Bokföring och bokslut

Bokföring och bokslut

​På kommunens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut tillämpas, utöver vad som föreskrivs i kommunallagen, bokföringslagen. Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar och utlåtanden om tillämpningen av bestämmelserna om bokslut och verksamhetsberättelse i bokföringslagen och kommunallagen.

I kommunens bokslut ingår balans- och resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. En kommun som bildar en kommunkoncern tillsammans med sina dottersammanslutningar ska också upprätta ett koncernbokslut och ta in det i sitt bokslut.

Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Kommunstyrelsen ska upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning samt efter revision förelägga fullmäktige bokslutet. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i kommunstyrelsen och kommundirektören eller borgmästaren.

Läs mer:

Kommunalekonomisk statistik: Bokslutsanalyser

Aktuellt:

Öppna alla

Checklista för den som upprättar bokslutet 2022

Året närmar sig sitt slut och beredningen av kommunernas och samkommunernas bokslut pågår. Vad nytt ska beaktas i kommunernas och samkommunernas bokslut för 2022 utifrån utlåtandena från Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner?  

Engångsarvodet till vårdarna är kostnad år 2022  

Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote rf samt Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har i oktober 2022 godkänt ett separatavtal om tillämpningen av kollektivavtalen i kommunsektorn och övriga dokument för tiden 1.5.2022–30.4.2025. 

Enligt avtalet ska anställda som deltagit i vården av coronapatienter få ett engångsarvode på 600 euro i samband med löneutbetalningen i mars 2023. Arvodet gäller dem som har varit anställda hos en kommun eller samkommun i minst sju kalenderdagar under tiden 13.3–15.6.2020.  

Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner konstaterar i sitt utlåtande 134/2022 att en utgift enligt prestationsprincipen hänförs till den räkenskapsperiod under vilken produktionsfaktorn togs emot. 

Eftersom det avtalades om betalningen av engångsarvodet först år 2022, är det inte fråga om korrigering av fel som hänför sig till en tidigare räkenskapsperiod. Utgifter som föranleds av engångsarvodet ska bokföras som kostnader och resultatregleringar för år 2022 för den kommun eller samkommun som är arbetsgivare.  

Läs mer: 

Utlåtande 134 från Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner om hur engångsarvodet till dem som deltagit i vården av coronapatienter bokförs i kommuner och samkommuner (på finska)

Underskott i en samkommun som överförs till ett välfärdsområde kan i regel inte täckas med grundkapital   

Medlemskommunerna i de samkommuner som med stöd av införandelagen övergår till ett välfärdsområde ska täcka underskott i samkommunens balansräkning i enlighet med kommunallagen innan samkommunen överförs till välfärdsområdet.  

Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner anser i sitt utlåtande 127/2022 att syftet med införandelagens bestämmelse om täckning av samkommuners underskott är att säkerställa att en samkommuns utgifter från den tid då kommunerna haft organiseringsansvaret täcks av kommunerna. 

Om grundkapitalet minskades för att täcka underskott, skulle det innebära att kommunerna inte svarar för samkommunens utgifter under den tid då de haft organiseringsansvaret, varvid beloppet av underskotten skulle minska den nettoförmögenhet som överförs till välfärdsområdet. 

I utlåtandet konstateras att även om samkommunens verksamhet upphör med stöd av lag i samband med välfärdsområdesreformen, fortsätter verksamheten med stöd av välfärdsområdets organiseringsansvar. Överföringen av organiseringsansvaret inverkar inte på finansieringsbehovet eller behovet av egendom som används i serviceverksamheten. 

Därmed är det inte fråga om en sådan situation som avses i motiveringen till kommunallagen och i kommunsektionens utlåtande 121/2019, där samkommunens serviceverksamhet minskar och behovet av kapitalfinansiering minskar varaktigt. Det är därför inte möjligt att minska grundkapitalet i en samkommun för ett sjukvårdsdistrikt genom en överföring mellan balansposterna i bokföringen.  

Läs mer: 

Utlåtande 127 från Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner om täckning av samkommunens underskott genom minskning av grundkapitalet (på finska)

Beslut om återbetalning av överskott i en samkommun som övergår till ett välfärdsområde ska fattas under år 2022  

Enligt införandelagen kan överskott hos samkommuner som överförs återföras till medlemskommunerna. Beslut om behandlingen av överskottet fattas av samkommunens medlemskommuner i enlighet med samkommunens grundavtal. 

Beslut om återföring av överskott ska fattas medan kommunerna har organiseringsansvaret, dvs. under år 2022, även om det slutliga beloppet av överskottet är känt först då bokslutet för 2022 blir klart våren 2023.  

Beslut om täckning av underskott och återbetalning av överskott i en samkommun som övergår till ett välfärdsområde påverkar bokslutet för år 2022 

Beslut om täckning av underskott och återföring av överskott i ett sjukvårdsdistrikt och ett specialomsorgsdistrikt som övergår till ett välfärdsområde ska resultatföras i medlemskommunerna på år 2022 Närmare anvisningar om behandlingen av överskott och underskott i medlemskommunernas och samkommunernas bokslut för 2022 ges i utlåtandet 128/2022 från Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner. 

Poster som överförs till ett välfärdsområde bokförs inte i bokslutet för år 2022 

Enligt utlåtande 128/2022 från Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner ska kommunerna, sjukvårdsdistrikten och specialomsorgsdistrikten upprätta sina bokslut för år 2022 under antagandet att verksamheten fortgår.  

De tillgångs- och kapitalposter som överförs till välfärdsområdena i de ovan nämnda samkommunerna bokförs enligt samkommunens bokslut i välfärdsområdenas ingående balans 1.1.2023. 

På motsvarande sätt bokförs de tillgångs- och kapitalposter som överförs från kommunerna och frivilliga samkommuner till ett välfärdsområde som förändringar i de ingående saldona först vid kontoöppningen per 1.1.2023. Bokföringen av de poster som överförs beaktas alltså inte på något sätt på förhand i bokslutet för 2022. 

Läs mer: 

Utlåtande 128 från Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner om hur tillgångs- och skuldposter som överförs till ett välfärdsområde bokförs i kommuner och samkommuner (på finska)

Ändringar i uppskattningar och bedömningar i bokföringen eller fel som gäller tidigare år 

Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner har gett utlåtandet 133/2022 om hur löner bokförs retroaktivt i kommuner och samkommuner. Utifrån utlåtandet är det viktigt att bedöma om det är fråga om en ändring i en uppskattning eller bedömning i bokföringen eller ett fel.  

Även om de internationella redovisningsstandarderna inte tillämpas i kommunerna, baserar sig Bokföringsnämndens utlåtande 1750/2005, som det hänvisas till i den allmänna anvisningen från Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner, på principerna i IAS 8. I standarden sägs följande: 

En ändring i en uppskattning och bedömning är en justering av en tillgångs eller skulds redovisade värde, eller beloppet för en tillgångs periodiska förbrukning, som är följden av bedömningen av aktuell status för, och förväntade framtida fördelar och förpliktelser som sammanhänger med, tillgångar och skulder. Ändringar i uppskattningar och bedömningar är följden av ny information eller ny utveckling och är därmed inte rättelser av fel. 

Fel i tidigare perioder är utelämnanden och felaktigheter i företagets finansiella rapporter avseende en eller flera tidigare perioder, som uppkommit på grund av underlåtenhet att använda, eller felaktig användning, av tillförlitlig information som 

  • fanns tillgänglig när de finansiella rapporterna för dessa perioder godkändes för utfärdande, och 
  • rimligen kunde förväntas ha erhållits och beaktats vid upprättandet och utformningen av dessa finansiella rapporter.  

Sådana fel innefattar effekterna av räknefel, misstag vid tillämpning av redovisningsprinciper, förbiseenden eller feltolkningar av fakta samt bedrägeri. 

Förändringar i uppskattningarna och bedömningarna samt framtida utgifter och förluster bokförs i enlighet med försiktighetsprincipen på de kostnadskonton som avslutas i resultaträkningen. Rättelser av väsentliga fel från tidigare räkenskapsperioder sker genom rättelse av posten Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder bland eget kapital. Grunderna för registreringarna ska dokumenteras som en del av verifikatet. 

Dessutom konstateras det i utlåtandet att de kostnader som en samkommun bokfört återspeglas i medlemskommunernas bokföring i form av betalningsandelar eller rättelser av dem, om de inte kan täckas med andra intäkter. En medlemskommun avgör självständigt hur betalningsandelen eller rättelsen ska bokföras oberoende av på vilket sätt samkommunen har presenterat posten i sin bokföring.  

Läs mer: 

Utlåtande 133 från Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområden och kommuner om hur löner som betalas retroaktivt bokförs i kommuner och samkommuner (på finska)

Ekonomistyrning för kommunalt affärsverk och annan balansenhet

Bildande av en bokföringsmässig balansenhet

Modellen bokföringsmässig balansenhet kan tillämpas på kommunala uppgifter som förutsätter särredovisning och balanskontinuitet, men som ändå tas med i budgeten i samband med kommunens övriga uppgifter.

En bokföringsmässig balansenhet kan utgöra en separat bokföringsenhet i ekonomiförvaltningssystemet eller också kan den särskiljas med hjälp av någon annan redovisningskod (t.ex. en kod som beskriver organisationsstrukturen).

Ingående balans

Aktiva och passiva poster i ingående balansen för affärsverksamhet som särredovisas ska grunda sig på balansvärdena i kommunens balansräkning för föregående räkenskapsperiod. När en bokföringsmässig balansenhet bildas ska innehållet i de egendoms- och skuldposter som gäller affärsverksamheten specificeras. Beloppet av kommunens placeringar består av skillnaden mellan tillgångs- och skuldposter och kan delas in i grundkapital och lån. Eftersom tillgångs- och skuldposterna i princip fastställs varaktigt i den ingående balansen, ska fullmäktige besluta om saken.

I bokföringsmässigt åtskilda balansenheter iakttas principen om balanskontinuitet så att överskott och underskott ackumuleras i affärsverkets eget kapital. När en kalkylmässig balansenhet ombildas till en bokföringsmässig balansenhet som fortsätter med motsvarande verksamhet är det rekommendabelt att också sådant över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder som gäller affärsverksamheten i fråga tas med i den ingående balansen. Om det inte är möjligt att utreda över-/underskott från det att verksamheten inleddes, är det motiverat att göra en utredning för åtminstone de fem föregående boksluten.

När ingående balansen upprättas för första gången överförs balansposterna till bokföringsvärdet mellan balanskontona utan att överföringarna behandlas i budgeten för det särredovisade året. Fullmäktigebehandlingen av den ingående balansen kan härledas ur bestämmelsen i 14 § i kommunallagen enligt vilken fullmäktige ska fatta beslut om de mål för verksamheten och ekonomin som sätts upp för affärsverk.  Ersättning för grundkapital är ett centralt ekonomiskt mål i affärsverksamheten och ersättningens rimlighet värderas på basis av posterna i balansräkningen. Ersättningen ska sålunda basera sig på grundkapital som fastställts av fullmäktige.

Vid periodisering av anskaffningsutgifter iakttas praxis med avskrivningar enligt plan.

Saldona på penning- och samlingskonton samt lån borde hänföras till balansenheten enligt upphovsprincipen.

I övergångsskedet ska en beskrivning ges över de principer enligt vilka de särredovisade ingående balanserna har bildats.

Finansiella intäkter och finansiella kostnader som tas upp i den särredovisade verksamhetens resultaträkning ska grunda sig på tillgångs- och skuldposter i den särredovisade verksamhetens balansräkning och på det grundkapital som tas upp i balansräkningen.  

För att finansieringsanalysen ska ge en rättvisande bild av förändringarna i balansposterna borde saldona i mån av möjlighet utredas enligt situationen i början av räkenskapsperioden.  Saldona i den ingående balansen och prestationerna hänförs då till balansenheten. Saldona på kommunnivå påverkas inte av detta.

Bokföring och bokslut

Om en kalkylmässig balansenhet ombildas till en bokföringsmässig balansenhet mitt under räkenskapsperioden måste man gå igenom alla händelser under räkenskapsperioden och kontrollera principerna för hur de bokförs. Den ingående balansen ska upprättas i enlighet med anvisningarna ovan och nödvändiga rättelser ska göras i bokföringen.

I avvikelse från bokföringsbestämmelserna upptas i den särredovisade verksamhetens resultaträkning och finansieringsanalys förutom externa inkomster och utgifter också interna inkomster, utgifter eller finansiella poster där motparten är en annan verksamhet i kommunen. I en särredovisad verksamhets balansräkning upptas interna fordringar och skulder samt interna bidrag där motparten är en annan verksamhet i kommunen.

Bokslutskalkylerna för en bokföringsmässig balansenhet upprättas enligt samma scheman som bokslutskalkylerna för ett kommunalt affärsverk. Balansenhetens tablå över budgetutfallet, uppgifter om verksamhetsberättelsen och noter till bokslutet ingår i kommunens respektive bokslutsuppgifter.*)

Budget

Kalkylmässiga och bokföringsmässiga balansenheter behandlas lika i budgeten, så det faktum att en kalkylmässig balansenhet ändras till en bokföringsmässig balansenhet föranleder i sig inga ändringar i budgeten. Om kommuninterna lån med ränta införs i samband med att modellen byts eller om till exempel ersättningen för kapital som kommunen placerat ändras, är det motiverat att göra motsvarande ändringar i budgeten.

*) Bokföringsnämndens kommunsektion: Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner (2017)

Ladda anvisningen här:

Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner
Bokföringsnämdens kommunsektion, 2.5.2017

Särredovisning 1.1.2020 och marknadsmässig prissättning

Särredovisning – vad, när, varför?

  • 30 d § i konkurrenslagen
  • Verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden
  • Omsättning minst 40 000 €/år
  • Fr.o.m. 1.1.2020
  • Kommuner, samkommuner eller enheter som de har bestämmande inflytande över
    • Balansenhet, resultatenhet, affärsverk, verksamhetsgren, dottersammanlutning, stiftelse
    • Gäller inte myndighetsverksamhet
  • Resultaträkning + principer för kostnadsredovisning
    • Ska särredovisas enhetsvis
  • Syftet är att förhindra bl.a underprissättning, korssubventioner
  • Fördelning av kostnaderna
  • Marknadsmässig prissättning
    • Inkl. avkastningskrav
       

Om särredovisningsskyldigheten 

Offentliga samfund är skyldiga att särredovisa olika verksamheter, när en aktör bedriver både ekonomisk verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden och annan verksamhet. Verksamhetens karaktär är avgörande när man ska bedöma vad som är ekonomisk verksamhet på marknaden, och karaktären bör bedömas i från fall till fall. Det finns inga entydiga anvisningar om hur man kan skilja verksamhet på marknaden från annan verksamhet. Man kan lösa många fall med hjälp av motiveringen till 30 d § i konkurrenslagen i regeringspropositionen RP 68/2018 rd, innehållet i 126 och 127 § i kommunallagen samt detaljmotiveringen till dessa paragrafer, vilken finns i detaljmotiveringen till 2 a och 2 b § i regeringspropositionen RP 32/2013 rd.    

Särredovisningskravet gäller inte fall där

  • verksamheten inte utgör ekonomisk verksamhet på marknaden (utövande av offentlig makt och myndighetsverksamhet)
  • en aktör utöver annan verksamhet bedriver endast sådan ekonomisk verksamhet som hör till tillämpningsområdet för 126 § 2 mom. i kommunallagen
  • den ekonomiska verksamhet som en aktör bedriver på marknaden har en omsättning på mindre än 40 000 euro per år.
     

Särredovisningskravet gäller fall där

  • ett offentligt samfund eller en enhet som den har bestämmande inflytande över, t.ex. ett bolag, bedriver både ekonomisk verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden och annan verksamhet
  • det är fråga om sådan försäljning till utomstående som är tillåten med stöd av 15 § i upphandlingslagen
  • en kommun eller samkommun bedriver som en kommunorganisation verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden med stöd av bestämmelsen om undantag i 127 § i kommunallagen.  

Ekonomisk verksamhet som är att betrakta som ringa står utanför särredovisningsskyldigheten. Om ett offentligt samfund eller en enhet som det har bestämmande inflytande över bedriver ekonomisk verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden med en omsättning på mindre än 40 000 euro per år, ställer lagstiftningen inga krav på särredovisning.

I svaren på Kommunförbundets enkät framkom knappt alls något som gör det möjligt att ge närmare anvisningar för kommunerna, utan eventuella tolkningsfall måste bedömas från fall till fall. 

Nu lönar det sig för kommunerna och samkommunerna att fästa särskild vikt vid verksamhet där kommunen eller samkommunen med stöd av undantagsbestämmelsen i 127 § i kommunallagen som en kommunorganisation bedriver verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden och om kommunen eller samkommunen är delägare i ett in house-bolag som säljer tjänster till utomstående för 40 000 € eller mer per år inom de gränser som 15 § i upphandlingslagen tillåter.      

Marknadsmässig prissättning

Särredovisningen utgör grunden för den marknadsmässiga prissättningen. Med marknadsmässig prissättning avses den prisnivå som motsvarande privata aktör skulle ha. Det är således inte fråga om att man prissätter enligt det genomsnittliga marknadspriset. Prissättningen av den ekonomiska verksamheten på marknaden måste vara lönsam enligt företagsekonomiska principer. Försäljningsinkomsterna från den ekonomiska verksamheten ska därmed täcka:

  • de direkta produktionskostnaderna såsom löner, material, hyror
  • kapitalkostnader (intäkter som en aktör måste få för att på medellång och lång sikt kunna behålla de tillgångar som den använt i verksamheten)
  • indirekta och gemensamma kostnader såsom ICT, ekonomiförvaltning, löneräkning, stödtjänster
  • finansieringskostnader och övriga kalkylerade poster samt
  • avkastningskravet.

Kostnaderna ska fördelas enligt orsaksprincipen, varvid de ansvariga själva ska bedöma enligt vilken faktor kostnaderna ska fördelas eller hänföras för att bäst ska beskriva användningen av resurser. Till den ekonomiska verksamheten ska man inte heller hänföra kostnader som inte uppfyller orsaksprincipen. Om samma enhet producerar såväl för marknaden som för den offentliga verksamheten, och kostnaderna inte kan fördelas direkt, ska man hänföra dem med metoder för kostnadsberäkning (till exempel prestationer och ekvivalens). Användning av omsättningen för att fördela kostnader ingår inte i orsaksprincipen.

Avkastningskravet kan bedömas antingen som avkastning på bundet kapital eller i procent av rörelsevinsten. I det första alternativet jämförs den avkastning som uppkommit med det kapital som är uppbundet i verksamheten. Detta bedömningssätt lämpar sig för verksamhet där det bundna kapitalets andel är stor. Avkastningskravet borde täcka basavkastningskravet och riskpremien.

I serviceaffärsverksamhet (kapitalets andel liten) tillämpas metoden att jämföra rörelsevinsten med omsättningen (rörelsevinst, %). Som jämförelsetal används rörelsevinsten i procent för privata företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.

I prissättningen bör följande beaktas:

  • Kostnaden för fri kapacitet hos investeringar som gjorts med skattemedel: Till exempel att hyreskostnaderna för bolag som verkar i kommunens lokaler måste beaktas till fullt belopp.
  • Prissättningen av interna stödtjänster: Då ett bolag eller någon annan marknadsenhet köper av en kommun får stödtjänsterna inte vara underprissatta.
  • Lönsamheten i den ekonomiska verksamheten granskas över en period på flera år.
  • Hur värderas kapital, bokföringsvärdet eller återanskaffningsvärdet?

Vad ska göras?

1) Red ut de viktigaste verksamheter som ska särredovisas

  • Har verksamheten i ett konkurrensläge på marknaden och annan verksamhet särredovisats?
  • Utgör verksamheten myndighetsverksamhet, utövning av offentlig makt?
  • Är kunden skyldig att tillhandahålla tjänsten? Har kommuninvånarna rätt till tjänsten? Eller tillhandahåller kommunen tjänsten frivilligt?
  • Säljer enheten produkter på marknaden för över 40 000 euro per år till marknadspris?

2) Rikta och dokumentera kostnaderna och intäkterna

  • Har verksamheten särredovisats?
  • Utgör verksamheten en egen balansenhet, ett affärsverk, kostnadsställe e.d.?
  • Har också indirekta kostnader hänförts till verksamheten?
  • Har de allmänna kostnader som anknyter till verksamheten fördelats (ICT, ekonomiförvaltning, stödtjänster osv.)?
  • Hur har de stödtjänster som köps av moderkommunen prissatts?
  • Vilka kapitalposter, finansieringsposter eller andra kalkylerade poster borde hänföras till verksamheten?

3) Är verksamheten marknadsmässigt prissatt?

  • Täcker priset direkta och indirekta kostnader?
  • Täcker priset avkastningskravet? Räknas avkastningskravet på basis av avkastningen på bundet kapital i procent eller omsättningen (rörelsevinst, %)?
  • På vilken prestationsmängd baserar sig prissättningen?
  • Täcker priset slitage hos produktionsfaktorerna? Hur värderas produktionsfaktorerna, balansvärdet eller återanskaffningspriset?
  • Dokumentera!
     

Tilläggsinformation:

Närmare upplysningar om särredovisningsskyldigheten:
Pirkka-Petri Lebedeff

Närmare upplysningar om marknadsmässig prissättning och kostnadsberäkning:
Mikko Mehtonen

Närmare upplysningar om bokföring:
Sari Korento
Marja-Liisa Ylitalo

Bilagor:

På finska: Kirjanpidon eriyttäminen kilpailutilanteessa markkinoilla
Mikko Mehtosen luentomateriaali Kuntamarkkinoilla 11.9.2019

På finska: Kirjanpidon eriyttämisvelvollisuudesta kilpailulaissa
Pirkka-Petri Lebedeffin luentomateriaali Kuntamarkkinoilla 11.9.2019

Exempel: Särredovisning
Pdf-diadokument

 

Allmän anvisning om bokföring och bokslut för särredovisade affärsverksamheter i kommuner och samkommuner

Bokföringsnämndens kommunsektion har reviderat sin allmänna anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen. Anvisningen heter nu Allmän anvisning om bokföring och bokslut för särredovisade affärsverksamheter i kommuner och samkommuner. Texten har ändrats bland annat på grund av ändringarna i kommunallagen (410/2015) och bokföringslagen (1620/2015).

Anvisningar om särredovisning har lagts till, liksom också bokslutskalkyler. Anvisningen ersätter den tidigare anvisningen om affärsverk från år 2013. Den reviderade allmänna anvisningen kan tillämpas från och med räkenskapsperioden 2017.

Ladda kostnadsfri e-bok här.

Bokföring av upplösta affärsverk

Beslut om upplösning av ett kommunalt affärsverk eller en affärsverkssamkommun fattas på motsvarande sätt som när de grundas. Om affärsverket upplöses före räkenskapsperiodens slut, ska ett särskilt bokslut upprättas och presenteras i kommunens bokslut.  Det separata bokslutet tillför information i kommunens bokslut om bland annat affärsverkets inkomster och utgifter. Kommunens verksamhetsberättelse och bokslutsnoter ska också innehålla en redogörelse för hur affärsverket påverkat kommunens resultat och vilka organisatoriska förändringar som skett i verksamheten. 

Affärsverkets balansräkning sammanställs rad för rad med kommunens balansräkning varvid interna poster elimineras. Räkenskapsperiodens resultat för affärsverket överförs som en del av affärsverkets balansräkning till kommunens balansräkning. Affärsverkets intäkter och kostnader ska presenteras separat i bokslutet och sammanställas med kommunens intäkter och kostnader i bokslutskalkylerna.
 
När det är fråga om en affärsverkssamkommun bokförs de poster som hänför sig till upplösningen som affärshändelser i medlemskommunernas och medlemssamkommunernas bokföring, varefter fordringar och skulder mellan affärsverkssamkommunen och medlemskommunerna respektive medlemssamkommunerna elimineras.
Om det bestäms att affärsverket ska ändras till en bokföringsmässig eller kalkylmässig balansenhet kan affärsverkets utgående balans användas som ingående balans för balansenheten. Om strukturen i balansräkningen ändras görs noteringarna i den ingående balansen som överföring mellan balansposter.

Om affärsverkets verksamhet överförs till ett bolag kan överföringen ske på olika sätt. Affärsverket kan först lösas upp, varefter primärkommunen bolagiserar verksamheten. Överföringen av egendoms- och skuldposterna samt överlåtelsevinsten bokförs då på primärkommunen. Ett annat alternativ är att affärsverket bolagiserar verksamheten och därefter upplöses. Överföringarna av egendoms- och skuldposterna samt överlåtelsevinsten bokförs då på affärsverket.

 

Handboken för automatiserad ekonomisk rapportering i kommunerna och samkommunerna (AURA)

Den automatiserade rapporteringen av kommunernas och samkommunernas ekonomiska uppgifter börjar år 2021. De ekonomiska uppgifterna rapporteras i XBRL-format till Statskontoret. Rapporteringen baserar sig bl.a. på tidigare JHS-rekommendationer: kontoplan, budget och ekonomiplan, serviceklassifikation, kostnadsredovisning och rapportering av ekonomiska uppgifter. Rekommendationerna har sammanställts i en handbok (AURA) som har publicerats på Statskontorets webbplats.

Handboken för automatiserad ekonomisk rapportering i kommuner och samkommuner (AURA) innehåller allmänna anvisningar om användningen av tabellunderlag och framtagningen av uppgifter för den automatiserade rapporteringen samt preciseringar som förtydligar rapporteringen i de olika rapporteringsuppsättningarna.

Anvisningarna för alla rapporteringsuppsättningar finns i princip i denna handbok, i ordlistorna eller i de allmänna anvisningarna och utlåtandena från Bokföringsnämnden och dess kommunsektion. Anvisningar om de tekniska aspekterna av rapporteringen finns på Statskontorets webbplats.

På finska: Automaattisen talousraportoinnin käsikirja AURA
Marja-Liisa Ylitalon luentomateriaali Taloustorstaissa 14.5.2020

Hur ersättningar som föranleds av asfaltkartelldomarna behandlas i bokföringen

Helsingfors tingsrätt har i sina domar 28.11.2013 ålagt de asfaltföretag som är svarande i asfaltkartellmålet att betala skadestånd med avkastnings- och dröjsmålsränta till de kommuner som varit kärande samt rättegångskostnaderna med dröjsmålsränta på det sätt som närmare framgår av domen. Samtliga företag har anmält missnöje mot domarna, vilket gör att de ännu inte vunnit laga kraft.   

Försiktighetsprincipen är en allmän bokslutsprincip som innebär att bland annat kostnader bör tas upp till ett tillräckligt stort belopp och att aktiveringar bör övervägas tillräckligt kritiskt. Försiktighet bör iakttas också vid bokföring av inkomster. Försiktighetsprincipen har klargjorts i 3 kap. 3 § 2 mom. i bokföringslagen.

Helsingfors tingsrätts domslut och de inkomster domarna kommer att ge kommunerna kan inte betraktas som säkra, eftersom domarna ännu inte vunnit laga kraft. De föranleder därför ännu inga bokföringsåtgärder (inkomstföring, minskning av anskaffningsutgift).
 
Det finns inte skäl att ta upp redan betalda eller ännu obetalda ersättningar i resultaträkningen eller som minskning av anskaffningsutgift, om betalningarna anses osäkra. Om ersättning redan betalats är det att rekommendera att den i sin helhet (kapital, avkastnings- och dröjsmålsräntor samt rättegångskostnader med dröjsmålsräntor) bokförs bland resultatregleringar. Obetalda ersättningar bör inte bokföras som resultatreglering.

I sista hand är det ändå varje enskild kommuns sak att bedöma när inkomsterna kan bokföras.

Det är att rekommendera att frågan behandlas i noterna till bokslutet och/eller verksamhetsberättelsen.

Om kommunen erbjuds en ersättning som baserar sig på ett beslut som inte vunnit laga kraft lönar det sig att ta emot den även om lagstadgad ränta måste betalas till svaranden i samband med en eventuell återbetalning. Genom att ta emot betalningen kan man eliminera eller åtminstone minska riskerna om någon av svarandena senare blir insolvent.
 
Senast efter att domarna vunnit laga kraft måste kommunerna se till att ersättningarna har betalats i enlighet med domarna inklusive avkastnings- och dröjsmålsränta. Om ersättningar betalas redan nu finns det skäl att be betalaren ge en detaljerad utredning om grunderna för betalningen, såsom räntorna och de tider som räntorna beräknats på, så att kommunen kan göra jämförelser med sina egna uträkningar. 

Mer information på Kommunförbundets webbplats:

Asfaltkartellen

Budgetering och bokföring av pensionsförsäkringsavgifter

Behandlingen av pensionsförsäkringsavgifterna ändrades år 2019. De lönebaserade arbetspensionsavgifterna redovisas inte längre, utan Keva fakturerar dem månatligen enligt de uppgifter om lönebetalningen som meddelats till inkomstregistret. Den lönebaserade pensionsavgiften ändras dessutom så att den innehåller såväl arbetsgivarens som arbetstagarens pensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringsavgift.

Budgetering

I budgeten anges som pensionsutgift det belopp som fås då arbetstagarnas betalningsandel dras av från den arbetsgivarspecifika totala procenten. På Kevas webbplats finns de preliminära, årliga arbetsgivarspecifika betalningsprocenterna.

Bokföring

I samband med lönebetalningen innehålls arbetstagarens pensionsavgift, som är åldersbunden (personer under 53 år samt 63-åringar och äldre / 53–62-åringar). Detta bokförs bland övriga skulder (konto 2569). 

Arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift, dvs. den lönebaserade pensionsavgiften, får man genom att dra av arbetstagarnas betalningsandel från den arbetsgivarspecifika totala procenten. Andelen bokförs i samband med lönebetalningen bland pensionsförsäkringspremier i resultaträkningen (konto 4110) och bland övriga skulder i balansräkningen (konto 2569)   I bokföringen behöver man inte dela upp den lönebaserade avgiften och arbetslöshetsförsäkringsavgiften på skilda underkonton, eftersom arbetslöshetsförsäkringsavgiften utgör en del av den lönebaserade pensionsavgiften.

Keva fakturerar pensionsförsäkringsavgiften månatligen. Det belopp som bokförts bland övriga skulder borde stämma överens med Kevas faktura. Sannolikt kommer det att uppstå små skillnader, och då ska det göras en rättelse av arbetsgivarens pensionsavgift i kommunens bokföring. Det lönar sig att stämma av pensionsavgiftsskuldens saldo varje månad.

Utjämningsavgiften

Utjämningsavgiften tillämpas för första gången år 2023. Avgiften bokförs i gruppen lönebikostnader på konto 4110 Pensionsförsäkringspremier.

Eftersom kommunerna har ordnat sin verksamhet på olika sätt, är anvisningarna flexibla då det gäller genomförandet av kostnadsberäkningen. Ur kommunens synvinkel är det viktigt att se till att utjämningsavgiften fördelas rättvist på de olika tjänsterna och att den ingår i statsandelsgrunden. Om kommunen till exempel är en ansvarig kommun, finns det skäl att överväga hur mycket av utjämningsavgiften som ska allokeras till denna uppgift och hur mycket till kommunens övriga verksamhet.

Kommunerna ska bokföra utjämningsavgiften i de egentliga serviceklasserna, dvs. andra klasser än 5352 Lokaluthyrningstjänster och 5501 Stödtjänst.

Enligt anvisningarna ska utjämningsavgiften bokföras

a) i förhållande till personalkostnaderna

ELLER alternativt

b) i förhållande till driftskostnaderna, varvid kostnaderna också kan hänföras till utlagda tjänster.

Utjämningsavgiften kan bokföras direkt i de egentliga serviceklasserna eller först i stödtjänstklassen och sedan vidare i de egentliga serviceklasserna.

Bikostnader för familjevårdares arvode

Enligt lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) är arbetsgivaren inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringsavgift för sådana arvoden till familjevårdare som avses i familjevårdslagen (263/2015). Inte heller familjevårdarna betalar arbetslöshetsförsäkringsavgift för sitt arvode (15 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner). Detta gäller familjevårdare i uppdragsförhållande.

Enligt 20 § i familjevårdslagen ska en kommun eller samkommun som ingått ett uppdragsavtal teckna en försäkring för familjevårdaren enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbete och yrkessjukdomar (459/2015). Olycksfallförsäkringsavgift ska alltså betalas för familjevårdarnas arvoden. KomPL-avgift ska också betalas. Familjevårdarnas arvoden bokförs i utgiftsslaget Köp av kundtjänster av övriga.

Bokföringsanvisningar för Waltti-resekort inom kollektivtrafiken

Ansvaret för organiseringen av kollektivtrafiken ändrades 1.7.2014 och fördelades på NTM-centralerna, de kommunala myndighetsstäderna  och regionmyndighetsstäderna för kollektivtrafiken, dvs. centralorterna. Ett gemensamt biljett- och betalningssystem, det så kallade Waltti-resekortet har införts inom kollektivtrafiken. 

Waltti-kortet kan laddas vid olika försäljningsställen med till exempel engångs-, värde- och periodbiljetter. Anvisningar för bokföring och momsbeskattning i anknytning till Waltti-resekortet finns i filen till höger. Där behandlas bland annat gratisbiljetter och resekortsavgifter samt stöd för skolresor.

Närmare upplysningar:

http://www.lmj.fi/sv/

Bilaga:

Anvisningar för Betalningsrörelse för kollektivtrafiken - Waltti

Bokslutsscheman på engelska

På Kommunförbundet har man uppdaterat bokföringsnämndens kommunsektions resultaträknings-, balansräknings- och finansieringsanalysschemats engelskspråkiga versioner:

Resultaträkning på svenska och på engelska

Finansiertingsanalys på svenska och på engelska

Balansräkningsschema på svenska och på engelska

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.

Mindre byråkrati, mer fungerande tjänster

Men vilka normer kunde avvecklas? Samla in onödiga normer nu i november och december 2023! Kommunförbundet manar alla städer och kommuner  till insamling av normer som kunde avvecklas. Läs mera.

Förändringar i kommunernas anvisningar för sökande av ändring

I kommunernas besvärsanvisningar ska två förändringar som skett sommaren 2023 beaktas.

Bekanta dig med rådgivning.

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe