Energianvändning och energiproduktion

Kommunerna påverkar genom sina beslut i betydande grad leveranssäkerheten, hållbarheten och kostnaderna inom energianvändning och energiproduktion. Kostnader och hållbarhet (klimatförändringen, biologisk mångfald) blir allt viktigare. I ett arktiskt land som Finland är det dock allt viktigare att trygga energiförsörjningen och försörjningsberedskapen i anslutning till den.

På den här sidan finns information och tips om kommunkoncernernas energifrågor.

Kommunägda bostads- och servicebyggnader samt andra kommunaltekniska funktioner behöver störningsfri el-, värme- och kylenergi. Energieffektivitet och förnybar energi erbjuder många möjligheter att spara energi och minska utsläpp.

De energibolag som ingår i kommunkoncernerna producerar största delen av den fjärrvärme- och kylenergi som kommunerna i Finland använder. Också elproduktionen och eldistributionen har stor betydelse i energibolag som helt eller delvis ägs av kommunerna.

Kommunala majoritetsinnehav är vanligast inom kraftvärmeproduktionen (s.k. CHP-anläggningar), medan andra aktörer än kommuner oftast innehar majoriteten i produktionen av kärn-, vatten- och vindkraft. Både de kommunägda värmebolagen och värmeföretagarna har regionalekonomisk betydelse.

Dessutom kan kommunen genom beslut som gäller markanvändning påverka energieffektiviteten vid användningen av förnybar energi inom sitt område.

På grund av det rådande säkerhetsläget har risken för el- och energiavbrott ökat. Vi har samlat våra och andra aktörers anvisningar om beredskap för el- och energiavbrott på en separat beredskapssida.

Öppna alla

Kommunerna och energiproduktionen

En grundläggande förutsättning för välfärden är att tillgången till värme, el och vid behov även kyla under normala förhållanden är tillräcklig och störningsfri. Dessutom måste energiförsörjningen tryggas vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden. Uppvärmningen av byggnader, den energiintensiva industrin och de långa avstånden accentuerar betydelsen hos den egna energiproduktionen i Finland. 

Kommunerna är viktiga leverantörer och organisatörer av fjärrvärmetjänster samt viktiga aktörer inom kraftvärmeproduktionen. De kommunägda energibolagen deltar också i eldistributionen, elhandeln och distributionen av naturgas. Fjärrkyla blir allt vanligare i större kommuner. 

Tjänsterna inom energiproduktionen och energidistributionen sköts i praktiken på företagsekonomiska grunder i bolagsform. Ägarstyrningen i bolagen sköts då av personer som kommunen valt in i bolagets styrelse och vid bolagsstämmorna.

Valet av bränsle och metod för bränsleproduktionen påverkar inte bara energipriserna utan även avsevärt klimatförändringen, den lokala luftkvaliteten och energisjälvförsörjningen. Valen har också indirekta effekter på kommunernas livskraft och på sysselsättningen.

Lagstiftningen om el- och gasmarknaden har som mål att den lokala eldistributionen, som fungerar som ett naturligt monopol, har en rimlig prissättning och är leveranssäker. Elmarknaden är samnordisk och konsumenten har möjlighet att byta elleverantör.

Fjärrvärmen har genom sitt separata nätverk i princip monopol i stadscentra och tätorter, trots att den så kallade fjärrvärmeparagrafen i markanvändnings- och bygglagen (57 a § i MarkByggL) upphävdes 2018.

Med stöd av fjärrvärmeparagrafen hade kommunen möjlighet att i de nya planerna under vissa förutsättningar ålägga fastigheter en skyldighet att ansluta sig till fjärrvärmenätet. I dag konkurrerar fjärrvärme med fastighetsspecifika värmesystem.

Energiproduktionen och ordnandet av distributionen utgör en väsentlig del av samhälls- och trafikplaneringen i kommunerna.

Vi bistår kommunerna i olika frågor som gäller energiproduktion, energibolagens ägarpolitik och energianvändning. 

Läs mer:

Finsk Energiindustri 

Försörjningsberedskapscentralen 

Statistikcentralen

Fjärrvärme

I nästan alla kommuner i Finland produceras och distribueras fjärrvärme. Fjärrvärme är ett tryggt och miljövänligt sätt att värma upp byggnader i städer och tätorter. Kommunerna inte bara använder värme utan de är ofta också värmeproducenter. Verksamheten bedrivs oftast som aktiebolag, men också andra bolagsformer används.   

Fjärrvärme produceras lokalt med olika bränslen såsom naturgas, trä, torv, olja eller kol. Under de senaste åren har man försökt upphöra med att använda fossila bränslen. För fjärrvärme kan man också utnyttja nya värmekällor från mark och vattendrag. Dessutom kan värme från industriell produktion utnyttjas antingen som sådan eller med hjälp av värmepumpar. 

Att fjärrvärme är miljövänligt bygger på att större kraftverk kan utnyttja energin i bränslet effektivare. Också metoderna att rena rökgaser är bättre än vid värmeproduktion på fastigheten, vilket garanterar renare luft.

Ur ett energiekonomiskt perspektiv är kraftvärmeproduktion en mycket effektiv metod att producera såväl värme som el. Kraftvärmeproduktionen är ett praktiskt exempel på sådan integration i energisektorn som har som mål att minska skiljelinjerna mellan olika energiformer i framtiden.

Det blir också allt vanligare att stora kommuner inför fjärrkyla, det vill säga produktion och distribution av nedkylningsenergi för luftkonditionering i byggnader.

Läs mer:

Företagare inom värmeproduktion

Kommunsektorns energieffektivitetsavtal (KETS)

Allt sedan 1990-talet har staten och kommunsektorn främjat energisparande och energieffektivitet genom att ingå avtal sinsemellan. Under den första avtalsperioden (2008–2016) täckte kommunsektorns avtal cirka 75 procent av befolkningen. Avtalsförfarandet fortsätter under perioden 2017–2025. Utöver kommunsektorn deltar också näringslivet, fastighetsbranschen och distributörerna av flytande bränslen för uppvärmning.

Höjd energieffektivitet är en viktig del av EU:s klimat- och energipaket som avsåg att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till 2020. I EU:s paket för år 2030 har medlemsländerna dessutom slagit fast 32,5 procent som ett riktgivande effektiviseringsmål för energieffektiviteten. Detta mål är en del av det allmänna målet att sänka utsläppen med 40 procent.

Energin är en viktig kostnadsfaktor i kommunernas verksamhetslokaler, gatubelysning och kommunaltekniska funktioner och den ska hela tiden följas upp. Kommunsektorns energieffektivitetsavtal (KETS) bidrar till att också andra skyldigheter eller viktiga energirelaterade uppgifter blir utförda.

Det är fråga om bland annat byggföreskrifter för nya byggnader, energi- och resurseffektivitet vid offentlig upphandling, energisyner, kommunikation samt energiproduktion och energidistribution. Staten beviljar fortsättningsvis avtalsparterna bidrag för både energisyner och energiinvesteringar.

Genom energieffektivitetsavtalet främjas en fortgående och målmedveten höjning av energieffektiviteten i kommunen eller samkommunen. Vid sidan av energieffektiviteten ingår i avtalet också en höjning av andelen förnybar energi. Avtalet gör det lättare för kommunen eller samkommunen att förverkliga sina egna energi- och klimatmål och det tjänar som sporrande exempel för invånarna och företagen i kommunen.

Läs mer:

Energieffektivitetsavtalen 2017–2025

Kommunerna med i nya energieffektivitetsavtal 2017–2025

Motiva

Energimyndigheten

Anslutarens dokument och energieffektivitetsavtal för kommunsektor

Energistöd

Arbets- och näringsministeriet kan bevilja energistöd inom ramen för sina årliga anslag. Också Europeiska unionen kan bevilja finansiering för energi.  

Kommunernas investeringar i energisparande och energiproduktion

Kommunernas och företagens investeringar i energisparande och produktion av förnybar energi finansieras huvudsakligen av Business Finland (TEKES). Understöd kan sökas kontinuerligt, men alltid innan projektet inleds. Ansökningarna lämnas in elektroniskt.

