Statsandelar

Kommunernas inkomstbas jämnas ut genom utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Utjämningen ingår i statsandelen för kommunal basservice. Som namnet säger baseras utjämningen på kommunens kalkylerade skatteinkomst, och den antingen ökar eller minskar den statsandel som beviljats kommunen.

De kalkylerade skatteinkomster som ligger till grund för utjämningen omfattar kommunens kalkylerade kommunalskatt, kommunens andel av samfundsskatten och hälften av fastighetsskatten. Ett undantag utgörs av fastighetsskatten på kraftverk. Fastighetsskatten för kärnkraftverk ingår i utjämningsposten i sin helhet, men fastighetsskatten för andra kraftverk beaktas inte i utjämningen.

När den skatteinkomstbaserade utjämningen av statsandelen beräknas, används en genomsnittlig kommunalskattesats för hela landet. En enskild kommun kan därför inte påverka sitt utjämningstillägg eller utjämningsavdrag genom att ändra sin skattesats.

Om den kalkylerade skatteinkomsten är mindre än utjämningsgränsen får kommunen ett utjämningstillägg. Det motsvarar 90 procent av skillnaden mellan kommunens skatteinkomst och utjämningsgränsen. Om kommunens kalkylerade skatteinkomst är större än utjämningsgränsen görs däremot ett utjämningsavdrag från statsandelen. Utjämningsavdraget är 10 procent av det belopp som överstiger utjämningsgränsen. Utjämningsgränserna ändrades från början av 2023.

År 2023 får 258 kommuner utjämningstillägg i statsandelarna, sammanlagt cirka 921 miljoner euro. Antalet kommuner som får utjämningsavdrag är 35 och avdragsbeloppet uppgår till cirka -102 miljoner euro.

Lag om statsandel för kommunal basservice, 26 §

Artikel om ämnet på Finansministeriets webbplats (på finska)

Ersättning för förlorade skatteinkomster

Från och med år 2020 har ersättningen för förlorade skatteinkomster avskilts från statsandelen för kommunal basservice och betalats från ett eget moment under Finansministeriet. Ändringen förenklar systemet och ökar transparensen.

Ersättningen för förlorade skatteinkomster gäller avdrag från kommunalskatten som riksdagen bestämt om. Avdragen minskar intäkterna från kommunalskatten av orsaker som kommunerna inte råder över.

Alla förluster till följd av skatteavdragen ersätts inte, endast de ändringar i beskattningsgrunderna som genomförts sedan 2010 beaktas. Kommunen får ett belopp som motsvarar kommunens förlorade skatteinkomster.

Lag om statsandel för kommunal basservice, 33 §

Den mest betydande delen i finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är den finansiering enligt pris per enhet som beviljas huvudmännen för gymnasieutbildning och yrkesutbildning. 

Dessutom beviljar Undervisnings- och kulturministeriet tilläggsfinansiering per elev inom den grundläggande utbildningen och finansiering för annan undervisnings- och kulturverksamhet.

Tilläggsfinansiering per elev inom den grundläggande utbildningen beviljas för

• påbyggnadsundervisning
• förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen
• förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga
• elever som omfattas av förlängd läroplikt inom den grundläggande utbildningen
• tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning
• tillägg för flexibel grundläggande utbildning

Dessutom beviljas finansiering för 

• inledande av verksamhet som privat anordnare av grundläggande utbildning
• utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands
• morgon- och eftermiddagsverksamhet
• grundläggande konstundervisning
• idrottsverksamhet och ungdomsarbete och
• museer, teatrar och orkestrar

Från den statsandel för undervisnings- och kulturverksamhet som betalas till kommunerna avdras självfinansieringsandelen per invånare för gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Yrkesutbildningen sköts huvudsakligen av samkommunerna för utbildning och när denna finansiering riktas direkt till samkommunerna, blir statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet i de flesta kommuner negativ i statsandelskalkylerna.

Utbildningsstyrelsen: Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet

Utbildningsanordnaren har rätt till hemkommunsersättning när en elev fullgör sin läroplikt inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning som anordnas av någon annan kommun än elevens hemkommun. Också kostnaderna för dem som saknar hemkommun i Finland (t.ex. utlänningar som tillfälligt befinner sig i landet) ersätts via systemet med hemkommunsersättning.

Systemet med hemkommunsersättning existerar för att elevens hemkommun får statsandel för eleven. Man kan gå i skola annanstans än i hemkommunen av många skäl. Systemet med hemkommunsersättning minskar behovet av avtal och fakturering mellan kommunerna. Hemkommunsersättningen bestäms enligt elevens ålder.

Utgifterna för och inkomsterna av hemkommunsersättningarna beaktas på central nivå vid utbetalningen av statsandelar. Kommunen behöver alltså inte fakturera hemkommunsersättningarna själv. Utgifter för hemkommunsersättningar ger ett avdrag och inkomster ger ett tillägg i den statsandel för kommunal basservice som beviljas kommunen.

I kommunens bokföring behandlas hemkommunsersättningarna dock inte som statsandelar utan de tas upp i budgeten och bokslutet som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster. Lagbestämmelserna om hemkommunsersättning finns i 7 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice.

Utlåtande 93: Behandling av statsandelar, hemkommunsersättningar och återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd i kommunens bokföring
Bokföringsnämndens kommunsektion 23.2.2010

Hemkommunsersättningar inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Inkomsterna och utgifterna av hemkommunsersättningarna baserar sig på hemkommunsersättningens grunddel som Finansministeriet fastställer årligen samt det elevantal per 31.12 som utbildningsanordnaren uppgett i insamlingen av uppgifter för hemkommunsersättningar (till och med 2022). Från 2023 tidigareläggs tidpunkten för insamlingen av uppgifter från årets sista dag till den 15 december. Riksdagen har godkänt propositionen om tidigareläggningen (RP 164/2021 rd) och lagen trädde i kraft 1.1.2022. Hemkommunsersättningen 2023 baserar sig därmed på elevuppgifter per 15.12.2021.

Hemkommunsersättningen =
   0,61 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 6-åringar
+ 1,00 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 7–12-åringar
+ 1,60 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 13–15-åringar

Uppgifterna om elever inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samlas in för hemkommunsersättningarna genom informationsresursen KOSKI, som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. Statistikcentralen samkör uppgifterna om elevernas hemkommun med uppgifterna ur befolkningsregistret. Hemkommunsersättningen bestäms enligt situationen vid utgången av året före det år som föregått finansåret. Till exempel baserar sig hemkommunsersättningarna för 2023 på elevuppgifter enligt situationen i slutet av 2021.

Ersättning för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen

Finlands Kommunförbund har 14.12.2022 i ett cirkulär (13/2022) gett en rekommendation om fastställande av ersättningen för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen år 2022.

I lagen om statsandel för kommunal basservice föreskrivs att när en elev som är placerad på det sätt som avses i barnskyddslagen får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är elevens hemkommun skyldig att betala ersättning för kostnaderna till den kommun eller en annan utbildningsanordnare som ordnar undervisningen. Betalningsskyldigheten baserar sig på lag och det behövs inget särskilt avtal om detta mellan kommunerna.

Utbildningsanordnaren har rätt att fakturera elevens hemkommun för de kostnader eleven orsakar enligt upphovsprincipen. Kostnaderna ska vara direkta, nödvändiga och motiverade samt gälla ordnandet av undervisning och anknytande stöd uttryckligen för den placerade eleven. Grunderna för beräkningen av ersättningen ska framgå av fakturan eller en bilaga till den.