Kommunerna ansvarar för vattentjänsterna på sitt område.
Producenterna av vattentjänster och de tekniska lösningarna kan variera. I de flesta av våra kommuner är kommunens vattentjänstverk den viktigaste producenten av vattentjänster. Det beror bland annat på vattentjänsternas naturliga monopol. Privaträttsliga aktiebolag, andelslag och andra organisationer kompletterar de tjänster som kommunens verk producerar i mindre tätorter och glesbygdsområden.
Kommunens viktigaste styrmedel för vattentjänsterna är att utarbeta och uppdatera en utvecklingsplan för vattentjänsterna på hela kommunens område och att godkänna verksamhetsområden för vattentjänstverken i kommunen. Dessutom är den kommunala miljövårdsmyndigheten tillsynsmyndighet för vattentjänsterna.
I och med kommun- och servicestrukturreformen utvecklas även vattentjänstorganisationerna och det regionala samarbetet ökar. Också yttre faktorer sätter fart på förändringen: teknisk utveckling och internationalisering, fri handel med tjänster, skärpta miljökrav och brist på kompetent personal.
Kommunförbundets styrelse godkände i juni 2007 dokumentet ”Kunnat ja vesihuolto huomisen Suomessa” (Kommunerna och vattentjänsterna i morgondagens Finland). Vi hoppas att det ska vara till nytta när kommunerna tänker igenom betydelsen av högklassiga vattentjänster som en del av kommunens livskraft och framtida service.
Vesihuoltolain (VHL) ja Maankäyttö- ja rakennuslain (MRL) uudistuksen myötä kokonaisvastuu hulevesien hallinnasta asemakaava-alueilla siirtyi kunnille. Raportissa on käsitelty kunnan hulevesien hallinnan kustannuskomponentit, hulevesitaksan määritys erilaisille kiinteistöille ja eri alueilla sekä
Päättäjille suunnattu tiivistelmä Vesihuollon kehittäminen ja ohjaaminen oppaasta. Sisältää tiivistetysti ohjeita palvelutason määrittämiseen sekä kehittämissuunnitelman suositellun sisällön. (Piirroskuvat Markku Mäkelä)
