Statsandelar

Staten deltar via statsandelssystemet i finansieringen av den lagstadgade basservice som kommunerna tillhandahåller. Statsandelarna utgör den viktigaste delen av det statsbidragssystem som riktar sig till kommunerna. Statsandelarna bestäms på kalkylerade grunder och de betalas automatiskt till kommunerna utan några särskilda ansökningar. Dessutom kan kommunerna beviljas statsunderstöd på ansökan.

Skillnaden mellan kostnaderna för serviceproduktionen och skatteinkomsterna kan variera en hel del från kommun till kommun bland annat till följd av olikheter i befolkningens åldersstruktur och omständigheterna. Statsandelssystemets syfte är att i hela landet trygga en jämn tillgång på den offentliga service som kommunerna ansvarar för så att medborgarna oberoende av var de bor kan få basservice på en viss nivå mot en rimlig skattebörda.

Systemet kompletteras av en behovsprövad höjning av statsandelen för kommuner med tillfälliga ekonomiska svårigheter. 

Statsandelen är en generell inkomstpost som inte har öronmärkts för någon viss service. Varje kommun beslutar självständigt om hur den använder sina statsandelar och sina skatteinkomster. Den ekonomiska nyttan blir därmed större ju kostnadseffektivare kommunen kan ordna verksamheten.

 

Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt av två delar: 

  1. statsandelen för kommunal basservice (lag 618/2021), som administreras av Finansministeriet, och 
  2. statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet (lag 1705/2009), som administreras av Undervisnings- och kulturministeriet. 

Av dessa har statsandelen för basservice, som administreras av Finansministeriet, större ekonomisk betydelse.

Även om den administrativa indelningen verkar antyda något annat, bestäms merparten av statsandelsfinansieringen för kommunernas småbarnspedagogik och grundläggande utbildning på basis av kalkyleringsfaktorerna för statsandelen för basservice, som administreras av Finansministeriet.

Statsandelen för basservice består av utjämning av skillnaderna i kostnader mellan kommunerna och en utjämning av inkomstbasen. Grunden för beräkningen av skillnaderna i kostnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. Inkomstbasen jämnas ut genom utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna.

Som en separat del av den egentliga statsandelen för basservice betalas också ersättning för skatteförluster till kommunerna.

Statsandelsfinansieringen från Finansministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet betalas till kommunerna och övriga mottagare som en klumpsumma senast den 11 varje månad.

 

Välfärdsområdesreformen medförde betydande förändringar i statsandelssystemet

Vid början av 2023 överfördes social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet till välfärdsområdena. Reformen finansieras genom att det belopp som motsvarar kommunernas kostnader för de överförda tjänsterna före reformen överförs till välfärdsområdena. Kommunernas statsandelar skars ned med två tredjedelar för att finansiera reformen, men den enskilda kommunens andel av nedskärningen varierar.

Till statsandelssystemet fogades en permanent förändringsbegränsning och en utjämning av systemändringen. Avsikten med dem är begränsa de förändringar i balansen i kommunekonomin som förorsakas av överföringen av kostnaderna och inkomsterna för social- och hälsovården samt räddningsväsendet.

Dessa poster räknas ut som en del av statsandelen för basservice. På riksnivå är konsekvenserna för kommunerna kostnadsneutrala, men för en enskild kommun kan posterna spela en viktig roll med tanke på statsandelsnivån.

 

Videor om kalkylerna för vårdreformen

Vi har gjort åtta videor om finansieringskalkylerna för vårdreformen. Du kan titta på alla videoklipp här.

 

Öppna alla

Statsandel för kommunal basservice

Lagen om statsandel för kommunal basservice trädde i kraft 2010. Lagstiftningen om statsandelar för basservice ändrades senast år 2015. Då gällde ändringen grunderna för bestämmande av statsandelen. I början av 2023 uppdaterades lagen om statsandelar för basservice med anledning av att välfärdsområdena inledde verksamheten. Då upphörde kommunernas organiserings- och finansieringsansvar för social- och hälsovårdsväsendets och räddningsväsendets tjänster. Detta påverkade beloppet på och beräkningsgrunderna för kommunernas statsandelar.

I statsandelen för kommunal basservice ingår

  • småbarnspedagogik
  • förskola och grundläggande utbildning 
  • bibliotek 
  • allmän kulturverksamhet 
  • grundläggande konstundervisning som finansieras per invånare.
     

Också systemet med hemkommunsersättning inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna utgör en del av statsandelen för kommunal basservice. Dessutom ingår tilläggsdelar samt tillägg och avdrag som ska beaktas i statsandelen. I tilläggen och avdragen ingår social- och hälsovårdsposterna, dvs. förändringsbegränsningen och utjämningen av systemändringen.

Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och ersättning för förlorade skatteinkomster

Kommunernas inkomstbas jämnas ut genom utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Utjämningen ingår i statsandelen för kommunal basservice. Som namnet säger baseras utjämningen på kommunens kalkylerade skatteinkomst, och den antingen ökar eller minskar den statsandel som beviljats kommunen.

De kalkylerade skatteinkomster som ligger till grund för utjämningen omfattar kommunens kalkylerade kommunalskatt, kommunens andel av samfundsskatten och hälften av fastighetsskatten. Ett undantag utgörs av fastighetsskatten på kraftverk. Fastighetsskatten för kärnkraftverk ingår i utjämningsposten i sin helhet, men fastighetsskatten för andra kraftverk beaktas inte i utjämningen.

När den skatteinkomstbaserade utjämningen av statsandelen beräknas, används en genomsnittlig kommunalskattesats för hela landet. En enskild kommun kan därför inte påverka sitt utjämningstillägg eller utjämningsavdrag genom att ändra sin skattesats.

Om den kalkylerade skatteinkomsten är mindre än utjämningsgränsen får kommunen ett utjämningstillägg. Det motsvarar 90 procent av skillnaden mellan kommunens skatteinkomst och utjämningsgränsen. Om kommunens kalkylerade skatteinkomst är större än utjämningsgränsen görs däremot ett utjämningsavdrag från statsandelen. Utjämningsavdraget är 10 procent av det belopp som överstiger utjämningsgränsen. Utjämningsgränserna ändrades från början av 2023.

År 2023 får 258 kommuner utjämningstillägg i statsandelarna, sammanlagt cirka 921 miljoner euro. Antalet kommuner som får utjämningsavdrag är 35 och avdragsbeloppet uppgår till cirka -102 miljoner euro.

Lag om statsandel för kommunal basservice, 26 §

Artikel om ämnet på Finansministeriets webbplats (på finska)

 

Ersättning för förlorade skatteinkomster

Från och med år 2020 har ersättningen för förlorade skatteinkomster avskilts från statsandelen för kommunal basservice och betalats från ett eget moment under Finansministeriet. Ändringen förenklar systemet och ökar transparensen.

Ersättningen för förlorade skatteinkomster gäller avdrag från kommunalskatten som riksdagen bestämt om. Avdragen minskar intäkterna från kommunalskatten av orsaker som kommunerna inte råder över.

Alla förluster till följd av skatteavdragen ersätts inte, endast de ändringar i beskattningsgrunderna som genomförts sedan 2010 beaktas. Kommunen får ett belopp som motsvarar kommunens förlorade skatteinkomster.

Lag om statsandel för kommunal basservice, 33 §

Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet

Den mest betydande delen i finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är den finansiering enligt pris per enhet som beviljas huvudmännen för gymnasieutbildning och yrkesutbildning. 

Dessutom beviljar Undervisnings- och kulturministeriet tilläggsfinansiering per elev inom den grundläggande utbildningen och finansiering för annan undervisnings- och kulturverksamhet.

Tilläggsfinansiering per elev inom den grundläggande utbildningen beviljas för

  • påbyggnadsundervisning
  • förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen
  • förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga
  • elever som omfattas av förlängd läroplikt inom den grundläggande utbildningen
  • tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning
  • tillägg för flexibel grundläggande utbildning

Dessutom beviljas finansiering för 

  • inledande av verksamhet som privat anordnare av grundläggande utbildning
  • utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands
  • morgon- och eftermiddagsverksamhet
  • grundläggande konstundervisning
  • idrottsverksamhet och ungdomsarbete och
  • museer, teatrar och orkestrar

Från den statsandel för undervisnings- och kulturverksamhet som betalas till kommunerna avdras självfinansieringsandelen per invånare för gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Yrkesutbildningen sköts huvudsakligen av samkommunerna för utbildning och när denna finansiering riktas direkt till samkommunerna, blir statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet i de flesta kommuner negativ i statsandelskalkylerna.

Utbildningsstyrelsen: Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet

Hemkommunsersättningar

Utbildningsanordnaren har rätt till hemkommunsersättning när en elev fullgör sin läroplikt inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning som anordnas av någon annan kommun än elevens hemkommun. Också kostnaderna för dem som saknar hemkommun i Finland (t.ex. utlänningar som tillfälligt befinner sig i landet) ersätts via systemet med hemkommunsersättning.

Systemet med hemkommunsersättning existerar för att elevens hemkommun får statsandel för eleven. Man kan gå i skola annanstans än i hemkommunen av många skäl. Systemet med hemkommunsersättning minskar behovet av avtal och fakturering mellan kommunerna. Hemkommunsersättningen bestäms enligt elevens ålder.

Utgifterna för och inkomsterna av hemkommunsersättningarna beaktas på central nivå vid utbetalningen av statsandelar. Kommunen behöver alltså inte fakturera hemkommunsersättningarna själv. Utgifter för hemkommunsersättningar ger ett avdrag och inkomster ger ett tillägg i den statsandel för kommunal basservice som beviljas kommunen.

I kommunens bokföring behandlas hemkommunsersättningarna dock inte som statsandelar utan de tas upp i budgeten och bokslutet som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster. Lagbestämmelserna om hemkommunsersättning finns i 7 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice.

Utlåtande 93: Behandling av statsandelar, hemkommunsersättningar och återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd i kommunens bokföring
Bokföringsnämndens kommunsektion 23.2.2010

 

Hemkommunsersättningar inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Inkomsterna och utgifterna av hemkommunsersättningarna baserar sig på hemkommunsersättningens grunddel som Finansministeriet fastställer årligen samt det elevantal per 31.12 som utbildningsanordnaren uppgett i insamlingen av uppgifter för hemkommunsersättningar (till och med 2022). Från 2023 tidigareläggs tidpunkten för insamlingen av uppgifter från årets sista dag till den 15 december. Riksdagen har godkänt propositionen om tidigareläggningen (RP 164/2021 rd) och lagen trädde i kraft 1.1.2022. Hemkommunsersättningen 2023 baserar sig därmed på elevuppgifter per 15.12.2021.

Hemkommunsersättningen =
   0,61 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 6-åringar
+ 1,00 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 7–12-åringar
+ 1,60 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 13–15-åringar

Uppgifterna om elever inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samlas in för hemkommunsersättningarna genom informationsresursen KOSKI, som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. Statistikcentralen samkör uppgifterna om elevernas hemkommun med uppgifterna ur befolkningsregistret. Hemkommunsersättningen bestäms enligt situationen vid utgången av året före det år som föregått finansåret. Till exempel baserar sig hemkommunsersättningarna för 2023 på elevuppgifter enligt situationen i slutet av 2021.

 

Ersättning för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen

Finlands Kommunförbund har 14.12.2022 i ett cirkulär (13/2022) gett en rekommendation om fastställande av ersättningen för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen år 2022.

I lagen om statsandel för kommunal basservice föreskrivs att när en elev som är placerad på det sätt som avses i barnskyddslagen får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är elevens hemkommun skyldig att betala ersättning för kostnaderna till den kommun eller en annan utbildningsanordnare som ordnar undervisningen. Betalningsskyldigheten baserar sig på lag och det behövs inget särskilt avtal om detta mellan kommunerna.

Utbildningsanordnaren har rätt att fakturera elevens hemkommun för de kostnader eleven orsakar enligt upphovsprincipen. Kostnaderna ska vara direkta, nödvändiga och motiverade samt gälla ordnandet av undervisning och anknytande stöd uttryckligen för den placerade eleven. Grunderna för beräkningen av ersättningen ska framgå av fakturan eller en bilaga till den.

Behovsprövad höjning av statsandelen

En kommuns statsandel kan på ansökan höjas efter prövning inom ramen för statsbudgeten, om kommunen i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer som påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden.

Ett villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Planen ska bifogas ansökan om höjning av statsandelen. För beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen kan även ställas andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. Om planen eller de villkor som ställts inte har iakttagits, kan höjning av statsandelen under de följande åren utebli eller beviljas till nedsatt belopp.

Det belopp som motsvarar de sammanlagda höjningarna av statsandelen enligt prövning dras av från statsandelarna till kommunerna. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. (Lag om statsandel för kommunal basservice, 27 §)

Statsrådet beslutade 17.11.2022 bevilja 15 kommuner behovsprövad höjning av statsandelen till ett sammanlagt belopp av 10 miljoner euro. Ansökan lämnades in av 59 kommuner, som ansökte om sammanlagt 70 miljoner euro. Finansministeriets pressmeddelande 17.11.2022

År 2021 beviljades 30 kommuner sammanlagt 30 miljoner euro i behovsprövad höjning av statsandelen. Ansökan lämnades in av 82 kommuner som ansökte om sammanlagt 146 miljoner euro. FM:s pressmeddelande 25.11.2021

År 2020 beviljades 66 kommuner sammanlagt 60 miljoner euro i behovsprövad höjning av statsandelen. Ansökan lämnades in av 149 kommuner som ansökte om sammanlagt nästan 346 miljoner euro. 

År 2019 delades 10 miljoner euro ut till 21 kommuner. Antalet sökande var då 89.

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman
ekonomi
statsandelar
statsandelssystemet

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.

Mindre byråkrati, mer fungerande tjänster

Men vilka normer kunde avvecklas? Samla in onödiga normer nu i november och december 2023! Kommunförbundet manar alla städer och kommuner  till insamling av normer som kunde avvecklas. Läs mera.