I energisparinvesteringar som gäller normal teknik prioriteras kommuner och samkommuner som anslutit sig till kommunernas energieffektivitetsavtal. Ansökningar om stora understöd behandlas fortsättningsvis av Arbets- och näringsministeriet.

Inmatningstariff och stöd för elproduktion

Målet att öka andelen förnybar energi fram till 2020 påskyndades med ett system med inmatningstariff och stöd för elproduktion med förnybar energi. Det gällde i begränsad omfattning vindkraft, biogas och skogsflis samt träbränsle inom industrin vid elproduktion. 

Systemet med inmatningstariff har stängts för nya kraftverk år 2017–2021, men inmatningstariffen gäller gamla kraftverk i 12 år från det att rätten har börjat. Energimyndigheten sköter de praktiska ärendena kring inmatningstariffen och produktionsstödet.

Stöd för distributionsinfrastruktur

I syfte att främja eltrafik och användning av biogas i trafiken beviljas stöd för infrastrukturprojekt. Stöd kan sökas av företag, kommuner eller andra sammanslutningar. Energimyndigheten beslutar om beviljandet av infrastrukturstöd utifrån ett årligt anbudsförfarande. 

Stödet är avsett för laddningssystem för bussar och offentliga laddnings- och gastankstationer. Laddningsstationer för arbetstagare på arbetsplatsers parkeringsplatser är inte offentliga och omfattas därför inte av stödet för distributionsinfrastruktur. 

Bidrag för byggande av infrastruktur för laddning av elbilar

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) beviljar sammanslutningar som äger bostadshus understöd för de ändringar i fastigheternas elsystem som laddningsstationer för elbilar kräver. Understödet kan sökas av sammanslutningar som äger ett bostadshus (t.ex. bostadsbolag, hyreshusbolag) samt av parkeringsbolag som ägs av dem. Det finns också stöd för arbetsplatsers laddningsstationer.

Understöd till kommuner som avstår från oljeuppvärmning

Kommuner och kommunala affärsverk kan få understöd för att avstå från oljeuppvärmning. Understödets basnivå är 30 procent av de godtagbara kostnaderna. Om kommunen har anslutit sig till Kommunsektorns energieffektivitetsavtal (KETS), är stödet 35 procent av de godtagbara kostnaderna. 

Understöd kan beviljas för att i kommunalt ägda fastigheter ta bort systemet för oljeuppvärmning och ändra det till andra uppvärmningsformer. Oljeuppvärmningssystemet ska avlägsnas helt och hållet (det får inte bli kvar eller fungera som reservsystem).

Läs mer:

Business Finland

Energimyndigheten

Energieffektivitetsavtal

Energi- och investeringsstöd

Upphandling av infrastrukturstöd för trafik

Understöd för byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar

Understöd till kommunerna för att avstå från oljeuppvärmning (på finska)

Understöd för laddningsstationer för elbilar på arbetsplatser

Energirådgivning

Motiva Ab erbjuder olika konsumentkategorier material, rådgivning och handledning i energifrågor på riksnivå. Byggorganisationer, konsumentorganisationer och många organisationer inom energibranschen samt lokala energibolag bidrar också med rådgivning.

Energirådgivning till konsumenter

Sedan 2010 har det byggts upp en landsomfattande oberoende och bred rådgivning. Då inleddes ett tvåårigt försök med energirådgivning till konsumenter. Det stöddes av Sitra och Arbets- och näringsministeriet och samordnades av Motiva. Försöket har förlängts år för år delvis med statligt stöd genom ministeriet och det har letts av landskapen och de största städerna. För närvarande finansierar Energimyndigheten energirådgivningen i alla landskap på det finländska fastlandet. 

Energikontor

I Finland har man, delvis med stöd från EU, inrättat lokala eller regionala energikontor som ska främja energisparandet och användningen av förnybar energi. Efter en treårig stödperiod har en del av kontoren fortsatt verksamheten med annan projektfinansiering och stöd från kommunen eller landskapet. Energikontoren har handlat initiativrikt med kampanjer och program för enskilda målgrupper. Typiska målgrupper är husbolag, kommuner, småhusbyggare samt små och medelstora företag. 

Reparationsrådgivning

Reparationer av bostadshus är nära förknippade med energiförbrukning. Miljöministeriet har tagit fram en nättjänst som ska underlätta reparationer i husbolag och småhus. Innehållet är sammanställt av experter och riktar sig till boende, ägare och bostadsbolag samt professionella inom fastighetsskötseln. En del kommuners byggnadstillsyn bidrar med rådgivning om byggande och reparationer. Dessutom kan organisationer ha rådgivning för sina medlemmar.

Styrning av mobiliteten

Kommunikationsministeriet/Traficom stöder årligen projektbaserade förslag som främjar hållbar trafik (fotgängar-, kollektiv- och cykeltrafik). I projekten ingår också avsnitt med rådgivning om energianvändning.

Rådgivning om träenergi

Träenergirådgivare har utbildats för skogscentralerna med stöd av Jord- och skogsbruksministeriet. Också titeln bioenergirådgivare har förekommit. Rådgivarna ger service i första hand till skogs- eller gårdsägare.

ManagEnergy ger råd på sina webbsidor

EU:s program "Intelligent Energi - (IEE)" stöder energirådgivningsarbetet i kommunerna och landskapen och då särskilt informationsutbytet mellan medlemsländerna genom sina webbsidor. 

EU-finansieringsrådgivning

EU:s finansieringsrådgivningen samlar in information om Europeiska unionens bidrag, lån, garantier, kapitalinvesteringar, stöd och offentliga upphandlingar samt ger råd och anvisningar om användningen av dem. Syftet med tjänsten är att erbjuda allmän information om EU-finansiering och att främja användningen av den nationellt.

Läs mer:

Energimyndigheten

Motiva

Statsunderstöd

EU-finansieringsrådgivning

Energimyndigheten

Motiva

Statsunderstöd

EU-finansieringsrådgivning

Energiupphandling

Mer information om upphandling och konkurrensutsättning av el, eldningsolja och andra flytande bränslen ger Rådgivningsenheten för offentlig upphandling. Rådgivningsenheten ger också information om upphandling av laddningsstationer.

Läs mer:

Upphandling.fi

Kommunikationsforumet för husteknik – tips för ett energieffektivt underhåll av byggnader

Asuinalue

De som äger och ansvarar för underhållet av byggnader får aktuell information om hur byggnaders energieffektivitet kan förbättras genom att korrekt justera och underhålla värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem.

Materialet från forumet innehåller en checklista över de säsongsrelaterade åtgärderna i systemen, dvs. justerings- och underhållsåtgärder som utförs under olika årstider. Dessutom innehåller materialet rekommendationer om justeringar och inspektioner som ska genomföras med 1–10 års mellanrum samt tips för förbättringar av de tekniska systemen.

Genom intensifierad kommunikation och rådgivning genomförs EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (Energy Performance of buildings Directive, EPBD) nationellt. I Finland har man beslutat att skyldigheterna enligt direktivet ska fullgöras genom att man fortsätter och utvidgar det frivilliga rådgivningsförfarandet i stället för att införa energieffektivitetskontroller av obligatoriska system.

Kommunikationsforumet för husteknik består av ett stort antal aktörer i branschen som tillsammans producerar material och information.

Utöver Kommunförbundet deltar Bioenergi rf, Finsk Energiindustri rf, Helen Ab, Disponentförbundet, Uppvärmningsenergi Föreningen rf, Nuohousalan Keskusliitto ry, RAKLI ry, Sähkö- ja teleurakoitsijaliitto STUL ry, Sisäilmayhdistys ry, Finlands Fastighetsförbund rf, Kylfirmornas Förbund i Finland rf, Suomen lämpöpumppuyhdistys SULPU ry, Suomen LVI-liitto SuLVI ry, Finlands Egnahemsförbund rf, Finlands fastighetstekniska industri och handel rf och VVS Föreningen i Finland rf (VSF).

Forumet samordnas av Motiva och verksamheten genomförs med stöd av Miljöministeriet.

Läs mer på Motivas webbplats:

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman