Kommunens och välfärdsområdets förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare – perspektiv på jäv

Webbsidan har uppdaterats och kompletterats 1.6.2023 kl. 11.00.

Kommunerna måste i enlighet med jävsbestämmelserna i kommunallagen och förvaltningslagen beakta eventuella jäv som beror på dubbelroller. Jäv innebär att en person har ett sådant förhållande till ett enskilt ärende eller parterna i det att det kan äventyra personens opartiskhet vid handläggningen av ärendet.

Bestämmelser om jäv i kommunalförvaltningen finns i 97 § i kommunallagen som innehåller hänvisningar till 28 § i förvaltningslagen.

Kommunförbundets webbplats erbjuder nyttig information om jäv.

Den förtroendevaldas dubbelroll

Lagen gör det möjligt att delta i både kommunens och välfärdsområdets verksamhet samtidigt. En person kan därför ha förtroendeuppdrag, tjänsteuppdrag eller arbetsuppgifter både i kommunen och inom välfärdsområdet. Kommunerna måste i enlighet med jävsbestämmelserna i kommunallagen och förvaltningslagen beakta eventuella jäv som beror på dubbelrollerna.

Nedan ger vi rekommendationer särskilt om jäv till följd av dubbla uppdrag.

1. När en fullmäktigeledamot inte är jävig på grund av dubbelroll

En fullmäktigeledamot är inte jävig i kommunfullmäktige (enbart) på den grunden att han eller hon sköter förtroendeuppdrag i eller är anställd hos ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning.

En ledamot i kommunfullmäktige eller samkommunens högsta organ är endast jävig att behandla ett sådant ärende som gäller ledamoten personligen eller någon som är närstående till ledamoten enligt 28 § 2 och 3 mom. i förvaltningslagen (97 § i kommunallagen).

2. Jäv för andra förtroendevalda samt tjänsteinnehavare och arbetstagare

Enligt 97 § i kommunallagen finns bestämmelserna om jäv för andra förtroendevalda, revisorerna samt tjänsteinnehavare och arbetstagare i 27–30 § i förvaltningslagen. Allmän information om jäv i styrelsen och nämnderna finns på vår webbplats.

Nedan går vi igenom några situationer där dubbelrollen kan orsaka jäv:

Tillämpning av samfundsjäv

Enligt 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen är en person jävig om personen eller en i 2 mom. 1 punkten avsedd närstående till honom eller henne är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ eller är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning i en sådan sammanslutning eller stiftelse eller sådant statligt affärsverk eller sådan statlig inrättning som är part eller för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada.

Med sammanslutning avses i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen också ett välfärdsområde, som är ett offentligrättsligt samfund. Detta innebär att ledamöter i en kommuns eller samkommuns styrelse eller nämnd som samtidigt är ledamöter i välfärdsområdesstyrelsen är jäviga i kommunens beslutsfattande i sådana ärenden där välfärdsområdet i fråga är part. Det samma gäller i en situation där avgörandet i ett ärende kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för välfärdsområdet.

I praktiken kan jäv alltså föreligga på grund av samfundsjäv till exempel när ett kommunalt organ (annat än fullmäktige) behandlar välfärdsområdets yrkanden i ett tvistemål.

Kommunförbundet rekommenderar att när ärenden som gäller välfärdsområdet behandlas i kommunens eller samkommunens styrelse eller i en nämnd, ska ledamöterna i välfärdsområdets styrelse samt de närstående till dem som avses i 28 § 2 mom. 1 punkten i förvaltningslagen jäva sig i enlighet med försiktighetsprincipen.

Styrelsen och nämnder: en fullmäktigledamot är inte jävig i ett ärende där den egna organisationen är part eller kan förvänta sig "synnerlig nytta eller skada”

Det bör noteras att varken välfärdsområdesfullmäktige eller kommunfullmäktige motsvarar ”styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ” i den mening som avses i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen. En ledamot i välfärdsområdesfullmäktige är således inte med stöd av samfundsjäv jävig att i en kommuns styrelse eller nämnd behandla ärenden där välfärdsområdet är part eller där avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för välfärdsområdet.

Bestämmelser om undantag gällande samfundsjäv finns i kommunallagen (97 § 4 mom.). Undantaget tillämpas på sådana förtroendevalda, tjänsteinnehavare eller arbetstagare i kommunen som också leder ett kommunalt affärsverk eller en samkommun. I detta fall är de förtroendevalda inte jäviga på grund av samfundsjäv.

Tillämpning av anställningsjäv

En person är jävig på grund av anställnings- eller uppdragsjäv om han eller hon står i anställningsförhållande eller i sådant uppdragsförhållande som har samband med det föreliggande ärendet till en part eller till någon organisation för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada (28 § 1 mom. 4 punkten i förvaltningslagen).

Ett anställningsförhållande till kommunen gör dock inte en förtroendevald, tjänsteinnehavare eller arbetstagare jävig i ett ärende där kommunen är part. På motsvarande sätt blir den som är anställd av en kommun inte jävig i ett ärende där kommunen är part.

Om en förtroendevald på grundval av sitt anställningsförhållande har föredragit eller annars på motsvarande sätt handlagt ärendet, är den förtroendevalda dock jävig (97 § 3 mom. i kommunallagen). Att personen på motsvarande sätt har handlagt ärendet innebär närmast att han eller hon har berett ärendet eller haft möjlighet att påverka beredningen. Lagen förbjuder alltså en person att ha två olika roller i behandlingen av ett ärende: den som har handlagt ett ärende i egenskap av tjänsteinnehavare får inte senare behandla samma ärende i egenskap av förtroendevald.

Undantaget från anställningsjäv gäller endast situationer inom samma kommun eller samkommun. Om däremot en annan kommun eller samkommun är part, bedöms jävsfrågan för dem som är anställda i kommunen eller samkommunen enligt samma grunder som för anställda i andra externa sammanslutningar.

Kommunförbundet framhåller att en person som är anställd i ett välfärdsområde och som är ledamot i en kommuns eller samkommuns styrelse eller nämnd är jävig att delta i behandlingen av ett ärende där välfärdsområdet i fråga är part. Detsamma gäller om avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för välfärdsområdet.

I praktiken kan jäv uppstå till exempel i ett ärende som gäller ett avtal mellan en kommun eller samkommun och ett välfärdsområde.

Tjänstledighet och bisyssla

Om en person är tjänstledig från en kommun, en samkommun eller ett välfärdsområde, är det skäl att tillämpa anställningsjäv enligt försiktighetsprincipen.

En tjänsteinnehavare kan också ha en bisyssla. Då står personen i anställningsförhållande till bisysslans arbetsgivare. Ett anställningsförhållande till en part eller intressent – alltså till en aktör för vilken avgörandet i ett ärende kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada – medför att den anställde är jävig att delta i behandlingen av ärenden som gäller hans eller hennes arbetsgivare.

Tillämpning av jäv enligt generalklausulen

En person är jävig enligt generalklausulen om tilltron till hans eller hennes opartiskhet äventyras av något annat särskilt skäl (28 § 1 mom. 7 punkten i förvaltningslagen). Ett villkor för tillämpningen av denna jävsgrund är att en utomstående person kan se ett skäl till att en persons opartiskhet äventyras. Skälet till att opartiskheten äventyras ska vara ungefär lika vägande som de särskilt reglerade jävsgrunderna.

Vid bedömningen av ett eventuellt jäv för en kommunal förtroendevald bör man beakta att en förtroendevald ska främja kommunens och invånarnas intressen samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget förutsätter (69 § 2 mom. i kommunallagen).

Vid bedömningen av jäv för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska personens uppgifter och ställning i kommunen beaktas på motsvarande sätt. Om en tjänsteinnehavare till exempel deltar i ledningen av kommunen, är han eller hon även ansvarig inför kommunen för sin verksamhet. Då kan tjänsteinnehavarens tjänsteansvar, som anses innefatta en skyldighet att iaktta objektivitetsprincipen, stå i konflikt med det ansvar och de skyldigheter som tjänsteinnehavaren skulle ha i en annan roll, till exempel i ett välfärdsområdes organ.

 

Läs mer

I Kommunförbundets webbtjänst

Mer på webben

Tillämplig lagstiftning (Finlex)

Hyvin Oy:n logo

I frågor som gäller vård och räddningsväsendet betjänas du av Hyvil

Våra sakkunnigtjänster inom social- och hälsovård samt räddningsväsendet har överförts till Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab 1.1.2023. Innehållet på dessa webbplatser uppdateras inte längre.

lateral-image-left
Läs mer om dessa teman

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.

Mindre byråkrati, mer fungerande tjänster

Men vilka normer kunde avvecklas? Samla in onödiga normer nu i november och december 2023! Kommunförbundet manar alla städer och kommuner  till insamling av normer som kunde avvecklas. Läs mera.

Förändringar i kommunernas anvisningar för sökande av ändring

I kommunernas besvärsanvisningar ska två förändringar som skett sommaren 2023 beaktas.

Bekanta dig med rådgivning.