Kommunernas och välfärdsområdenas samarbete och kontaktytor

Kommunerna och välfärdsområdena har gemensamma invånare och ett stort behov av samarbete kring tjänsterna för dem. Kommunen och välfärdsområdet är juridiskt jämbördiga aktörer och de har specifika lagstadgade uppgifter. För att kunna erbjuda de gemensamma invånarna tjänster på ett framgångsrikt sätt krävs ett nära samarbete. Sådana samarbetsbehov finns bland annat inom främjandet av hälsa och välfärd, på kontaktytorna mellan bildnings- och social- och hälsovårdstjänsterna, inom tjänsterna för barn, unga och familjer, inom tjänsterna för personer med funktionsnedsättning och tjänsterna för äldre, inom sysselsättningsfrämjandet och integrationen samt inom uppgiftsområdena för säkerhet och beredskap. Det är viktigt att kommunerna och välfärdsområdena har en samsyn om samarbetets syfte, vilket utgångsläget är och med vilka metoder de gemensamma målen ska nås. Det här samarbetet måste också gå att leda framgångsrikt. 

 

Nyheter

Projektet för kontaktytor avslutas – Kommunförbundet och Hyvil stöder samarbetet mellan kommuner och välfärdsområden även i fortsättningen

Kommunförbundet och Hyvil genomförde under åren 2024–2025 projektet Kommunernas och välfärdsområdenas samarbete och kontaktytor, som finansierats av såväl de verkställande parterna som Social- och hälsovårdsministeriet. Projektet avslutades i slutet av 2025, men stödet till kommunerna och välfärdsområdena fortsätter för kommunernas del som en del av Kommunförbundets sakkunnigarbete och för välfärdsområdena som en del av Hyvils sakkunnigarbete. Kommunförbundet och Hyvil samarbetar också efter projektfasen för att främja samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena. 

Det material som producerats inom projektet för kontaktytor finns även i fortsättningen på Kommunförbundets webbplats, där vi uppdaterar nyheter, material och evenemang i anknytning till kontaktytorna. 

Kommunförbundet och Hyvil håller på att lägga fram ett förslag för ministerierna om en fortsättning på ministeriernas, kommunernas och välfärdsområdenas kontaktytearbete i syfte att säkerställa en nationell samordning och finna gemensamma lösningar på utmanande frågor.  

Liisa Jurmu arbetar sedan 1.1.2026 vid Kommunförbundet som specialsakkunnig inom samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena.

Närmare upplysningar: 
Kommunförbundet, Liisa Jurmu, [email protected], tfn 050 479 6835
Hyvil, Terhi Virtanen, [email protected], tfn 043 826 7361

Mer information om de tjänster som Kommunförbundet erbjuder kommunerna får du här:  Kommunförbundets tjänster | Kommunforbundet.fi
Mer information om de tjänster som Hyvil erbjuder välfärdsområdena får du här: Hyvil – Våra tjänster

Öppna alla

God praxis i samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena

Integrationsfrämjande samarbete – god praxis i Birkalands välfärdsområde och i Tammerfors

Främjandet av integration är sektorsövergripande och förutsätter tätt samarbete mellan olika aktörer. Under de senaste åren har det skett betydande förändringar i verksamhetsmiljön och lagstiftningen kring främjandet av integration, vilket har skapat ett behov av att utveckla praxis för ett smidigt och fungerande samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena. Samarbetet i invandrings- och integrationsfrågor är viktigt till exempel när det gäller mottagandet av flyktingar, stödjande av minderåriga invandrade som anlänt utan vårdnadshavare samt samordningen av tjänster för invandrade i olika åldrar och olika livssituationer.

I artikeln presenteras fyra konkreta exempel på olika slags god samarbetspraxis som man har utvecklat, sett ur Birkalands välfärdsområdes och Tammerfors stads perspektiv.

  1. Samordningsteam för hälso- och sjukvård

Birkalands välfärdsområde inrättade 2/2025 i anslutning till enheten för hälsokontroll för vuxna ett samordningsteam för hälso- och sjukvård för invandrade. I teamet arbetar hälso- och sjukvårdare samt ett hälsocentralsbiträde. Syftet med inrättandet av teamet var att förenhetliga verksamhetsmodellerna och skapa ett smidigare och tätare samarbete mellan de professionella som arbetar inom hälso- och sjukvården för invandrade. Teamet verkar som konsultativ instans, både inom välfärdsområdet och för utomstående, i frågor som gäller hälsa och hälso- och sjukvårdstjänster för invandrade. Man kan kontakta teamet med låg tröskel antingen via den gemensamma e-posten eller per telefon. Avsikten är att besvara en förfrågan i realtid eller senast inom 1–3 vardagar beroende på ärendets art.

Samordningsteamet samarbetar med andra aktörer för att ordna mottagandet av kvotflyktingar som anländer till Birkaland och ansvarar för samordningen av hälso- och sjukvården för dem. Teamet erbjuder dessutom en inledande hälsokontroll för kvotflyktingar och för dem som anländer via familjeåterförening och vars hemkommun finns i Birkaland. Samordningsteamet erbjuder de invandrade handledning och rådgivning i fråga om hälsovårdstjänster samt en möjlighet till psykosocialt stöd med låg tröskel. Vid behov stöder teamet kunder som behöver många tjänster vid uppbyggandet av ett servicenätverk för dem samt kartlägger papperslösa personers infektions- och vaccinationsstatus och samordnar undersökningar och vård som är nödvändiga och brådskande för att skydda folkhälsan.

Samordningsteamet arbetar också med omfattande nätverksarbete, deltar i utvecklingen av hälsovårdstjänster för invandrade och utbildar yrkesfolk.

  1. Samråd

Enligt 43 § i lagen om främjande av integration ska en kommun samråda med välfärdsområdet innan en person anvisas till kommunen, om personen har uppenbara behov av social- och hälsovårdstjänster. 

Livkraftscentralen i Inre Finland skickar kommunen per krypterad e-post en förfrågan/ansökan om kommunplats, inklusive bakgrundsinformation och eventuella motiveringar, för beviljandet av en kommunplats för den föreslagna personen. Under de senaste månaderna har förfrågningarna främst rört kommunplatser för kvotflyktingar och unga som står i beråd att bli självständiga. Samrådsförfarandet har påskyndats i fråga om unga som bor i familjegrupphem så att ansökan om kommunplats sänds med samma post till representanter för både Birkalands välfärdsområde och kommunen. Även i övrigt strävar kommunen efter att skicka en begäran om samråd till välfärdsområdet så snabbt som möjligt, vilket Livskraftscentralen verkar förutsätta. 

Inom Birkalands välfärdsområde har man både internt och tillsammans med kommunerna strävat efter att utveckla samrådspraxisen och göra den smidigare på basis av den respons man fått. För behandlingen av samråden kring kommunplatser har välfärdsområdet inrättat en gemensam samordningsgrupp för alla servicelinjer (socialt arbete och primärvård, specialiserad sjukvård, tjänster för barn, unga och familjer samt tjänster för äldre och för personer med funktionsnedsättning). Samordningsgruppen strävar efter att granska kundernas servicebehov utgående från de förhandsuppgifter som kommunen har förmedlat. På så sätt säkerställs vetskapen om att alla servicelinjer får aktuell information om behoven av social- och hälsovård hos dem som anvisas en kommunplats och att kommunen till stöd för beslutsfattandet får information om välfärdsområdets möjligheter att tillgodose kundernas servicebehov. Tack vare det utvecklingsarbete som genomförts kommer svaret från välfärdsområdet snabbt, vilket gör att processen för att beviljas en kommunplats som helhet kan slutföras inom rimlig tid.   

  1. Kontaktblankett till kommunen för bedömning av behovet av integrationstjänster

International House Tampere (IHT) har tagit i bruk en datasäker webblankett med hjälp av vilken kommuner, välfärdsområden och andra myndighetspartner kan ta kontakt i enlighet med 9 § i lagen om främjande av integration för att bedöma en kunds behov av integrationsfrämjande tjänster. På samma blankett görs också kundhänvisningar från förläggningarna till kommunerna samt hänvisningar av integrationskunder i arbetsför ålder som står utanför arbetskraften från kommunerna inom Tammerforsregionens sysselsättningsområde till IHT:s tjänster. Information om ibruktagandet av blanketten har spridits i stor utsträckning till samarbetsparterna. 

Kundhänvisningen bygger på 9 § i lagen om främjande av integration.  Till den myndighet som ansvarar för kommunens tjänster har tills vidare utsetts en kundansvarig i tjänsteförhållande inom IHT:s integrationstjänster, som ”utan dröjsmål ska börja behandla det ärende den kontakts i samt inleda de åtgärder som avses i 2 kap. i enlighet med kundens behov”.  Under det sista kvartalet av 2025 har 30 kundhänvisningar lämnats in. Chefen för integrationstjänsterna får en e-postanmälan om nya hänvisningar och förmedlar den till teamets kundansvariga för bedömning snarast möjligt. Vid behov begär chefen ytterligare information av den sändande myndigheten till stöd för bedömningen.

  1. Servicemodellen Lähitori

Birkalands välfärdsområde har 79 närservicecentraler som kallas Lähitori. Syftet med servicemodellen Lähitori är att ge allmän rådgivning om välfärdsområdets tjänster till alla dem som behöver rådgivning ansikte mot ansikte eller som behöver stöd i användningen av välfärdsområdets digitala tjänster. Personer med funktionsnedsättning och äldre kan också få mer djupgående servicehandledning vid närservicecentralerna. Lähitori-tjänsterna har utvecklats systematiskt så att de också skulle vara mer tillgängliga för personer med främmande språk som modersmål. Alla närservicecentraler kan nu erbjuda telefontolkning vid behov. Personalen vid Lähitori-centralerna har också utbildats i specialfrågor som berör invandrade. Man har strävat efter att utveckla samarbetet mellan Lähitori-centralerna och kommunernas integrationstjänster genom en kontinuerlig gemensam diskussion kring frågor som gäller hänvisningar och arbetsfördelning. 

Skribenter: 

Jenni Kokkonen, Birkalands välfärdsområde

Nelli Niemistö, Birkalands välfärdsområde

Matti Äikäs, Tammerfors stad

Helena Iinainen, Tammerfors stad

Egentliga Finland: Lyckat samarbete inom främjandet av hälsa och välfärd

Ett lyckat samarbete inom främjandet av hälsa och välfärd i Egentliga Finland – synpunkter från välfärdsområdet och Nousis kommun

Samarbete inom främjandet av hälsa och välfärd har förkommit lokalt redan före välfärdsområdesreformen. Kommunerna och sjukvårdsdistriktet arbetade med att främja hälsa och välfärd inom gemensamt överenskomna strukturer redan under beredningen av social- och hälsovårdsreformen under Sipiläs regering. Arbetet har inte behövt starta från noll, och därför har samarbetet mellan Egentliga Finlands välfärdsområde (Varha) och kommunerna i området till största delen kunnat byggas upp väl under åren efter det att välfärdsområdets verksamhet inleddes. Helt har man dock inte förskonats från utmaningar i samband med införandet av nya strukturer och ny samarbetspraxis. Målet för samarbetet är tydligt: välmående invånare.

Egentliga Finlands välfärdsområde har ett befolkningsunderlag på nästan 0,5 miljoner invånare och området består av hela 27 kommuner. Andra särdrag är skärgårdsförhållandena, tvåspråkigheten och universitetsprägeln. Utöver det att kommunerna är många till antalet är de mycket heterogena bland annat i fråga om befolkningsmängden. Exempelvis har Åbo cirka 200 000 invånare medan Nousis har något under 4 700. Det är inte helt enkelt att bygga upp ett samarbete mellan så många slags aktörer och därför krävs det ömsesidigt nya strukturer och resurser. Erfarenheterna i Egentliga Finland visar att de bästa resultaten uppnås när samarbetet byggs upp utifrån förtroende, öppenhet och gemensamma mål.

1. Ett gemensamt mål och en tydlig arbetsfördelning

Grunden för samarbetet är ett klart gemensamt intresse: välmående invånare. När målet är klart är det lättare att hitta en gemensam riktning och bygga upp fungerande samarbetsstrukturer. I Egentliga Finland har arbetsfördelningen förtydligats till exempel genom gemensamma beskrivningar av kontaktytorna mellan välfärdsområdet och kommunerna, vilket har hjälpt olika aktörer att förstå sin roll och sitt ansvar.

2. Strukturerna möjliggör ett genuint samarbete

Ett lyckat samarbete uppstår inte av en slump, utan kräver medvetet skapade strukturer. Den officiella arbetsgruppen för kontaktytorna i Egentliga Finland består av ett nätverk av välfärdssamordnare och varje kommun har utsett en representant till nätverket. I nätverket av samordnare inom hälsa och välfärd har man satsat på att kommunerna och samordnarna genuint och som jämlika partner ska delta i utvecklingsarbetet tillsammans med välfärdsområdet Varha. Till exempel vid beredningen av den regionala välfärdsberättelsen och välfärdsplanen genomfördes samarbetet enligt kommunernas önskemål i form av regionala workshoppar. 

3. En öppen, förtrolig och konstruktiv diskussionskultur

Förtroende och goda relationer är den viktigaste förutsättningen för ett framgångsrikt samarbete. Utmaningarna förtigs inte, utan diskuteras öppet. Det viktiga är att tonen i diskussionen förblir konstruktiv och respektfull. Utan dessa faktorer är samarbetet svårt och långsamt, men i en atmosfär av förtroende kan också svåra frågor som innehåller starka konflikter lösas. Kommunerna har till exempel önskat att välfärdsområdet skulle ha representanter i kommunernas arbetsgrupper/organ för främjande av hälsa och välfärd. Varhas resurser räcker dock inte till för att uppfylla denna önskan. Dessutom beslutades det till exempel år 2023, då välfärdsområdet Varha inledde sin verksamhet, att en överlåtelse av Varhas lokaler till kommunerna för hälso- och välfärdsbruk ska ske mot vederlag. Beslutet visade sig vara dåligt på många sätt och bidrog inte till att uppnå det gemensamma målet. Frågan behandlades tillsammans med såväl kommundirektörerna som samordnarna inom hälsa och välfärd, och efter en ny beredning kunde beslutet ändras i det politiska beslutsfattandet. 

4. Olika kommuner och områden – olika verksamhetsmodeller

Skillnaderna mellan välfärdsområdena och kommunerna medför egna utmaningar: samma modeller fungerar inte överallt. Eftersom till exempel kommunerna i Egentliga Finland är så olika är det svårt att hitta verksamhetsmodeller som alla kommuner kan förbinda sig till på lika villkor. Också fungerande praxis och strukturer för samarbetet är olika beroende på om ett välfärdsområde består av två kommuner eller närmare trettio kommuner. Samarbetet måste skräddarsys enligt välfärdsområdets och kommunernas behov och utifrån lokala utgångspunkter, även om uppgiftsområdet och lagstiftningen är desamma för alla. 

5. Kontinuerlig utvärdering

I Egentliga Finland har man utvärderat hur de olika kontaktytorna fungerar. Resultaten visar att det finns variationer i hur funktionella kontaktytorna är. Samarbetet kring hälsa och välfärd har konstaterats fungera i regionen, även om det finns utrymme för utveckling. En kontinuerlig utvärdering garanterar att samarbetet utvecklas även i framtiden. 

Skribenter:
Karoliina Luukkainen, ledande sakkunnig, främjande av välfärd och hälsa, Varha
Kaisu Savolainen, välfärdssamordnare, Nousis kommun

Mer information och material om kontaktytor

Forum för kontaktytor

Vi ordnar en serie webbinarier om samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena och fokuserar på ett tema kring kontaktytor åt gången. Dessa webbinarier är öppna för alla, men de är utformade särskilt för kommunernas och välfärdsområdenas personal och förtroendevalda samt företrädare för intressentgrupperna. 

Sändningarna och inspelningarna från forumen för kontaktytor kan ses på webbplatsen Studiolinjat (på finska).

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman