kommunernas gemensamma organ får överklagas genom kommunalbesvär av parter, kommuner som är parter i avtalet och deras kommunmedlemmar.

Beslut av en samkommuns myndighet får överklagas genom kommunalbesvär av parter, samkommunens medlemskommuner och deras medlemmar.I fråga om beslut av en affärsverkssamkommuns myndighet kan kommunalbesvär också anföras av en samkommun som är medlem i affärsverkssamkommunen.

Kommunalbesvär får anföras över ett beslut som kommunstyrelsen, en nämnd eller ett affärsverks direktion meddelat med anledning av en begäran om omprövning. Om begäran om omprövning avslagits eller lämnats utan prövning, får endast den som framställt begäran överklaga beslutet genom kommunalbesvär. Har beslutet har ändrats med anledning av begäran om omprövning, får ändring sökas av alla som ursprungligen hade rätt att be om omprövning.

Besvärstid och delgivning av beslut

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Till varje part skickas per brev ett protokollsutdrag om beslutet och en besvärsanvisning. Parterna anses ha fått del av brevet sju dagar efter att det avsändes, om inte något annat visas.

Det är också möjligt att tillämpa bevislig delgivning i enlighet med förvaltningslagen. Ett beslut kan delges elektroniskt enligt vad som föreskrivs i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet, om den som delgivningen gäller samtycker till detta. Vid vanlig elektronisk delgivning anses delfåendet ha skett den tredje dagen efter att meddelandet sändes, om inte något annat visas.

En kommunmedlem anses ha få del av ett beslut sju dagar efter att det att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet. Protokollet ska således finnas på webben i minst 37 dagar (7 + 30).

Vid beräkning av tiden för sökande av ändring tillämpas lagen om beräknande av laga tid. Följande bestämmelser i lagen ska beaktas:

• den dag då tiden för sökande av ändring anses börja räknas inte med i tidsfristen
• om tidsfristens sista dag infaller på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller en helgfri lördag, får ändring sökas den första vardagen därefter, och
• ändring ska sökas senast den sista dagen av tidsfristen före utgången av myndighetens öppettid.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

• beslutet har tillkommit i oriktig ordning,
• den myndighet som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller
• beslutet annars strider mot lag.

Det är inte nödvändigt att i besvärsskriften åberopa någon uttrycklig besvärsgrund. Däremot ska ändringssökanden i besvärsskriften uppge de faktiska omständigheter som ändringssökanden anser att visar att beslutet till exempel är lagstridigt eller har tillkommit i oriktig ordning.

Ändringssökanden ska presentera besvärsgrunderna innan besvärstiden löper ut. Nya motiveringar får inte framföras efter att besvärstiden löpt ut. Däremot är det möjligt att komplettera tidigare framförda grunder och yrkanden.

Den som anför kommunalbesvär är inte bunden till de besvärsgrunder som han eller hon har åberopat i sin omprövningsbegäran, eftersom grunderna för en begäran om omprövning får formuleras fritt (HFD 29.9.2000 L 2433).

HFD 25.8.2010 L 1935: Besvärsgrunderna som hänförde sig till grunderna för permitteringen hade framförts först i ett genmäle till HFD. Därför, och eftersom ändringssökandena med beaktande av 26 § i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal inte heller annars hade fått anföra besvär över permitteringsbesluten till den del som det var fråga om grunderna för permitteringen, skulle denna besvärsgrund avvisas utan att prövas.

Besvärsmyndigheternas begränsade prövnings- och beslutanderätt

Vid kommunalbesvär är besvärsmyndighetens prövningsrätt begränsad till att omfatta endast de yrkanden och grunder som ändringssökanden har anfört i sina besvär i första instans.

Även besvärsmyndighetens beslutanderätt är begränsad vid kommunalbesvär. När besvärsmyndigheten konstaterar ett fel kan den i regel endast upphäva beslutet och återförvisa ärendet till den kommunala myndigheten för ny behandling, inte ersätta ett felaktigt beslut eller en del av det med ett nytt beslut. Den kommunala självstyrelsen förutsätter att den kommunala myndigheten får möjlighet att pröva saken på nytt.

Rätt att anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut

Om besvären har avslagits eller avvisats, har den som anfört besvär hos förvaltningsdomstolen besvärsrätt.

Om besvären har bifallits, och ett beslut av kommunens myndighet har upphävts eller ändrats, har parterna och kommunmedlemmarna besvärsrätt. Den berörda kommunen/samkommunen har också besvärsrätt.

Kommunstyrelsen fattar beslut om att anföra besvär, om inte något annat bestäms i förvaltningsstadgan. I en samkommun är det i regel samkommunstyrelsen som fattar beslut om att anföra besvär i enlighet med grundavtalet. 

Besvärstid

Kommunen, samkommunen eller kommunerna i fråga ska utan dröjsmål publicera ett tillkännagivande om förvaltningsdomstolens beslut i det allmänna datanätet, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. De personuppgifter som ingår i beslutet ska avlägsnas från datanätet när besvärstiden löper ut.

Besvärstiden är 30 dagar. Besvärstiden räknas från den tidpunkt då tillkännagivandet om beslutet publicerades. Delfåendet anses ha skett sju dagar efter det att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts en part separat, räknas besvärstiden dock från delfåendet.

Besvärstillstånd

Ett beslut som en förvaltningsdomstol har fattat får överklagas genom besvär hos Högsta förvaltningsdomstolen, om Högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd (142 § i kommunallagen).

Besvärstillstånd ska beviljas, om

1. det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller för en enhetlig rättspraxis är viktigt att ärendet avgörs av Högsta förvaltningsdomstolen
2. det finns särskilda skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att avgöra ärendet på grund av att det i ärendet skett ett uppenbart fel
3. det finns något annat vägande skäl för att bevilja besvärstillstånd.

Ändringssökanden ska i sin ansökan om besvärstillstånd ange på vilken grund besvärstillstånd begärs samt skälen till att ändringssökanden anser det finns en grund för att meddela besvärstillstånd.

Om en grund föreligger beviljar Högsta förvaltningsdomstolen besvärstillstånd och meddelar ett avgörande i sak gällande besvären. Annars fattar Högsta förvaltningsdomstolen ett beslut där det konstateras att ingen lagstadgad grund föreligger för besvärstillståndet och att besvärstillstånd därför inte beviljas.

Bestämmelser om avvikelser från det besvärstillståndsförfarande som föreskrivs i kommunallagen kan utfärdas separat.
 

Läs mer

Handbok om sökande av ändring 2020
Handboken går att beställa via Kommunförbundets näthandel.