Klimatförändringen

Det går att minska kommunernas utsläpp av växthusgaser genom att planera samhällsstrukturen, spara energi, använda förnybara energikällor, förebygga uppkomsten av avfall, behandla avfallet på korrekt sätt, stödja hållbara mobilitetsformer och göra gröna inköp.

Klimatarbetet förutsätter en gemensam vilja och ett omfattande samarbete mellan olika aktörer i kommunen. Det är också viktigt att informera och kommunicera utåt om vilka insatser som görs.

Samhällsplanering

Med stadsplanering kan man påverka särskilt de växthusgasutsläpp som trafiken medför. Samhällsstrukturen och placeringen av verksamheter har stor inverkan på trafikens volym. Ju mer splittrad samhällsstrukturen är desto större är trafiken. Nya områden bör placeras längs med gång- och cykelleder samt goda kollektivtrafikförbindelser, men samtidigt inte för långt från kommunens centrum och tjänster.

Användningen av exempelvis fjärrvärme eller naturgas kan främjas med hjälp av samhällsplanering. Om nya bostadsområden byggs systematiskt, kan fjärrvärme- och naturgasnät utnyttjas effektivt och lönsamt.

Effektivt energiutnyttjande i offentliga fastigheter

Kommunernas fastigheter, från kontor till idrottshallar, förbrukar mycket energi. En förnuftig och medveten energiförbrukning i fastigheten ökar trivseln, sparar pengar och bidrar till minskade växthusgasutsläpp. Lägre energiförbrukning kan ofta nås med synnerligen enkla och billiga åtgärder, exempelvis genom att reglera värmesystemet och använda luftkonditionering på ett förnuftigt sätt.

Energieffektiv upphandling

I varje kommun upphandlas årligen stora mängder varor och tjänster. När utrustning och tjänster med låg energiförbrukning gynnas i den offentliga upphandlingen, är energiförbrukningen lägre vilket också minskar växthusgasutsläppen.

Främjande av förnybara energikällor

Största delen av växthusgaserna uppstår vid förbränning av fossila bränslen. Användningen av förnybara energikällor, såsom vindkraft, solenergi eller bioenergi, minskar väsentligt mängden gaser som skadar klimatet. Samtidigt blir den lokala luftkvaliteten märkbart bättre.

Minskning, återanvändning och återvinning av avfall

Minskat och återvunnet avfall ger mindre växthusgaser i avfallshanteringen och produktionen. Ju mer återvunnet material som används i stället för nya råvaror vid tillverkningen av produkter, desto mindre blir energiförbrukningen. Dessutom betyder minskat avfall också en minskning av skadlig metangas på avstjälpningsplatser.

På avstjälpningsplatser minskar uppkomsten av deponigaser minskar betydligt om bioavfall komposteras separat. Därför är det viktigt att insamlingen av bioavfall effektiveras för att minska utsläppet av metangas från avstjälpningsplatser. Kommunerna kan också effektivera avfallshanteringen vid sina egna fastigheter, exempelvis skolor och arbetsplatser, samt ge råd och handledning om avfallshantering till kommuninvånarna.

Energi av avfall

Enligt avfallshierarkin ska man i första hand sträva efter att förhindra uppkomsten av avfall. Därefter ska avfallet återvinnas som material. Att återvinna avfallet som energi är ett godtagbart alternativ när avfallet lämpar sig för att användas som energi, och när man undviker andra miljöbelastande åtgärder såsom långa transporter.

Deponigaser från avstjälpningsplatser kan användas för produktion av el eller värme. Om det är omöjligt att återvinna gasen, kan den facklas. Vid fackling förändras metanen, som är skadlig för atmosfären, till mindre skadlig koldioxid.

Olika lösningar för trafikleder och transportutrustning

Satsningar på trafikplanering främjar smidig trafik, vilket minskar utsläppen. Utveckling av transportlogistiken, rätt val av utrustning för olika rutter och olika slags körning samt utrustningens skick påverkar bränsleförbrukningen och mängden utsläpp som uppstår.

Skogar – kolsänkor och kollager

Det finns en koppling mellan skogarna och motverkandet av och anpassningen till klimatförändringen. I egenskap av kolsänkor motverkar skogarna klimatförändringen genom att binda koldioxid som släppts ut i atmosfären. Viktiga redskap för att bevara skogarnas kolsänkor är till exempel ett hållbart och systematiskt skogsbruk, utveckling av avverkningsmetoder och plantering av ny skog. Träprodukter och träbyggen binder också kol. 

I planeringen av markanvändningen och planläggningen har grönområden en viktig roll när det gäller att motverka klimatförändringen. Växthusgasutsläppen i markanvändningen kan minskas mer effektivt om man samtidigt planerar de områden som ska bebyggas, grönområdena, nätverken av grönområden och dagvattenhanteringen.

Kommunernas klimatkommunikation

Det görs många konkreta klimatgärningar i kommunerna, men det talas inte nödvändigtvis alltid högt om dem. Klimatkommunikation är en viktig del av kommunernas klimatarbete. Genom att kommunicera om sina klimatgärningar kan kommunerna bidra till invånarnas medvetenhet om
klimatarbetet och lösningar som det lett till.

I korthet innebär klimatkommunikation kommunikation om klimatåtgärder. Där ingår bland annat kommunikation om klimatförändringen, motverkande av den, anpassning till den och lösningar man gått in för. Klimatkommunikation är ett relativt nytt forskningsområde som växer snabbt, och bland annat tar fram information om hur olika metoder för klimatkommunikation fungerar för olika åhörare.

Läs mer:

Klimatguiden

Kompetenscentrumet KEINO

Kolneutraltfinland.fi