In house-bolag

Alternativ för organisering av tjänster inom anknutna enheter

Kommunerna har enligt lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) kunnat ordna olika stödtjänster via anknutna enheter i bolagsform. Att låta en anknuten enhet tillhandahålla en tjänst har inte varit upphandling enligt upphandlingslagen, utan ett undantag från lagens tillämpningsområde. 

Upphandling hos en anknuten enhet har endast kunnat göras hos en sådan enhet som uppfyllt definitionen i 15 § i upphandlingslagen. Enligt definitionen har den anknutna enheten inte fått ha privat kapital, ägarna ska ha utövat bestämmande inflytande i bolaget antingen självständigt eller tillsammans och enhetens verksamhet ska nästan uteslutande ha varit inriktad på de ägare som utövar bestämmande inflytande över enheten. 

Användningen av anknutna enheter i form av aktiebolag har dock begränsats genom en lagändring som trädde i kraft 18.6.2026. Enligt lagändringen kan upphandlingar hos en anknuten enhet i aktiebolagsform från och med 1.7.2027 endast göras av en ägare som äger minst 10 procent av aktierna i det anknutna bolaget. I och med lagändringen måste kommunerna se över sina ägarandelar i anknutna enheter i aktiebolagsform. De ägare som äger mindre än 10 procent av aktierna måste antingen ändra sina ägarandelar eller ordna sina tjänster på ett alternativt sätt. 

På denna webbsida görs en kortfattad genomgång av olika alternativ för fördelning av ägarandelar och sätten att tillhandahålla tjänster. Det arrangemang som bäst lämpar sig för den aktuella situationen bör utredas grundligt innan ärendet förs till beslut. I beslutsförslaget bör man lyfta fram de alternativa lösningar som har utretts i ärendet och orsakerna till att man bland de olika lösningsalternativen valt just den aktuella lösningen som förslag för ärendet i fråga. 

Huruvida alternativa tillvägagångssätt är möjliga i praktiken, eller om de är ändamålsenliga, beror på många faktorer. En analys av produktionssätt är ett sätt att jämföra alternativ. En färsk handbok om produktionssättsanalys har publicerats av Hankinta-Suomi (2025): Tuotantotapa-analyysi osana julkisen organisaation toimintaa

Tidsfrister för anknutna enheter

  • 18.6.2026 – lagändringen träder i kraft

    Gränsdatum för vad som räknas till ”kontrakt som ingåtts innan lagen trädde i kraft”. Endast dessa kontrakt kan omfattas av övergångsperioder.

  • 30.9.2026 – anmälan om förlängning till Statskontoret samt nya tidsbegränsade kontrakt.

    Sista dagen för att lämna in anmälan om kontrakt som den upphandlande enheten avser att utnyttja fram till 30.6.2030. Villkoret är att en uppsägning av kontraktet skulle leda till oskäliga konsekvenser eller medföra betydande ekonomiska risker och att det finns tvingande skäl av allmänt intresse för en förlängning. Anmälan görs på Statskontorets Excel-tabell per e-post. Tidsfristen är absolut: anmälan kan inte göras i efterhand.

    Samtidigt är 30.9.2026 den sista dagen för att ingå ett nytt tidsbegränsat kontrakt med en anknuten enhet. Maximitiden för kontraktet är ett år, vilket innebär att kontraktet kan gälla högst till hösten 2027.

  • 30.6.2027 – den allmänna övergångsperioden går ut
    Kontrakt där kravet på 10 procents ägande inte uppfylls och ingen anmälan om förlängning har gjorts, ska sägas upp så att de upphör senast detta datum.
  • 1.7.2027 – kravet på en 10 procents ägarandel tillämpas
    Efter detta är en upphandling som en ägare med mindre än en 10 procents ägarandel gör hos en anknuten enhet enligt förarbetet till upphandlingslagen en lagstridig direktupphandling.
  • 30.6.2030 – sista giltighetsdatum för anmälda kontrakt
    Senaste möjliga giltighetsdatum för ett kontrakt för vilket en anmälan om förlängning gjorts senast 30.9.2026.

Vem anmäler?

Anmälan om förlängning görs till Statskontoret av den upphandlande enhet, dvs. i praktiken den kommun, som vill fortsätta att utnyttja kontraktet. Varje kommun gör anmälan självständigt och skilt för sig. Det är kommunen som fattar beslut om att göra en anmälan och som anmäler. Anmälan kan inte göras av en anknuten enhet.

Enligt 90 § i kommunallagen bestäms befogenhetsfördelningen i förvaltningsstadgan. Kommunerna bör kontrollera sin förvaltningsstadga för att se vem som har befogenhet att besluta om anmälan. Kontrollera särskilt bestämmelserna om ägarstyrning och de allmänna bestämmelserna om kommundirektörens/sektordirektörens beslutanderätt.

I många fall finns det ingen bestämmelse om befogenheter för ägarstyrningen i förvaltningsstadgan. Vid avsaknad av en sådan särskild bestämmelse fattar kommunstyrelsen beslut i ärendet. Enligt 39 § i kommunallagen svarar kommunstyrelsen för ägarstyrningen och samordningen av kommunens verksamhet, och kommunstyrelsen har allmän administrativ behörighet att besluta om att lämna in en anmälan. 

Öppna alla

Fördelning av ägarandelar i aktiebolag med aktieägare som äger mindre än 10 procent av aktierna

Minoritetsaktieägare stannar kvar i bolaget – omfördelning av aktieinnehav

Om bolaget har färre än tio ägare, kan ägarna omfördela sina aktier. Detta innebär att en ägare med ett större aktieinnehav kan sälja aktier till en ägare som har mindre än 10 procent så att den senare uppnår en ägarandel på minst 10 procent.

Dessutom kan aktiebolaget genomföra en riktad aktieemission där endast en del av bolagets aktieägare tecknar nya aktier (detta måste överenskommas på förhand på ett sätt som är bindande för aktieägarna) för att få ägarandelarna till önskad nivå. Hur aktieandelarna ska fås upp till önskad nivå bör avgöras på det sätt som är mest ändamålsenligt för varje enskilt bolag och varje enskild kommun.

Justeringen av aktieägarnas andelar kan också kräva en uppdatering av aktieägaravtalet och/eller bolagsordningen. Dessa ändringar ska registreras hos Patent- och registerstyrelsen (PRS). 

Beslutanderätten i fråga om förvärv eller teckning av aktier bestäms enligt kommunens förvaltningsstadga. 

Det är viktigt att notera att aktier inte bör tecknas om beslutet inte har vunnit laga kraft, eftersom teckningen inte kan återkallas. Därför är det skäl att samordna tidpunkten för teckningen av aktier med det kommunala beslutsfattandet för att undvika besvärligheter. Dessutom kan bolagsstämman, som beslutar om aktieemissionen, också bemyndiga styrelsen att separat besluta om teckningstidpunkten, vilket skulle underlätta processen om besvär anförs över kommunens beslut att teckna aktier. Vid behov kan aktieköpet genomföras så att det träder i kraft och äganderätten till aktierna övergår till köparen först vid en tidpunkt som särskilt antecknats i köpebrevet, under förutsättning att beslutet har vunnit laga kraft. I annat fall kan köpet hävas om beslutet inte vinner laga kraft.

Minoritetsaktieägare avstår från sitt innehav – inlösen av aktier

Om det i en anknuten enhet i aktiebolagsform finns aktieägare som äger mindre än 10 procent av aktierna och det inte är möjligt att omfördela aktierna mellan aktieägarna eller om man inte kan nå enighet om detta, kan en ägare som äger mindre än 10 procent av aktierna avstå från sitt innehav i bolaget om någon av de större aktieägarna är villig att öka sin ägarandel. Lagen kräver inte att någon avstår från sitt delägarskap. Lagen förutsätter att en delägare som äger mindre än 10 procent av aktierna i ett bolag avslutar sina upphandlingskontrakt med bolaget i dess egenskap av anknuten enhet. Kommunen kan trots lagändringen förbli delägare i bolaget med en ägarandel på mindre än 10 procent, men utan upphandling. 

När aktier avyttras måste värdet på aktierna fastställas. I vissa fall har man i aktieägaravtalen förberett sig i förväg inför situationer där en aktieägare avstår från sitt delägarskap. Då ska parterna iaktta de förfaranden som överenskommits i avtalet. Aktiebolagslagen innehåller också bestämmelser som skyddar minoritetsaktieägare. Om någon aktieägare innehar mer än 90 procent av ett bolags samtliga aktier, har en minoritetsaktieägare rätt att kräva inlösen av sina aktier, och på motsvarande sätt har majoritetsaktieägaren rätt att kräva att få lösa in de återstående aktierna som innehas av minoritetsaktieägaren. Om inget avtal har ingåtts om inlösen av eller pris på aktierna, fastställs värdet på aktierna i slutändan på basis av förhandlingar mellan parterna.

Beslutanderätten i fråga om avyttring av aktier bestäms enligt kommunens förvaltningsstadga. Om inget annat har bestämts, är det kommunfullmäktige som i sista hand har beslutanderätt i saken.

När beslut fattas om att avyttra aktier är det skäl att i beslutsfattandet även beakta alternativa arrangemang och hur kommunen avser att tillhandahålla tjänsterna i framtiden. Man kan även ta ställning till dessa frågor i samma paragraf, om kommunens förvaltningsstadga tillåter detta. I så fall bör man dock beakta eventuella framtida besvär i ärendet. I princip är huvudregeln att ett beslut inte ska börja verkställas innan det har vunnit laga kraft. Enligt kommunallagen får ett beslut inte börja verkställas i situationer där begäran om omprövning eller anförande av besvär skulle bli meningslöst till följd av verkställigheten eller om ett organ eller en besvärsmyndighet förbjuder verkställigheten. 

Avslutande av en anknuten enhets verksamhet i sin helhet

Ägarna till en anknuten enhet i aktiebolagsform kan besluta att avstå från att tillhandahålla tjänster via det nuvarande bolaget. Ägarkommunerna kan till exempel besluta att ordna tjänsterna tillsammans i en annan verksamhetsform eller att ordna tjänsterna var för sig. Då kan bolaget besluta att avveckla verksamheten genom ett likvidationsförfarande.

I ett likvidationsförfarande beslutar bolagsstämman om att bolaget ska försättas i likvidation och utser en likvidator för bolaget. Därefter ska 

  • bolagets ekonomiska ställning utredas
  • en behövlig mängd egendom realiseras
  • bolagets skulder betalas
  • ett eventuellt överskott betalas ut till aktieägarna.

Förfarandet tar minst fem månader och omfattar fyra steg:

  • Registrering av likvidationen och likvidatorerna
  • Ansökan om offentlig stämning på borgenärerna
  • Anmälan om aktiebolagets upplösning
  • ​Anmälan om aktiebolagets slutredovisning

Som källa har använts PRS:s webbsida om Upplös­ning av ak­tie­bo­lag

Alternativa sätt att ordna stödtjänster

Om en kommun beslutar att avstå från eller tvingas avstå från sin mindre än 10 procents ägarandel i  en anknuten enhet i aktiebolagsform, måste den sannolikt organisera sina stödtjänster på något annat sätt. Tjänsterna kan

  • tillhandahållas i kommunens egen regi i enlighet med kommunallagen
  • konkurrensutsättas på marknaden, och/eller
  • fortsättningsvis organiseras som offentligt samarbete, men i annan form än via ett aktiebolag.

Alternativa sätt

I egen regi

Kommunen kan tillhandahålla en stödtjänst i egen regi, dvs. med egen personal. De stödtjänster som berörs av ändringen i upphandlingslagen 2026 har ofta varit betydande utkontrakteringar. Därför är det inte säkert att sådana experter som har tillhandahållit tjänsten ingår i kommunens personal i nuläget. Kommunen har inte heller alltid de lokaler som behövs för verksamheten, till exempel när det gäller kök för måltidstjänster eller produktionslokaler för tvätteritjänster. 

Att tillhandahålla tjänsterna i egen regi innebär att ny expertis måste rekryteras och att man måste vara beredd på andra kostnader. Dessa kostnader omfattar, utöver löner och bikostnader för personalen, lokalkostnader, IT-kostnader, inköp av nödvändiga system samt andra material- och förvaltningskostnader. I vissa geografiska områden kan det visa sig vara svårt att rekrytera experter, vilket gör detta till en av de första utmaningarna som avgör kommunens möjligheter att tillhandahålla tjänsten i egen regi.

Konkurrensutsättning på marknaden

Kommunen kan konkurrensutsätta en tjänst på marknaden. Tjänsteupphandlingen ska då konkurrensutsättas som offentlig upphandling enligt upphandlingslagen.

Beredningen av konkurrensutsättningen förutsätter konkurrensutsättningsexpertis. Det är möjligt att anlita en konkurrensutsättningskonsult vid konkurrensutsättningen. Om värdet av konsulttjänsterna för konkurrensutsättningen överstiger 60 000 euro (beräknat på 48 månaders kontraktsvärde), ska även konsulttjänsterna konkurrensutsättas. 

Inför en konkurrensutsättning ska kommunen kunna definiera sitt upphandlingsbehov och bekanta sig med marknadens utbud. I detta sammanhang är det till stor nytta att använda sig av en marknadsdialog. Innan kommunen inleder konkurrensutsättningen och publicerar upphandlingsannonsen kan den diskutera den kommande konkurrensutsättningen med aktörer på marknaden och på så sätt skaffa och ta emot information. Kommunen måste dock i sista hand själv fastslå sina behov, oberoende av diskussionerna i samband med marknadsdialogen. Marknadskartläggningen kan anmälas på annonseringskanalen HILMA. 

Kommunerna kan samarbeta kring konkurrensutsättningar på följande sätt:

  • Konkurrensutsättningar kan genomföras som gemensam upphandling med flera upphandlande enheter. Hankinta-Suomi har gett ut en handbok om gemensam upphandling: Hankinta-Suomi – Opas yhdessä hankkimiseen.
  • Enligt 53 § i kommunallagen kan kommunerna inrätta en gemensam tjänst där tjänsteinnehavaren ansvarar för konkurrensutsättning och avtalshantering
  • Det är också möjligt att anställa en gemensam arbetstagare i arbetsavtalsförhållande så att arbetstagaren har separata anställningsavtal med varje kommun, till exempel på deltid.

Övrigt samarbete mellan offentliga samfund

Tillhandahållande av in house-tjänster via en annan anknuten enhet

Kommunen kan besluta att den fortsätter tillhandahålla en tjänst via en anknuten enhet. Då kan till exempel följande alternativ komma i fråga:

  • bildande av en ny anknuten enhet i aktiebolagsform eller i någon annan bolagsform,
  • övergång till ägarskap och utövande av bestämmande inflytande i ett befintligt anknutet bolag, om möjligt,
  • upplösning av en befintlig anknuten enhet i aktiebolagsform och överföring av verksamheten till en anknuten enhet i en annan bolagsform genom affärsförvärv, eller
  • delning av bolaget i två eller flera bolag eller fusion med ett annat bolag för att uppnå en ägarstruktur som är förenlig med lagen.

Det är möjligt att tillhandahålla tjänster via en anknuten enhet som inte är ett aktiebolag utan begränsningen på 10 procent.

En anknuten enhet i andelslagsform

En anknuten enhets tjänster, s.k. in house-tjänster, kan till exempel organiseras i form av ett andelslag. Ett andelslag är en från medlemmarna fristående juridisk person som uppkommer genom registrering. Andelslagets medlemsantal, antalet andelar och andelskapitalet kan variera. Ett andelslag kan utöver andelskapitalet ha aktiekapital och aktier. 

Liksom i ett aktiebolag ansvarar andelslagets medlemmar och andra innehavare av andelar och aktier inte personligen för andelslagets förpliktelser. I stadgarna kan dock bestämmas om medlemmarnas skyldighet att teckna flera andelar och aktier. Därtill kan medlemmar och andra andels- och aktieägare åläggas att betala extra avgifter till andelslaget. 

Andelslagets stadgar kan innehålla bestämmelser om rätten att bli medlem i andelslaget. Med andra ord torde man genom stadgarna kunna begränsa ägarbasen till offentligt ägda ägare, så att ställningen som anknuten enhet inte äventyras.

Alla andelar medför lika rättigheter i andelslaget. Stadgarna kan också innehålla bestämmelser om att andelslaget har eller kan ha andelar som skiljer sig från varandra i fråga om rättigheter eller skyldigheter. I så fall ska skillnaderna mellan andelarna framgå av stadgarna.   

Medlemskapet i andelslaget kan sägas upp i enlighet med stadgarna. I ett aktiebolag finns ingen sådan mekanism. 

I stadgarna kan det bestämmas att en medlem i andelslaget eller någon annan har rätt att få andelar eller aktier. Stadgarna ska då ange grunderna för denna rätt. Teckningspriset för nya andelar och aktier samt tid och sätt för betalning av det ska bestämmas i stadgarna eller i ett beslut av andelsstämman.

I stadgarna kan det bestämmas att andelsstämman får besluta om extra avgifter för ett i stadgarna angivet behov som framträder under den tid andelslaget är verksamt. Stadgarna ska då också nämna grunderna för betalningsskyldigheten och hur mycket en medlem kan förpliktas att betala i extra avgifter under räkenskapsperioden. En extra avgift återbetalas inte, om inte annat bestäms i stadgarna. 

Ett andelslag avviker alltså i viss mån från aktiebolagsmodellen i fråga om mekanismerna. Om kommunen överväger att organisera tjänster i form av ett andelslag, kan det vara klokt att utnyttja experter på bolagsrätt. 

Tillhandahållande av in house-tjänster i en samkommun

Tjänster som tillhandahålls via en anknuten enhet i aktiebolagsform kan omorganiseras i form av en samkommun. En samkommun är en form av samarbete mellan kommuner, så det är inte möjligt för till exempel ett välfärdsområde att delta i detta samarbete utöver kommunerna. 

En befintlig samkommun

De tjänster som en samkommun tillhandahåller ska framgå av samkommunens grundavtal. En befintlig samkommuns grundavtal omfattar sannolikt inte avtal om stödtjänster som tillhandahålls av en anknuten enhet. 

Om medlemskommunerna i en samkommun skulle besluta att överföra en tjänst som tidigare tillhandahållits av en anknuten enhet till en befintlig samkommun som inrättats för ett annat ändamål, bör överföringen vara ändamålsenlig och inte försvåra fullgörandet av samkommunens tidigare uppgifter. Man bör också bedöma alternativet att bilda en ny samkommun för att sköta den nya uppgiften. 

Om en befintlig samkommuns uppgifter ändras, måste grundavtalet ändras. En ändring av grundavtalet är en fråga för medlemskommunerna, eftersom grundavtalet är ett avtal mellan kommunerna.

Om inte något annat bestäms i grundavtalet kan grundavtalet ändras, om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder en ändring och deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner (57 § i kommunallagen).

Beslut om att ta med en ny medlemskommun innebär alltid också en ändring av grundavtalet. Ändringen ska fattas av medlemskommunernas fullmäktige. Dessutom bör det beaktas att den nya uppgiften förutsätter en ny resursfördelning för samkommunen. 

Mer information om samkommuner

Bildande av en ny samkommun

Kommuner kan komma överens om att låta en samkommun sköta någon uppgift för deras räkning. En samkommun är en från sina medlemskommuner fristående och självständig offentligrättslig juridisk person med ett verksamhetsområde som framgår av grundavtalet. Samkommunen har egna organ och egen personal. Den är en form av offentligrättsligt samarbete mellan kommuner. 

En samkommun bildas genom ett grundavtal som medlemskommunernas fullmäktige godkänner. Den sköter för sina medlemskommuners räkning de uppgifter som framgår av grundavtalet.

Tillhandahållande av in house-tjänster enligt modellen med en ansvarig kommun

Former för offentligrättsligt samarbete mellan kommuner är

  • ett gemensamt organ, dvs. modellen med en ansvarig kommun (51–52 §)
  • en gemensam tjänst (53 §)
  • ett avtal om skötseln av en myndighetsuppgift (54 §)

I dessa samarbetsformer bildas inte någon från medlemskommunerna fristående juridisk person, såsom i fråga om en samkommun, utan en av de kommuner som deltar i samarbetet väljs till ansvarig kommun. Det är då fråga om ett avtalsbaserat samarbete.

Ett samarbete enligt 49 § i kommunallagen är inte begränsat till lagstadgade uppgifter: kommuner och samkommuner kan med stöd av avtal sköta sina uppgifter tillsammans, och detta omfattar både kommunens obligatoriska uppgifter (lagstadgade) och frivilliga uppgifter (som kommunen själv åtagit sig). De funktioner som ordnas via anknutna enheter är i regel stödfunktioner som hör till kommunens frivilliga uppgifter. 

Enligt 51 § i kommunallagen kan kommunerna inrätta ett gemensamt organ som kan ansvara för att tillhandahålla tjänster för de deltagande kommuners räkning. Den kommun som sköter uppgiften kallas ansvarig kommun. 

Om en kommun överför organiseringsansvaret för sina stödtjänster till en ansvarig kommun, innebär det samtidigt att kommunen avstår från all beslutanderätt i fråga om tjänsterna. I och med överföringen av uppgiften beslutar den kommun som är ansvarig kommun om tjänsternas omfattning och prioritering samt om användningen av finansieringen. En kommun som överväger att överlåta en uppgift bör analysera om det i praktiken är möjligt att avstå från beslutsfattandet i fråga om innehållet i stödtjänsten. 

Mer information om samarbetsavtal.

Beakta även personalaspekterna

Många av de alternativa samarbetsformer som beskrivs ovan omfattar personalfrågor. 

Viktiga frågor för ett nytt privaträttsligt bolag är anslutningen till ett arbetsgivarförbund samt det kollektivavtal som tillämpas på basis av detta. Det faktum att KT:s så kallade allmänna tjänstesektor (cirka 90 % av medlemsföretagen) har ett sektorsövergripande kollektivavtal för olika yrkesgrupper (FÖRKA) underlättar hanteringen av personalfrågor. Det är värt att överväga organisationstillhörigheten som en del av helhetsplanen för organiseringen av verksamheten, eftersom det kan vara mycket svårt att i efterhand göra arbetsvillkoren förenliga med lag och avtal.

KT:s kollektivavtal och medlemstjänster erbjuder de organisationer som omfattas av dem kontinuitet i skötseln av personalfrågor. Medlemskapet överförs dock inte automatiskt till ett nytt bolag (aktiebolag, stiftelse eller andelslag), utan det måste ansökas separat i samband med att det nya bolaget inleder sin verksamhet. I frågor som gäller pensionsärenden kan man vända sig till de sakkunniga vid KEVA.

Bakgrund till regleringen av anknutna enheter

Beredning av ändringarna i regleringen om anknutna enheter
Beskrivning av förberedelsefaserna

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman
juridik
offentliga upphandlingar

Kommunpolitikern Live

Kommunpolitikern Live är en serie webbinarier om kommunalt beslutsfattande, ledarskap, organisation, demokrati och förtroendevalda som anordnas av Finlands Kommunförbund.

Mer info och anmälan >

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.