Idrotts- och motionstjänster

Skapande av allmänna förutsättningar för motion och idrott

Kommunen ansvarar för att skapa förutsättningarna

Kommunerna har i uppgift att skapa allmänna förutsättningar för motions- och idrottsutövning på det lokala planet. Kommunerna ska skapa dessa förutsättningar genom att

tillhandahålla motions- och idrottstjänster samt ordna motionsverksamhet som främjar hälsan och välbefinnandet med beaktande av olika målgrupper
stödja medborgarverksamhet
uppföra och upprätthålla idrottsanläggningar

Att skapa förutsättningar för motions- och idrottsutövning kräver samarbete mellan kommunens olika sektorer. Idrottsväsendet samarbetar vanligen med

social- och hälsovårdsväsendet,
undervisningsväsendet,
ungdoms- och kulturväsendet samt
trafik-, miljö- och planläggningsväsendet.

Genom tvärsektoriellt samarbete stärks motionens och idrottens ställning som en del av kommunernas välfärds- och hälsopolitik samt den strategiska utvecklingen. Att beakta motions- och idrottsverksamheten som en del av kommunens strategiska utveckling är ett bra sätt att främja kommuninvånarnas fysiska aktivitet på bred front.

Utöver det interna samarbetet inom kommunen bör kommunerna utveckla det lokala samarbetet. Det lokala samarbetet med olika aktörer utvecklas bäst när olika intressenter deltar i planeringen och genomförandet. Dessutom bör man utöver det lokala samarbetet också utveckla det interkommunala och regionala samarbetet. Därtill bör kommunerna svara för andra verksamhetsformer som lämpar sig för de lokala förhållandena och behoven.

Invånarnas delaktighet och uppföljningen av den fysiska aktiviteten ska ombesörjas

När kommunen fattar centrala beslut som gäller motion och idrott ska den se till att invånarna har möjlighet att delta och påverka i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kommunerna utarbeta en välfärdsberättelse som ett verktyg för planering och utvärdering av och rapportering om välfärdspolitiken. Avsikten är att även uppgifter om motions- och idrottsverksamheten ska ingå i välfärdsberättelsen. Kommunerna har i uppgift att följa upp invånarnas fysiska aktivitet.

Öppna alla

Tillhandahållande av motions- och idrottstjänster

Det finns inga särskilda bestämmelser om innehållet i och formerna för de kommunala motions- och idrottstjänsterna, men målgruppen för tjänsterna anses omfatta alla kommuninvånare. Vid ordnandet av dessa tjänster ska man specifikt beakta barn, unga och studerande, vuxna i arbetsför ålder samt äldre. Dessutom ska tjänsterna riktas till invandrare, personer i behov av anpassad fysisk aktivitet, personer i socioekonomiskt svagare ställning samt barnfamiljer.

Fysisk aktivitet som främjar hälsa och välbefinnande

De tjänster som kommunen själv producerar kompletterar det lokala utbudet av motions- och idrottsverksamhet. Syftet med verksamheten är att trygga möjligheterna till fysisk aktivitet för sådana personer och grupper som inte omfattas av organisationsverksamheten eller för vilka föreningarna och organisationerna inte förmår ordna verksamhet eller som motions- och idrottsföretagens tjänster inte når.

Avsikten är alltså att rikta kommunernas motions- och idrottstjänster särskilt till sådana befolkningsgrupper som upplever hinder för deltagande i fysiska aktiviteter på grund av ekonomiska, sociala, kulturella eller åldersrelaterade faktorer. Man strävar efter att erbjuda motions- och idrottsmöjligheter i synnerhet i kommuninvånarnas egna livsmiljöer och sammanslutningar.

Motionsrådgivning

Merparten av finländarna rör sig för lite med tanke på hälsan och välbefinnandet. Motionsrådgivningen är ett individuellt stöd som erbjuds av en yrkesperson och genom vilket personer som inte rör sig tillräckligt lotsas till en aktiv vardag och en motionsinriktad livsstil. Motionsrådgivningen är en process där kunden stöds att identifiera sina egna styrkor och möjligheter samt sina mobilitetspreferenser och deras betydelse, och att sätta upp realistiska mål för att öka den fysiska aktiviteten. Motionsrådgivningen genomförs som ett samarbete i en tvärsektoriell servicekedja.

Lisätietoa

Utredningen Soveltavan liikunnan tilasta kunnissa

Stödjande av medborgarverksamhet

Kommunernas och organisationernas samarbete och olika partnerskap är på många sätt viktiga och till och med nödvändiga för att trygga och utveckla de lokala tjänsterna. Stödjandet av medborgarverksamheten kan innebära understöd som riktas till idrottsföreningar och andra organisationsaktörer, subventionering av olika avgifter eller att kommunägda idrottslokaler och idrottsredskap kan användas avgiftsfritt.

Understöden kan till sin karaktär vara till exempel allmänna understöd, årliga verksamhetsunderstöd eller tidsbundna projekt- och utvecklingsunderstöd av specialunderstödstyp eller stöd av engångsnatur för evenemang som genomförs under en begränsad tid.

Utöver att stödja medborgarverksamheten samarbetar kommunerna i stor utsträckning med idrottsföreningar och idrottsorganisationer på avtalsbasis.

Understöd för byggande av motions- och idrottsanläggningar

Olika idrottsgrenar behöver olika typer av byggda motionsplatser. Undervisnings- och kulturministeriet och regionförvaltningsverken beviljar understöd för byggande, ombyggnad och reparation av motions- och idrottsanläggningar. Statsunderstöd riktas i huvudsak till projekt som betjänar stora användargruppers behov, såsom simhallar, idrottshallar, ishallar och motions- och idrottsanläggningar i närmiljön.

Undervisnings- och kulturministeriet utgör statsbidragsmyndighet när kostnadskalkylen för ett idrottsanläggningsprojekt överstiger 700 000 euro. De projekt som ska understödas fastställs av UMK i den finansieringsplan för idrottsanläggningar som utarbetats för de fyra följande åren. Finansieringsplanen är riktgivande och den justeras årligen.

Statsbidragsmyndigheten för projekt som understiger 700 000 euro är det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde kommunen är belägen. Oberoende av projektets storlek lämnas alltid ansökningar om understöd in till det regionförvaltningsverk inom vars område kommunen är belägen.

Statsunderstöd för byggande av idrottsanläggningar kan beviljas till ett belopp av högst 30 procent av projektets mervärdesskattefria kostnadskalkyl, men högst 750 000 euro, med undantag för simhallar vars understöd kan uppgå till högst en miljon euro. Understöd för nationellt betydelsefulla idrottsanläggningar övervägs från fall till fall.

Undervisnings- och kulturministeriet och Byggnadsinformationsstiftelsen har publicerat flera handböcker för byggande av motions- och idrottsanläggningar. De behandlar planeringen och byggandet av olika hallar och idrottsplaner och skapandet av andra betingelser för motion samt till exempel tillgängligheten till motions- och idrottsanläggningar. Utöver handböckerna har det i serien publicerats olika instruktionskort som behandlar byggandet av idrottsanläggningar.

Läs mer:

Kommunernas resurser för idrottsväsendet

Finansiering

Kommunerna beviljas statsandel för ordnandet av idrotts- och motionstjänster i enlighet med bestämmelserna i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Statsandelen beräknas utgående från det pris per enhet som bestämts per kommuninvånare och betalas årligen inom ramen för statsbudgeten. Utöver statsandelen kan kommunerna få särskilda statsunderstöd till exempel för främjande av en motionsinriktad livsstil eller för fritidsverksamhet för barn och unga. Dessa specialunderstöd beviljas av regionförvaltningsverken inom ramen för deras egna ansökningstider.

Statsandelarna och statsunderstöden utgör ca 3,3 procent av den finansiering som kommunerna använder för idrott och friluftsliv. År 2020 är priset per enhet för motion och idrott 12 euro, enligt vilket den statsandel som betalas till kommunerna är 3,56 euro per kommuninvånare.

Kommunernas driftsekonomi inom idrottsväsendet år 2020 var sammanlagt 782 miljoner euro, varav 630 miljoner euro var nettodriftsutgifter. Nettokostnaderna för kommunernas motion och idrott uppgick 2020 i genomsnitt till 119 euro per kommuninvånare, men de kommunspecifika satsningarna varierar stort.

Idrottsväsendet har under de senaste åren använt 61 miljoner euro till olika organisationsunderstöd och annat stöd för medborgarverksamhet. Inom kommunernas idrottsväsende understöddes år 2020 sammanlagt över 5 300 föreningar, organisationer eller andra sammanslutningar.

Kommunerna investerar varje år över 260 miljoner euro i idrottsanläggningar. Nettokostnaderna för år 2020 rörde sig kring 236 miljoner euro.

Personal

Enligt regionförvaltningsverket genomfördes sammanlagt 4 229 årsverken inom kommunernas motions- och idrottsverksamhet 2016. Av de kommunalt anställda utgjorde mer än hälften motions- och idrottsanläggningarnas drifts- och underhållspersonal. Jämfört med tidigare år hade i synnerhet personalen inom idrotts- och motionsfostran minskat. Detta kan anses vara en oroväckande utveckling, eftersom befolkningens stigande ålder ökar behovet att ordna motions- och idrottstjänster för specialgrupper.

Idrottsanläggningar och andra förutsättningar för fysisk aktivitet

I databasen Lipas finns över 39 000 idrottsanläggningar registrerade, av vilka nästan 25 000 (63,5%) upprätthålls av kommuner och samkommuner.

Lisätietoa resursseista:

Peruspalveluiden arviointi 2017, liikuntapalvelut

Peruspalveluiden arviointi 2019, liikuntapaikkojen fyysinen saavutettavuus

Drömmarnas motionsdag

Unelmien liikuntapäivä on koko Suomen ja kaikkien kuntien yhteinen liikkumisen juhlapäivä, jota vietetään aina 10.5. Koronapandemian jatkuessa vuoden 2021 tapahtumia ei järjestetä, mutta vastuullinen liikkuminen on silti mahdollista. Kuntaliitto yhdessä Olympiakomitean kanssa haastaa kunnat kertomaan terveysturvallisista liikunnan olosuhteista ja liikkumismahdollisuuksista sekä digitaalisista liikuntapalveluista.

Läs mer:

Drömmarnas motionsdag

Finlands aktivaste kommun

Samtliga kommuner välkomna med!

I tävlingen Finlands aktivaste kommun, som nu ordnas för femte gången, söks en kommun som på bred front främjat kommuninvånarnas motionsmöjligheter. Tävlingen är en del av den nationella Idrottsgalans officiella priskategorier och den ordnas av Kommunförbundet i samarbete med Undervisnings- och kulturministeriet.

Kommunerna har omfattande ansvar för förutsättningarna för motion och fysisk aktivitet

Den här gången är tävlingens tema mångsidiga förutsättningar för motion och fysisk aktivitet.

– Kommunerna sörjer för natur-, frilufts- och rekreationsområden, motionsplatser utomhus och i närmiljön, idrottsplaner och idrottshallar. Dessutom tillgodoses olika grenspecifika behov. Utöver de egentliga förutsättningarna för motion och fysisk aktivitet kan man till exempel genom samhällsplanering öka olika gruppers möjligheter att röra på sig i vardagen, säger Mari Ahonen-Walker, specialsakkunnig i idrotts- och ungdomsfrågor.

Med tävlingen Finlands aktivaste kommun vill Kommunförbundet synliggöra det mångsidiga och goda arbete som kommunerna gör för att få invånarna att röra på sig mer och för att främja deras välmående. Med tävlingen lyfter man fram god praxis som kan spridas till hela kommunsektorn.

Anmälan till tävlingen

Tävlingen är avgiftsfri och öppen för alla kommuner. Tävlingen pågår från 15.6 till 30.9.2022 klockan 12:00. Tävlingens tre finalister offentliggörs i december och vinnaren får en UNO-pokal vid Idrottsgalan i januari 2023.

Man deltar i tävlingen genom att fylla i anmälningsblanketten på adressen: https://link.webropol.com/s/suomenliikkuvinkunta2022kilpailu (också på svenska)

Mångsidiga förutsättningar för motion och fysisk aktivitet

Kommunerna ansvarar inte bara för de egentliga motions- och idrottsplatserna – genom samarbete över sektors- och organisationsgränserna skapar och upprätthåller kommunerna förutsättningar för motion och fysisk aktivitet också i vidare bemärkelse.

Kommunerna har hand om natur-, frilufts- och rekreationsområden samt olika grönområden och parker. Utöver dessa kan man till exempel genom att se till att cykel- och gångvägar är i gott skick förbättra olika gruppers möjligheter att röra på sig i vardagen.

Mångsidiga förutsättningar för motion och fysisk aktivitet