Idrotts- och motionstjänster
Skapande av allmänna förutsättningar för motion och idrott
Kommunen ansvarar för att skapa förutsättningarna
Kommunerna har i uppgift att skapa allmänna förutsättningar för motions- och idrottsutövning på det lokala planet. Kommunerna ska skapa dessa förutsättningar genom att
- tillhandahålla motions- och idrottstjänster samt ordna motionsverksamhet som främjar hälsan och välbefinnandet med beaktande av olika målgrupper
- stödja medborgarverksamhet
- uppföra och upprätthålla idrottsanläggningar
Att skapa förutsättningar för motions- och idrottsutövning kräver samarbete mellan kommunens olika sektorer. Idrottsväsendet samarbetar vanligen med
- social- och hälsovårdsväsendet,
- undervisningsväsendet,
- ungdoms- och kulturväsendet samt
- trafik-, miljö- och planläggningsväsendet.
Genom tvärsektoriellt samarbete stärks motionens och idrottens ställning som en del av kommunernas välfärds- och hälsopolitik samt den strategiska utvecklingen. Att beakta motions- och idrottsverksamheten som en del av kommunens strategiska utveckling är ett bra sätt att främja kommuninvånarnas fysiska aktivitet på bred front.
Utöver det interna samarbetet inom kommunen bör kommunerna utveckla det lokala samarbetet. Det lokala samarbetet med olika aktörer utvecklas bäst när olika intressenter deltar i planeringen och genomförandet. Dessutom bör man utöver det lokala samarbetet också utveckla det interkommunala och regionala samarbetet. Därtill bör kommunerna svara för andra verksamhetsformer som lämpar sig för de lokala förhållandena och behoven.
Invånarnas delaktighet och uppföljningen av den fysiska aktiviteten ska ombesörjas
När kommunen fattar centrala beslut som gäller motion och idrott ska den se till att invånarna har möjlighet att delta och påverka i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kommunerna utarbeta en välfärdsberättelse som ett verktyg för planering och utvärdering av och rapportering om välfärdspolitiken. Avsikten är att även uppgifter om motions- och idrottsverksamheten ska ingå i välfärdsberättelsen. Kommunerna har i uppgift att följa upp invånarnas fysiska aktivitet.
Öppna alla
Tillhandahållande av motions- och idrottstjänster
Det finns inga särskilda bestämmelser om innehållet i och formerna för de kommunala motions- och idrottstjänsterna, men målgruppen för tjänsterna anses omfatta alla kommuninvånare. Vid ordnandet av dessa tjänster ska man specifikt beakta barn, unga och studerande, vuxna i arbetsför ålder samt äldre. Dessutom ska tjänsterna riktas till invandrare, personer i behov av anpassad fysisk aktivitet site closed, personer i socioekonomiskt svagare ställning samt barnfamiljer. Kommunen kan i sin idrottsstrategi, motions- och idrottsplan eller motsvarande dokument precisera sina prioriteringar, målgrupper och mål.
Fysisk aktivitet som främjar hälsa och välbefinnande
De tjänster som kommunen själv producerar kompletterar det lokala utbudet av motions- och idrottsverksamhet. Syftet med verksamheten är att trygga möjligheterna till fysisk aktivitet för sådana personer och grupper som inte omfattas av organisationsverksamheten eller för vilka föreningarna och organisationerna inte förmår ordna verksamhet eller som motions- och idrottsföretagens tjänster inte når.
Avsikten är alltså att rikta kommunernas motions- och idrottstjänster särskilt till sådana befolkningsgrupper som upplever hinder för deltagande i fysiska aktiviteter på grund av ekonomiska, sociala, kulturella eller åldersrelaterade faktorer. Man strävar efter att erbjuda motions- och idrottsmöjligheter i synnerhet i kommuninvånarnas egna livsmiljöer och sammanslutningar.
Motionsrådgivning
Merparten av finländarna rör sig för lite med tanke på hälsan och välbefinnandet. Motionsrådgivningen är ett individuellt stöd som erbjuds av en yrkesperson, genom vilket personer som inte rör sig tillräckligt lotsas till en aktiv vardag och en motionsinriktad livsstil. Motionsrådgivningen är en process där kunden stöds att identifiera sina egna styrkor och möjligheter samt sina mobilitetspreferenser och deras betydelse, och att sätta upp realistiska mål för att öka den fysiska aktiviteten. Motionsrådgivningen genomförs som ett samarbete i en tvärsektoriell servicekedja. Motionsrådgivningen är en av de viktigaste kontaktytorna mellan kommunen och välfärdsområdet.
Stödjande av medborgarverksamhet
Kommunernas och organisationernas samarbete och olika partnerskap är på många sätt viktiga och till och med nödvändiga för att trygga och utveckla de lokala tjänsterna. Stödjandet av medborgarverksamheten kan innebära operativt samarbete av olika slag, till exempel understöd som riktas till idrottsföreningar och andra organisationsaktörer, subventionering av olika avgifter eller att kommunägda idrottslokaler och idrottsredskap kan användas avgiftsfritt.
Understöden kan till sin karaktär vara till exempel allmänna understöd, årliga verksamhetsunderstöd, understöd för kostnaderna för lokaler och hyror eller tidsbundna projekt- och utvecklingsunderstöd av specialunderstödstyp eller stöd av engångsnatur för evenemang som genomförs under en begränsad tid.
Utöver att stödja medborgarverksamheten samarbetar kommunerna i stor utsträckning med idrottsföreningar och idrottsorganisationer på avtalsbasis. Forum för olika organisationer och motsvarande höranden är ett vanligt sätt för kommunen att samarbeta med medborgarverksamheter.
Understöd för byggande av motions- och idrottsanläggningar
Olika idrottsgrenar behöver olika typer av byggda motionsplatser. Undervisnings- och kulturministeriet och regionförvaltningsverken beviljar understöd för byggande och reparation av motions- och idrottsanläggningar. Statsunderstöd riktas i huvudsak till projekt som betjänar stora användargrupper, som att bygga eller reparera simhallar, idrottshallar, ishallar och motions- och idrottsanläggningar i närmiljön.
Undervisnings- och kulturministeriet utgör statsbidragsmyndighet när kostnadskalkylen för ett idrottsanläggningsprojekt överstiger 1,2 miljoner euro. De projekt som ska understödas fastställs av UKM i den finansieringsplan för idrottsanläggningar som utarbetats för de fyra följande åren. Finansieringsplanen är riktgivande och den justeras årligen.
Statsunderstöd beviljas för 30 procent av projektets mervärdesskattefria kostnadskalkyl, dock högst 750 000 euro. För idrotts- och motionsanläggningar i närmiljön kan statsunderstödet täcka högst 40 procent av projektets kostnadskalkyl. Dessutom kan förhöjt understöd beviljas simhallar och projekt som genomförs med betydande finansiering av flera aktörer eller vid byggnad och ombyggnad av flera verksamhetsmässigt betydelsefulla idrotts- och motionsanläggningar. Understöd för nationellt betydelsefulla idrottsanläggningar övervägs från fall till fall.
Statsbidragsmyndigheten för projekt som understiger 1,2 euro är det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde kommunen är belägen.
Undervisnings- och kulturministeriet, Rakennustieto Oy och Byggnadsinformationsstiftelsen har publicerat flera handböcker för byggande av motions- och idrottsanläggningar. De behandlar planeringen och byggandet av olika hallar och idrottsplaner samt tillgängligheten till motions- och idrottsanläggningar. Utöver handböckerna har det i serien publicerats olika instruktionskort som behandlar byggandet av idrottsanläggningar.
Läs mer:
Kommunernas resurser för idrottsväsendet
Finansiering
Kommunerna beviljas statsandel för ordnandet av idrotts- och motionstjänster i enlighet med bestämmelserna i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Statsandelen beräknas utgående från det pris per enhet som bestämts per kommuninvånare och betalas årligen inom ramen för statsbudgeten. Utöver statsandelen kan kommunerna få särskilda statsunderstöd till exempel för främjande av en motionsinriktad livsstil eller för fritidsverksamhet för barn och unga. Dessa specialunderstöd beviljas av regionförvaltningsverken inom ramen för deras egna ansökningstider.
Statsandelarna och statsunderstöden utgör ca 2,2 procent av den finansiering som kommunerna använder för idrott och friluftsliv (driftskostnader). År 2024 är priset per enhet för motion och idrott 12 euro, enligt vilket den statsandel som betalas till kommunerna är 3,56 euro per kommuninvånare.
Kommunernas driftskostnader inom idrottsväsendet år 2022 var sammanlagt 894 miljoner euro, varav 733 miljoner euro var nettodriftskostnader. Nettodriftskostnaderna för kommunernas motion och idrott uppgick 2020 i genomsnitt till 113 euro per kommuninvånare, men de kommunspecifika satsningarna varierar stort.
Kommunerna stöder samhällsaktivitet bland annat med understöd. Kommunerna beviljade 61 miljoner euro år 2022.
Kommunerna använder årligen över 284 miljoner euro på investeringar i idrottsanläggningar.
Personal
Personalsituationen inom idrotts- och motionstjänsten klarnar under hösten 2024 när regionförvaltningsverkens utvärdering av basservicen och de senaste resultaten från datainsamlingsverktyget TEA-viisari publiceras.
Enligt regionförvaltningsverket genomfördes sammanlagt 4 229 årsverken inom kommunernas motions- och idrottsverksamhet 2016. Av de kommunalt anställda utgjorde mer än hälften motions- och idrottsanläggningarnas drifts- och underhållspersonal. Jämfört med tidigare år hade i synnerhet personalen inom idrott och motion minskat. Detta kan anses vara en oroväckande utveckling, eftersom befolkningens stigande ålder ökar behovet att ordna motions- och idrottstjänster för specialgrupper.
Idrottsanläggningar och andra förutsättningar för fysisk aktivitet
I databasen Lipas finns över 45 000 idrottsanläggningar registrerade i maj 2024, av vilka nästan 32 000 (71 %) upprätthålls av kommuner och samkommuner.
Mer information om resurserna:
Mer information om kommunala utgifter och inkomster
LIPAS - en landsomfattande databas för offentliga finländska idrottsplatser
Kaffe med Uffe
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe