Vattentjänster

Genom vattentjänstplanen skapar kommunen en helhetsbild av behovet av vattentjänster och sätten att tillgodose dem. Innehållskravet för planen finns i 2 § i den nya förordningen om vattentjänster (1173/2025).

Kommunens vattentjänstplan bör utarbetas i nära samarbete med planeringen av kommunens markanvändning, med beaktande av principerna för planering av ett hållbart samhälle och de ekonomiska ramarna för genomförandet av planen. 

Vid planeringen är det viktigt att redan i ett tidigt skede inkludera alla vattentjänstverk inom kommunens område. Det behövs också en dialog med grannkommunerna och räddningsverket. I områden på tillbakagång måste man också utvärdera framtida lösningar när antalet bebodda fastigheter minskar i områden som hör till vattentjänstverkets ledningsnät. 

Kommunens vattentjänstplan ska innehålla en beskrivning av servicenivån för vattentjänsterna inom kommunens område. Den ska basera sig på realistiska bedömningar av befolkningsutvecklingen och övriga behov inom vattentjänsterna samt på kostnadseffektiva sätt att genomföra dem. 

Ett viktigt beslut med tanke på den praktiska tillgången till vattentjänster ur såväl fastighetsägarnas som vattentjänstverkens synvinkel är kommunens avgränsning av vattentjänstverkets verksamhetsområden. Verksamhetsområdena ska slås fast så att vattentjänstverket kan producera vattentjänster på ett ekonomiskt sätt och till skäliga kostnader för kunderna.

Inom vattentjänstverkets verksamhetsområde ska en fastighet ansluta sig till vattentjänstnätet, och vattentjänstverket ska å sin sida tillhandahålla fastigheten vattentjänster. Om vissa villkor uppfylls är det möjligt att ansöka om befrielse från anslutningsskyldigheten hos den kommunala miljövårdsmyndigheten

Övergångsbestämmelserna som gäller en fastighets anslutningsskyldighet i den reviderade lagen om vattentjänster beror i fråga om byggnader som fanns då lagen trädde i kraft på om fastigheten är belägen i eller utanför en tätort. Bestämmelserna i lagen om vattentjänster, miljöskyddslagen och förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet som utfärdats med stöd av miljöskyddslagen tillämpas delvis parallellt utanför tätorter. 

Handbok om utvecklingen av vattentjänster och fastställande av servicenivån i ett nötskal 

En sammanfattning av vår handbok om utveckling och styrning av vattentjänster för beslutsfattare (Vesihuollon kehittäminen ja ohjaaminen). Sammanfattningen innehåller kortfattade anvisningar för att fastställa servicenivån och det rekommenderade innehållet i en utvecklingsplan. Handboken har utarbetats före den ändring av lagen om vattentjänster som trädde i kraft vid ingången av 2026. Den är dock fortfarande till många delar användbar bland annat som stödmaterial för utarbetandet av kommunens vattentjänstplan, förutsatt att de krav på innehållet i vattentjänstplanen som anges i 2 § i förordningen om vattentjänster beaktas.

Ladda ner publikationen (på finska) 

Handbok om utveckling och styrning av vattentjänster 

Handboken är resultatet av vårt projekt för utveckling och styrning av vattentjänster. Syftet med handboken är att uppmuntra kommunerna att systematiskt utveckla vattentjänsterna, lyfta fram aspekter som gäller markanvändningsplanering vid utvecklingen av vattentjänsterna, samordna fastställandet av servicenivån med utvecklingen av vattentjänsterna och skapa en modell för innehållet i utvecklingsplanen för vattentjänster till kommunernas förfogande. Denna handbok har utarbetats i enlighet med den tidigare lagen om vattentjänster, men den är fortfarande användbar i tillämpliga delar, såsom det ovannämnda sammandraget av denna handbok.

Ladda ner publikationen (på finska) 

I och med den reviderade lagen om vattentjänster kan kommunen inte längre till någon del avstå från sitt innehav av ett vattentjänstverk. Vattentjänsterna utgör en väsentlig del av de nödvändighetstjänster som kommuninvånarna, de offentliga tjänsterna och näringslivet behöver. De har också en nära anknytning till kommunens strategiska utveckling.

När de ägarpolitiska alternativen har minskat framhävs kommunens roll i  ägarstyrningen av vattentjänstverket vid sidan av utvecklingen av vattentjänsterna. Till ett ansvarsfullt ägande hör en visionär ägarstyrning med tydliga roller, ett helhetsgrepp om egendomsförvaltningen och en utvecklingsinriktad verksamhet.

Kommunen har tack vare sin självstyrande ställning frihet att välja hur den organiserar den uppgift som den har ansvar för att ordna. Också när det kommer till vattentjänster är både offentligrättsliga organisationer som avses i kommunlagen och verksamhet i aktiebolagsform möjliga, både i fråga om kommunens egen verksamhet och för vattentjänstverksverksamhet som är gemensam för flera kommuner.

Kommunens starka ägarroll utesluter inte ett nära samarbete mellan kommunerna när det gäller att ordna och tillhandahålla vattentjänster eller kontrollerad och mångsidig användning av experttjänster från den privata sektorn.

 Till en ansvarsfull ägarstyrning hör tvärtom att observera förändringar i verksamhetsmiljön och även överväga samarbetsmöjligheter till exempel när det kommer till kvaliteten på vattentjänsterna, hanteringen av störningssituationer samt anläggningens ekonomiförvaltning.

Kommunens mål ska vara en hållbar vattenförsörjning med betoning på driftsäkerhet och allmän säkerhet, goda resurser och ledarskap samt kostnadseffektivitet och kostnadsmotsvarighet samt opartiskhet – utan att glömma miljöaspekterna. Stöd för att uppnå målen kan man få genom att jämföra god praxis och hålla kontakt med andra vattentjänstverk med motsvarande driftsförhållanden.

En viktig förutsättning för en lyckad ägarstyrning är kompetent ledarskap. Det är viktigt att hitta kompetenta beslutsfattare för vattentjänstverkens förvaltningsorgan, personer som är intresserade av att utveckla vattentjänsterna. Inom vattentjänstverkets ledning behövs det också personer som har tillräcklig kännedom om vattentjänster.

För att de vattentjänster som är nödvändiga för medborgarna och näringslivet samt riskhanteringen i anslutningen till dem ska fungera utan störningar måste man ta itu med de utmaningar som sektorn står inför. Den nationella vattentjänstreformen bereddes i brett samarbete i ett projekt som genomfördes 2020–2022 under ledning av jord- och skogsbruksministeriet.

Programmet för den nationella reformen av vattentjänster offentliggjordes i april 2021. Programmets vision är Ansvarsfulla vattentjänster 2030, där vattentjänsterna (fortfarande) håller hög kvalitet och är säkra, och sektorn dessutom är en koldioxidneutral föregångare inom cirkulär ekonomi.

Åtgärdsförslagen är bland annat följande:

• främjande av regionalt samarbete och strukturförändringar
• utveckling av ägarstyrning för vattentjänstverk, egendomsförvaltning och investeringsplaner
• införande av kriterier för bra vattentjänst
• utveckling av behörighetskrav och karriärvägar inom vattentjänst
• främjande av beredskap för digitalisering inom vattentjänst

I programmets åtgärdsförslag ingår en gradvis reform av lagstiftningen om vattentjänster från och med 2023. Den första fasen av reformen av lagen om vattentjänster blev klar när lagen trädde i kraft 1.1.2026. Det praktiska arbetet med att trygga välfungerande vattentjänster i framtiden fortsätter utifrån det nationella genomförandeprogrammet för vattentjänstreformen i samarbete med vattentjänstverk, kommuner, företag, organisationer och aktörer inom statsförvaltningen.

Vi deltar i genomförandet av den nationella vattentjänstreformen i samarbete med andra nationella vattentjänstaktörer och vi stöder kommunerna i genomförandet av den reviderade lagen om vattentjänster. Arbetsutskottet godkände preliminära och principiella riktlinjer i september 2020 Kommunerna och den nationella reformen av vattentjänster - Kommunförbundets synpunkter på reformen (på finska).

Mer information:

Vattentjänstereform

Enligt 6 § i lagen om vattentjänster ansvarar fastighetsägaren för fastighetens vattentjänster. Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att byggnaden projekteras och uppförs så att de väsentliga tekniska krav som anges i 29–41 § i bygglagen (751/2023) uppfylls och att förutsättningarna enligt 45 § uppfylls i fråga om placeringen av byggnaden med särskild uppmärksamhet på 1 mom. 6 och 7 punkten i fråga om vattentjänster.

Enligt dessa punkter ska vattentillgången, avloppsvattnet och dagvattnet kunna skötas utan olägenheter för miljön och ordnandet av vägar, vattentillgång eller avlopp får inte orsaka kommunen eller staten särskilda kostnader.

Den som påbörjar ett byggprojekt i ett glesbygdsområde ska på förhand utreda möjligheterna att anskaffa sådant hushållsvatten till byggnaden som uppfyller kvalitetskraven. På motsvarande sätt ska man också utreda möjligheten att behandla avloppsvatten på fastigheten i enlighet med kraven i miljöskyddslagen.

I vissa fall kan ett alternativ till fastighetsspecifik vattenförsörjning vara ett gemensamt avtal om ordnade av vattentjänster mellan grannfastigheter, eller inrättande av ett lokalt vattentjänstverk för ett större antal fastigheter på ett litet område, till exempel ett andelslag.

Vid planeringen av den här typen av vattentjänstverk som ägs av kunderna är det viktigt att på förhand kontrollera de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna på lång sikt och säkerställa samordningen med den kommunala planeringen för utvecklandet av vattentjänsterna.

Läs mer:

Analystolk för brunnsvatten